Uppsatsens syfte är att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva.För att kunna ta reda på vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jämförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer även mina reflektioner redovisas då jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010.Kommunikation är en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det måste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionärerna och även inom Ledningen. Att ha en välgenomtänkt planering är även viktigt.

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och Ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete..

På senare tid har det blivit allt vanligare med förändringsarbeten där kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att både handla och vitsas i. I många fall uppstår dock problem i samband med nya förändringar. Det kan i sin tur leda till att motstånd uppstår från olika aktörer, vilket är något som ledarna måste handskas med på olika sätt. När vi ser till den forskning som finns inom ämnet förändringsarbete och motstånd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förändring måste Ledningen arbeta med att involvera intressenter och få deras synpunkter på de olika förslagen som tas fram. De som är negativt inställda måste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mål som finns angående projektet på ett sådant övertygande sätt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs även att motstånd kan uppstå bland annat när Ledningen inte är lyhörd och inte tillåter medarbetarna vara med i beslutsfattandet.

Lantbruks- och livsmedelsbranschen är branscher där marknaden ständigt förändras, vilket kräver flexibilitet och effektivitet hos berörda företag. Lantmännen är en kooperativ förening, som försöker möta dessa marknadsförhållanden genom att bli lönsammare, effektivare och större. Då en kooperativ förening ägs av dess medlemmar, som har en röst vardera, kan en växande organisation medföra svårigheter för medlemmarna att sätta sig in i verksamheten och påverka organisationen. Stora komplexa organisationer kan medföra att kontakten mellan medlemmar och ledning försämras samt att medlemmarna tappar förtroendet för Ledningen. Lantmännen har upplevt att detta problem har drabbat även dem, då ett missnöje bland medlemmarna uppstått samt få väljer att medverka vid diverse medlemsaktiviteter.

I en alltmer turbulent och ombytlig värld går det inte att leda dagens kundstyrda produktion med traditionellt ledarskap. Dagens ledare påverkas av olika faktorer som måste beaktas för att kunna styra ett framgångsrikt företag. Uppsatsens syfte är att utvärdera och analysera UAE-logistics ledarskap genom att undersöka deras internkommunikation utifrån en teoretisk grund. Metoden som används i undersökningen är en gap-analys som används för att se om det råder samstämmighet mellan gruppledarna och de anställda.I slutsatsen besvaras problemfrågan: Vilka faktorer måste den moderna ledaren på tjänsteföretag beakta i sitt ledarskap för att förbli konkurrenskraftig? En faktor som måste beaktas är att den interna kommunikationen måste fungera bra för att motivera, engagera och involvera anställda.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från Ledningen..

Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhetoch sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken.Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är bådeomvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsenvar att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterarstressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetslivsamt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematiskanalys.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från Ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur reklambyråer styr humankapitalet. Styrning av humankapitalet är svårt eftersom ingen kan kontrollera kreativiteten och kunskapen som finns i de anställdas huvuden. Att styra dessa egenskaper hos personalen är grundläggande krav på Ledningen i kunskapsintensiva företag och utgör grunden för intervjufrågorna. Genom en fallstudie av fyra reklambyråer har vi undersökt hur de styr sitt humankapital. Teori används för att visa på vilka eventuella styrmetoder som de använder sig av.

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har Ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden.

Vi är två barnskötare som vidareutbildar oss till lärare och vår inriktning är barn i förskoleåldern. Vi har sett att det är obalans mellan könen i förskolan/skolan och har därför gjort en undersökning om jämställdhet i olika förskolor och skolor. I vårt arbete ?Jämställdhet i förskolans och förskoleklassens vardag? belyser vi frågan om vilket utrymme ett jämställdhetsperspektiv får i skolans vardag. Vi vill se om och hur pedagoger planerar och arbetar i verksamheten ur ett könsperspektiv och om pojkar och flickor får samma förutsättningar.

Syftet med studien är att analysera om, och i så fall hur, Försvarsmaktens sjukvårdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och användning av främst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jämfört teorin. Inom sjukvårdstjänstens tre principiella områden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsområdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer också att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom än vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulära system förutsatt att Ledningen är förutseende och har godasambandsmöjligheter.Då antalet fall är få blir generaliserbarheten av resultatet begränsat. Sjukvårdskonceptet anpassas alltid efter rådande förutsättningarna och fördjupad förståelse för konceptet är viktigare än generaliserbarheten av resultatet..

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur den höga arbetsbelastning som förekommer inom dagens sjukvård påverkar sjuksköterskan och vården av patienten. Artikelsökning genomfördes i databasen Science Direct. Sammanlagt inkluderades 10 artiklar i studien, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Resultatet visade att en hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskan på flera områden. Till exempel så fick hon inte den tid hon behövde med patienten för att göra ett tillfredsställande arbete.

Tjänsteorienterad arkitektur innebär nya möjligheter att implementera IT-system till lägre kostnader och på kortare tid. Detta sker genom att direkt representera affärsprocesser i verksamhetens IT, i s.k. tjänster. Området är dock nytt och kunskapen begränsad. Detta arbete identifierar problem vid implementeringar av tjänsteorienterade arkitekturer.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan Ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..