Den privata restaurangbranschen är mansdominerad på chefsnivå trots att det arbetar fler kvinnor inom restaurang. Totalt sett är ca 80 % av cheferna män vilket gör att chefskap och ledarskap ses utifrån manligt tolkningsföreträde. Ofta är föreställningar om chefskap relaterade till föreställningar om kön och på grund av detta dras många gånger slutsatsen att manliga egenskaper verkar passa bättre för ledarskap. Detta sägs bero på att de som ansvarar för tillsättningen av chefsposten ofta reserverar chefspositionerna för människor av sin egen sort och då förstärks bilden av att denna sort faktiskt förtjänar dessa positioner. I litteraturen vi läst framgår det att män och kvinnor allmänt har olika förutsättningar men att de trots det har mycket gemensamt.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen är en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. När anställda bidrar till organisationens utveckling ökar även deras arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbättras. Nya tjänster, produkter och förbättringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbättring för att utveckla organisationen. Vi vill också bidra till kunskap inom området som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats för att få bättre förståelse för problemet och för att det är mest lämpligt i förhållande till problemets karaktär.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar utformningen av Frälsningsarméns tidning Stridsropet över viss tid, samt hur tidningens policy styrt det redaktionella arbetet Dessutom har jag försökt visa vilket utrymme chefredaktören har att påverka innehållet och vilken Ledarskapsstil denne tillämpat. Med hjälp av både kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks Stridsropet under fyra olika chefredaktörer, vilken typ av artiklar som publiceras samt hur de fyra chefredaktörerna förhåller sig till den av ägaren fastställda policyn. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Andersson Odéns (2001) teorier om redaktionell policy. Resultatet från intervjuerna visar att chefredaktörerna följer den övergripande redaktionella policyn som är norm för alla Frälsningsarméns tidningar med namnet Stridsropet (engelska War Cry) över hela världen. I intervjuerna framkommer även att varje chefredaktör har relativt stor frihet att utforma innehållet i tidningen efter egna intentioner och intressen.

Syftet med vård och omvårdnad är att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohälsa. Det är viktigt att vårdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt för att kunna erbjuda hög kvalitet och säker vård för patienter. Det är inte bara vårdpersonalens skyldighet att bedriva vård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet utan det är även vårdledningens ansvar att skapa förutsättningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Syftet med denna studie är att beskriva hur vårdenhetschefer påverkar vårdkvalitet genom att främja användning av evidensbaserad praktik i omvårdnadsarbete. Studien är utförd som en allmän litteraturgenomgång, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

REFERATLedarskap är viktigt ur trivselsynpunkt för personal, därför är det viktigt att ta reda på vilken Ledarskapsstil som används. Personalen har en stor betydelse för hur en ridskola fungerar och påverkar ridskolan ekonomiskt, genom att ha kontakt med elever och på så sätt generera kunder. Problemet är att man inte vet vilken typ av ledarskap som utövas på Sveriges ridskolor. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning som svenska ridskolechefer använder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt-, auktoritärt- och laissez-faire ledarskap. Frågeställningen är då, till hur stor del som ridskolechefer använder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt, auktoritärt eller laissez-faire (även kallad låt ? gå ? metoden) ledarskap på ridskolor i Sverige? Femtio ridskolor valdes slumpvis ut från Svenska ridsportförbundets lista över ridklubbar i landet.

Ledarskap är ett aktuellt ämne sedan flera årtionden tillbaka, det talas och skrivs om det nästan varje dag. Det finns många olika teorier om ledarskap och varje årtionde har haft sin egen prägel på ämnet. Än idag har forskningen inte kommit fram till en idealisk Ledarskapsstil, varför vi fann det intressant att undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Utifrån detta vill vi se om åsikterna passar in på de valda teorierna. Vi avgränsade oss till de anställda på Clas Ohlson då de ansågs relevanta för undersökningen.Syftet med detta arbete är att se vad personalen på Clas Ohlson i Stockholmsområdet anser utgör en bra ledare.

