Vi har funnit att mångfalden påverkar innovationen positivt, och den är en del av större koncept som vi kallar för den innovativa företagskulturen. För att företag ska lyckas med att vara innovativt måste Ledningen implementera en innovativ företagskultur. Den innovativa företagskulturen har stor påverkan på innovationen och vi har funnit att i Sony-Ericssons fall består den av mångfald, rekrytering, lärandet, belönings och incitamentsystemet, nätverket och den coachande ledarstilen..

Ytmonteringsavsnittet är en av de första länkarna i Flextronics Västerås Operations produktionskedja för kretskort. Det är relativt oflexibelt vad gäller kapacitetsanpassning inom en tidshorisont kortare än tre månader. Ledningen för ytmonteringsavsnittet har på grund av variationer i kundernas efterfrågan och störningar i materialtillförseln svårt att anpassa ytmonteringsavsnittets produktionskapacitet. Syftet med examensarbetet är att skapa en hållbar simuleringsmodell för kapacitetsplanering av verkstadens ytmonteringsavsnitt. Genom att kunna simulera det framtida kapacitetsbehovet ska Ledningen förbättra planeringen av ytmonteringsavsnittets resurser.

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anLedningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn på behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gå tillväga för att stärka familjeperspektivet utifrån förändrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, både nya och mer erfarna, såg ett tydligt behov av att behandla hela familjer då barnet är en del av detta sammanhang och inte själva kan bära ansvar för förändring. Respondenterna såg både ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men även behov av familjeterapi för mer komplexa ärenden. Tre betydelsefulla åtgärder kunde identifieras för att förstärka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Syftet med uppsatsen var att studera uppfattningen om och tillämpningen av ledningsprinciper iden operativa/taktiska Ledningen av flygbasförband. Tidsperioden som studerades var 1997 till2003, under vilken Basbat 85 avvecklades och Basbat 04 infördes.Redan då flygvapnet bildades 1926 existerade en tidig form av flygbasförband.Organisationen utgjordes av personal som anställdes för tankning och skötsel av flygmaskinervid flygkårerna och flygskolan. För att skydda tillgångarna mot fientliga anfall spreds förbandentill många avlägsna flygbaser långt från territorialgränsen. Som mest hade flygvapnet mer än200 start- och landningsmöjligheter förberedda över hela landet. I Försvarsbeslutet år 2000försvann konceptet Bas 90.

Sammanfattning Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag. Denna revision innefattar både räkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag är det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner även revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka Ledningens inställning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall även Ledningen främjas, genom en förbättrad och smidigare relation till ägarna, av förvaltningsrevisionen.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkät med en kvantitativ insamlingsmetod använts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgänglighetsurval.

Efterfrågan i service- och turismbranschen varierar mycket beroende på säsong. Detta gör att även behovet av personal varierar och måste anpassas genom tidsbegränsade anställningar. Varje säsongsstart innebär ett flertal nyanställda med behov av integration i företaget, dess servicefilosofi med mera. Säsongsanställda har ofta mycket kundkontakt och representerar företaget utåt. Det är därför viktigt att motivera och integrera den säsongsanställde.

BakgrundLedarskap finns på alla nivåer inom en organisation. För att patientsäkerheten skall kunna tillgodoses krävs ledarskap från både sjukhusLedningen, chefssjuksköterskorna och de kliniskt arbetande sjuksköterskorna. Den legitimerade sjuksköterskan skall ha förmåga att fördela och samordna omvårdnaden samt leda och prioritera det patientfokuserade omvårdnadsarbetet på ett kvalitetsmedvetet sätt.SyfteSyftet med studien var att beskriva sambandet mellan ledarskap inom omvårdnad och patientsäkerhet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt då detta ansågs vara en metod som skulle kunna belysa det uppställda syftet. Sökord formulerades utifrån syftet och strukturerade sökningar genomfördes i de nätbaserade databaserna PubMed och CINAHL. Efter att 16 artiklar till resultatet valts ut bearbetades, analyserades och kvalitetsbedömdes de.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

Syftet är att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de får tillgång till och arbetar med icke-finansiell information på Nordea. Tillgången till fri information, som används och bearbetas på olika sätt, är idag en viktig förutsättning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgång bygger på finansiella resultat. Tillgången till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och påverka och fatta egna beslut. Det är inte längre Ledningen som bestämmer vilken information som ska användas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.

Problem: Debatten i media går het i fråga om deltidsanställningarnas vara eller icke vara. Arbetsgivare i detaljhandeln ser det som en kritisk nödvändighet, medan facket ser deltidsarbete som ett uttryck för slentrianmässig personalpolitik. Vi ifrågasätter däremot om det är själva förekomsten av deltidsarbete som är problemet eller om det istället kan vara ledarskapet av deltidsanställda som brister? Det saknas enligt oss ett perspektiv som, istället för att vara ideologiskt eller politiskt färgat, tar sig an deltidsproblematiken på ett konstruktivt sätt. Syfte: Syftet är att analysera och identifiera kritiska faktorer för Ledningen av deltidsanställda i detaljhandeln.

Mitt syfte var att, genom min uppsats få en ökad förståelse för de faktorer som påverkar när och hur en rotinträngning uppstår, och genom denna förståelse försöka utarbeta rekommendationer för att både minska risken för rotinträngningar och hitta lämpliga lösningar på befintliga rotproblem. Uppsatsen består av två delar, en litteraturstudie och en fallstudie. Litteraturstudien bygger på relevant litteratur som ska ge en bild av problemen med träd i städer och tidigare gjord forskning inom ämnet. Fallstudien är gjord på fyra olika områden i Växjö som har problem med rotinträngningar i VA-ledningar. Där det har gått har jag jämfört tidigare filmningar med filmning som gjorts nu i höst för att få en uppfattning av hur stort problemet med rotinträngningar är i de valda områdena. De fyra områdena i min fallstudie har alla olika rotinträngningsproblem, och därigenom olika rekommenderade åtgärder. Alpgatan består av privatägda träd med endast ett fåtal större rotinträngningar.

Investeringsprocessen i Driconeq AB är en dynamisk och i många avseenden spännande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta då vi ville göra en explorativ undersökning på djupet snarare än att undersöka generella fenomen. Driconeq AB är enligt sig själva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.Ägarstrukturen i företaget där sex av sju lika stora ägare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och närhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just närheten till produktionen var en stor bidragande orsak till användandet av pay-off kalkyler eftersom Ledningen är mer insatta i hur produktionen ?på golvet? ser ut.

Ledningen för försäkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, både externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats är att skapa förståelse för hur personalen på försäkringsbolaget uppfattar vad företaget står för, och dess identitet/identiteter.

Uppsatsen analyserar behovet av intern förändringskommunikation mellan ledning och medarbetare vid bildandet av kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. Vidare studeras också uppkomsten av brister i den interna kommunikationen och hur detta kan ligga till grund för medarbetarnas negativa attityd till förändringsarbetet. Studiens empiriska material är insamlat genom intervjuer med ledning, medarbetare samt mellanchefer. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att organisationens hierarkiska struktur har en negativ påverkan på kommunikationen mellan medarbetare och ledning. Detta på grund av att information försvinner på vägen samt att medarbetarna, till följd av de många nivåerna organisationen är uppbyggd på, inte ges möjlighet till att ge feedback gällande de beslut som tas som vidare också påverkar deras arbetssituation.