Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Svenskt arbetsliv stÄr inför stora förÀndringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, Àr pÄ vÀg ut ur arbetslivet och ska ersÀttas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata Àldre medarbetares kunskap innan den lÀmnar organisationer. Det gÀller att pÄ bÀsta sÀtt överföra Àldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhÄller sig till den kunskap blivande pensionÀrer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgÄngar samt hur blivande pensionÀrer upplever övergÄngen till pension.Tidigare forskning visar att fÄ organisationer anvÀnder kunskapsöverföring frÄn Àldre till yngre medarbetare vid pensionsavgÄngar.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Den försvars- och sĂ€kerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förĂ€ndrats frĂ„n ett internationellt engagemang till idag nĂ€r vi Ă„ter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstĂ„ detta? Är det dags att rusta?Vad Ă€r det som fĂ„r ett land att pĂ„börja rustning i nĂ„gon mening?Syftet med arbetet Ă€r att öka förstĂ„elsen för vilka variabler som pĂ„verkar smĂ„staten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgĂ„ngspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget frĂ„n 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i nĂ„gon mening med ledning av underlaget frĂ„n 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan dĂ€rför sĂ€gas fylla sitt syfte att studera smĂ„staten inför rustning i nĂ„gon riktning..

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kommunikationens betydelse för samspelet mellan identitet och image och hur detta uppfattas av ledning, medarbetare, kunder och agenter.Referensram: Vi har i denna studie beskrivit vad identitet Àr utifrÄn bland annat Balmer och Greysers (2002) teori om multipla identiteter. Vidare tillÀmpas teorier kring intern kommunikation och intern marknadsföring för att belysa deras betydelser för den interna bilden. Utöver denna interna bild beskriver vi Àven vad image Àr och vilken betydelse den integrerade marknadskommunikationen har för dess uppfattning.Empiri: VÄr empiri baseras pÄ en semi-strukturerad intervju med en person ur ASMs ledningsgrupp samt enkÀtstudier med medarbetare, kunder och agenter. Vi har Àven studerat företagets hemsida.Slutsats: Vi kommer fram till att ASMs identitet överensstÀmmer med ASMs image. Företaget har en vÀl fungerande extern kommunikation, men uppvisar interna brister i kommunikationen..

Tidigare forskning visar att resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.

MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

KompetensomrÄdet sjuksköterskans arbetsledning av omvÄrdnadsarbetet Àr ett tÀmligen outforskat Àmne. Mer kunskap om lÀkare- och undersköterskors syn pÄ vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bÀttre samarbete som pÄ sikt kan gynna omvÄrdnadsarbetets utveckling och dÀrigenom Àven patienten. Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om lÀkare och underskö-terskors syn pÄ vad som innefattas i kompetensomrÄdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvÄrdnadsarbetet. Metoden som anvÀndes var en empirisk intervju-undersökning dÀr urvalet bestod utav fyra lÀkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehÄllsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Sammanfattning: Det hÀr Àr en empirisk studie om fritidgÄrdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgÄrd för att det Àr den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den hÀr kommunen undersöker vi vilka ÄtgÀrder skolan och fritidsgÄrden tar tillsammans för att hjÀlpa ungdomarna ifrÄga.Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgÄrden och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder Àr att struktur och mÄl Àr oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och dÀrför kunde de ge mycket mer i de hÀr samarbetena om mÄl och struktur var tydligare.

Syftet med studien Àr att dels beskriva den studerade partnerskolans organisation i allmÀnhet, inklusive arbetslagen i synnerhet, dels analysera densamma. MÄlsÀttningen Àr att studien ska leda till organisationsmÀssiga förbÀttringsförslag som i sin tur kan bidra positivt till skolutvecklingen. I denna studie har intervjuer, enkÀter och dagboksmetod anvÀnts. För att förstÄ hur frÀmst lÀrarna och i viss mÄn ledningen och elever upplever och ser pÄ organisationen, inkl arbetslagen, har relevant litteratur studerats för att kunna jÀmföra verkligheten med teorin och se om det gÄr att hitta belÀgg/förklaringsorsaker för olika synsÀtt pÄ organisationen. Resultaten pekar pÄ ett missnöje med hela organisationen och ledningen frÄn lÀrarna. De anser att organisationen Àr alltför byrÄkratisk och att de kÀnner sig ?överkörda? genom att inte ha fÄtt möjlighet att fÄ vara med och pÄverka beslut.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.

Benchmarking is an established method of working which is often used in order to develop the quality of the organization. However, almost 70% of the organizations with benchmarking fail due to the lack of planning and structuring of the benchmarking exercise. Maintenance sections in the paper and pulp industry are one of those who have decided to conduct benchmarking. Therefore, the purpose of this study is to gain knowledge of how the maintenance sections in the paper and pulp industry deliberately structure and plan to use benchmarking as a driving force for quality development in the maintenance sections.The study is a hermeneutic case study. Telephone interviews and document analysis have been used as data acquisition methods.The results show that there is a lack of both planning and structuring in the benchmarking process, and lack of management commitment for quality improvements within industrial maintenance.