Grupper har blivit ett allt vanligare sätt för organisationer att arbeta. Gruppernas prestationer baseras på medlemmarnas förmåga att producera det som organisationen eftersträvar. Alla individer i gruppen är unika och bidrar till gruppens framgång genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka när det kommer till kartläggning av relationen mellan personlighet, Ledarskapsstil och ledande arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet är att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende på djupgående faktorer.

Vårt intresse för medarbetarsamtal väcktes vid en gästföreläsning med Jens Ribe som är säljchef för Dell Norden. På denna föreläsning berättade Ribe om sin yrkesroll, sin arbetsvecka osv. och poängterade vikten av att bedriva kontinuerliga medarbetarsamtal för att skapa engagemang, gemensam målbild och skaffa information och skapa en dialog. Han berättade att han genomförde medarbetarsamtal med sina sljchefer varannan vecka, vilket vi tyckte var extremt ofta. Mellan gruppmedlemmarna finns drygt 30 års erfarenhet av restaurangarbete, och erfarenhet från runt 40 olika restauranger, och därmed ett stort antal chefer, och vi kan inte minnas ett enda strukturerat medarbetarsamtal i ordets rätta bemärkelse.

Vi kan i Sverige vara stolta över att flera år i rad blivit utsedd till ett av världens mest jämställda land. Men om man tittar närmare på forskning och statistik om jämställdhet i Sverige blir man förvånad över att vi kommer högst på listan år efter år, samtidigt som man blir lite oroad för hur det ser ut i resten av länderna som finns på listan. Sanningen är den att i Sverige är kvinnor starkt underrepresenterade på ledande positioner inom privata sektorn, samtidigt som de dominerar inom service yrken där lönerna i regel är lägre, och möjligheterna till avancemang i karriären är färre . Trots att det har skett många förändringar och förbättringar för kvinnans del i samhället så har den manliga dominansen med den hierarkiska uppdelningen mellan könen lyckats överleva historien och kvarstår i allra högsta grad än idag. Organisationskulturen och ledarskapet har formats av och för män med historiskt skapade normer och regler genom att kvinnan är relativt ny på detta manliga fält ses hon som avvikare ?tokiens? genom sitt sätt att vara och agera då detta går emot alla föreställningar som acossieras med ledarskapet.

Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas Ledarskapsstil. Detta med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för kulturkrockar som kan uppstå när olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om Ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår kulturkrockar.

Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas Ledarskapsstil. Detta med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för kulturkrockar som kan uppstå när olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om Ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår kulturkrockar.

This thesis aims at examining to what extent a few, algorithmically very easily extractable document features can be used to classify electronic documents according to genre. A set of experiments is therefore carried out, using only 11 such simple features in an attempt to classify 84 documents belonging to electronic academic journals into three manually identified genres: table of contents, article, and review. The 11 features are also divided into three sets, containing metrics of words and sentences; punctuation marks; and URL links, respectively. The performance when using these sets of features is then measured with regard to classification accuracy, using a k-NN classifier, four different values of k (1, 3, 5, 7), and both leave-one-out and 10-fold cross-validation. Best results are achieved when using all three feature sets (i.e.

The focus of this master thesis is the library politics of the French Right wing party the National Front and the debate that followed the application of this politics. This qualitative study is divided into two parts where the critics to this politics represents one side and the adherents the other. The critics are composed by representatives from the French, Swedish and ? to some extent ? international library sector, while the adherent side is made up of politicians from the National Front and their adherents. The empiric material mostly consists of articles published in library, Right wing and daily press.

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är. Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa. Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs.

Examensarbetet är en fallstudie med förslag till förändringar åt uppdragsgivaren som ägnar sig åt tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren är Kriminalvårdsanstalten Smälteryd i Sätila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB är i sin tur ett företag som säljer - och till viss del hyr ut - byggnadsställningar, väderskydd och säkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagsläget finns ett antal logistiska problem på Smälterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.