Forskning har visat att arbete med mÀnniskor som upplevt trauma utsÀtter socialarbetaren för en risk att drabbas av den andres trauma, nÄgot Stamm (Ed., 1995) kallar sekundÀr traumatisk stress. För att skydda sig mot en för stark pÄverkan behövs olika resurser, dÀrav vÀcktes frÄgestÀllningen "Vilken rustning behöver socialarbetare för att möta mÀnniskor som upplevt det vÀrsta?" Nedan följer en fallstudie dÀr fem socialarbetare med stor erfarenhet av trauma har blivit intervjuade. UtifrÄn dessa intervjuer har data insamlats om vilka resurser som Àr betydelsefulla vid hantering av den pÄverkan som sker i mötet med traumatiserade mÀnniskor. Informationen Àr indelad i teman för att förtydliga likheter och skillnader emellan de intervjuade socialarbetarna.

Ett fungerande intranÀt kan idag utgöra en stor tillgÄng för ett företag, en förutsÀttning för detta Àr att intranÀtet anvÀnds av de anstÀllda dÄ det Àr de som aktivt ska vara med och skapa intranÀtets innehÄll. Ett vÀl fungerande intranÀt kan bidra till att information hittas lÀttare och att kunskapsspridningen inom organisationen ökar. Att undersöka om och hur ledningen pÄ Universitetssjukhuset i Lund arbetar för att lyfta intranÀtet och intranÀtsanvÀndningen till en högre nivÄ Àr uppsatsens syfte. Undersökningen som genomfördes utformades med en induktiv ansats. Nyfikenheten vÀcktes i empirin och verkligheten, problemformuleringen och syftet var av ett utforskande slag ? empirin leder in i teorin.

Uppdragstaktik ? En studie i tillÀmpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008  Framtidens artilleribataljon Àr under utveckling vid Artilleriregementet, dÀrav har jag valt att bidraga till denna process inom omrÄdet ledning. Detta har utförts genom att undersöka hur uppdragstaktiken skall och har nyttjats vid bataljonen 2008. Syftet med uppsatsen Àr att bidra till utvecklingen av ledningsmetoder och ledningsprocesser vid artilleribataljonen. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr:TillÀmpas teorierna om uppdragstaktik i reglemente och metodhandbok för artilleribataljon?Har uppdragstaktik tillÀmpats praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?Vad har pÄverkat nyttjandet av uppdragstaktik praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?   Jag har nyttjat metoden deskription och litteraturstudier för att svara pÄ första frÄgestÀllning.

Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie som baserade sig pÄ 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förvÀntades av dem att vara en sjÀlvstÀndig sjuksköterska och kunna allt frÄn början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite trÀning pÄ och detta anses vara en brist i utbildningen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Examensarbetet utgÄr frÄn arbetet med det lokala projektet HMU-högre mÄluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och mÄlet Àr att varje termin höja resultaten i tre av eleven sjÀlv valda Àmnen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elever stÀller sig till ett ökat ansvarstagande, hur lÀrare uppfattar arbetet samt huruvida det hjÀlper eleverna att nÄ bÀttre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ intervju dÀr ledning, lÀrare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan. Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemÀrkelsen att det hjÀlper eleverna att nÄ höjda resultat samt att elever och lÀrare lÀttare kan överblicka elevernas arbete i skolan. SvÄrigheter med HMU Àr hur det kan hjÀlpa de allra svagaste eleverna samt att fÄ alla lÀrare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsÀtts för att hjÀlpa eleverna i strÀvan efter höjda betyg och ökad kunskap..

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och pÄverkan av hot och/eller vÄld riktat mot behandlingsassistenter pÄ boenden utan krav pÄ drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda pÄ hur hot och vÄld pÄverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjÀlp de fÄr frÄn kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjÀlp av Ätta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivÄ, nÄgot som ocksÄ följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och vÄldsincidenter och anser att det Àr en del av arbetet.

Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.

Bakgrunden till denna uppsats grundar sig i att det finns en utbredd litteratur kring implementeringen av miljöledningssystem i organisationer. DÀremot finns det fÀrre studier om hur miljöledningssystem bör förvaltas kontinuerligt efter att systemet har implementerats. Författarna har identifierat den interna kommunikationens roll som viktig i förvaltningen av ett miljöledningssystem, i detta fall ISO 14001. Mot bakgrund av att intern kommunikation Àr en viktig bestÄndsdel i arbetet med ISO 14001 ansÄgs det av författarna relevant att titta djupare pÄ hur den interna kommunikationen kring miljöarbetet fungerar inom en decentraliserad organisation. Uppsatsens syfte Àr att undersöka och identifiera viktiga faktorer som pÄverkar intern kommunikation inom en organisations miljöarbete. Genom att identifiera dessa faktorer Àr mÄlet att öka förstÄelsen för hur organisationer kan förbÀttra sin interna miljökommunikation och sÄledes sitt miljöarbete. Forskningsmetoden för studien Àr kvalitativ med en induktiv ansats, det vill sÀga att genom att titta pÄ ett specifikt fall kunna se generella mönster som sedan kan Äterfinnas i litteraturen.

Undersökningen genomfördes pÄ ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingÄr i en globalt verksam koncern, Àr utsatt för konkurrens bÄde internt och pÄ marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ?familjÀr anda?. MÄlet Àr att fÄ mer engagerade medarbetare som har bÄde förmÄga och vilja att ta ett ökat ansvar.

I denna studie har jag fÄtt nÄgra medarbetares syn pÄ sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant dÄ det Àr en multiprofessionell vÀrdeorganisation.  Jag beskriver de förutsÀtt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som prÀster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselÀra Àr en del av Svenska kyrkans vÀrdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan pÄ arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer.

I dagens kunskapsintensiva verklighet krÀvs att organisationer har förmÄga till en god intern samverkan och ett stÀndigt pÄgÄende lÀrande. För att lyckas med detta krÀvs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt pÄ de stÀndiga förÀndringarna. En fungerande kommunikation Àr en av förutsÀttningarna för att ge medarbetarna insikter om förÀndringarnas betydelse. Det balanserade styrkortet Àr om det anvÀnds pÄ ett korrekt sÀtt, ett verktyg som kan hjÀlpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats Àr att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förÀndrats efter en implementering av det balanserade styrkortet.

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationer att skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationeratt skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet Àr att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien Àven fÄnga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan pÄverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer sÄsom faktisk situation, organisationens normer, förutsÀttningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, pÄverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential Àr stor och farhÄgor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervÀrden och ses som en lösning pÄ olika problem dÀr den erbjuder ett alternativ. En öppen instÀllning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhÄllningssÀtt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen pÄverkar ocksÄ uppkomsten av ledningsformen. .