Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur Ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering påett ledarskap hos produktionsledare med utgångspunkt i en ledarskapsmodell ochmedarbetarundersökning. Vi har ställt oss frågor kring hur man kan arbeta vidare med ettresultat från en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man använda sig avRederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus Båten skall välja ikommande kompetensutvecklingar för produktionsledare?Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av fyra intervjuer ochanalys av en medarbetarundersökning kommit fram till vårt resultat. I förarbete och bakgrundtill denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi använder oss flitigt av.Vårt resultat visar på att Båtens produktionsledare är bra på att utföra arbete gällande attleverera resultat och att följa Rederiets kärnvärderingar. Men att fokus bör ligga på att främjaförbättringar, utveckla människor och visa självinsikt..

The purpose of this study was to examine leadership in the public sector based on leadership models, organizational factors, conditions and health of employees. The study was divided into sub-study one and two. In sub-study one the design was an observational study using cross sectional design in which 67 first line managers in the public sector answered a survey about conditions and leadership models. Sub-study two was an observational study using case-control design focusing on a health promoting leadership intervention in the municipal sector. Two semi-structured interviews and 41 surveys were collected.

De senaste årtiondenas globala expansion har lett till förändringar av det moderna ledarskapet. Konkurrensen har ökat mellan olika organisationer vilket medfört nya utmaningar som ledarskapet måste förhålla sig till. En ökad mångfald, teknologins utveckling, och förändrade kundrelationer är några av de faktorer som påtvingat förändringar av det ledarskapet som bedrivs. Idag måste ledarskapet individanpassas mer istället för det kontrollerande och monitorerande funktion den haft tidigare.Studien har undersökt ledarskapet i två av Elgigantens hemelektronikbutiker med avseende på ledarskapets påverkan på säljarnas arbetsmotivation. Tonvikten har legat på att analysera medarbetarnas syn på hur man som ledare kan skapa en ökad arbetsmotivation.

Sportchefer på elitnivå inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likställas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen på dessa sportchefer är höga både när det gäller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta är utgångspunkter som ligger till grund för vår undersökning.Syftet med denna uppsats var att utifrån sportchefers egna perspektiv försöka förstå hur de uppfattar kraven på deras roll samt hur de omsätter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka Ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrån detta syfte formulerat våra undersökningsfrågor enligt följande: Vad krävs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening på elitnivå?Vilka ledaregenskaper anser sportchefer är nödvändiga för att leda en klubb?Vi har använt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till åtta sportchefer.Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan låg till grund för vår empiri, analys och slutsats.De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar.

Vi lever i ett könsmedvetet samhälle och det är idag allt viktigare att båda könen behandlas lika och att inga särbehandlingar görs på grund av könet. Trots detta är det inte jämställt mellan manligt och kvinnligt i ledarskapspositioner. Både allmänheten och politiker borde ha ett intresse att veta ifall det faktiskt finns skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer vad gäller deras sätt att leda de anställda och hur de utövar sitt ledarskap.Vi valde att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med fyra stycken manliga och fyra stycken kvinnliga personalchefer då vi ville att respondenterna skulle ha möjligheten att svara öppet på våra frågor. Vi tog kontakt med potentiella respondenter tidigt i processen för att kunna hinna med att intervjua och analysera alla åtta personalcheferna.

Denna kandidatuppsats består till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjänsten och fyra med mellanchefer inom äldreboenden. Ålder på informanterna har varit allt från 30-60 år, alla är dessutom kvinnor. Det brukar sägas att en mellanchef är i kläm från alla håll, där av namnet mellanchef men samtidigt har även mellanchefer möjligheter att se verksamheten från både botten upp till toppen vilket gör att de får ganska bra koll på verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjänst och äldreboenden ser på sitt eget ledarskap. Dessa är frågeställningar:1. Hur är det att vara en så kallad mellanchef inom äldreomsorgen?2.

Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta.Frågeställningarna är;? Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument?? Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol?? Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol?Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader i undervisningen som finns mellan en grundsärskoleklass och en grundskoleklass. Undersökningens metod är strukturerade observationer genomförda av två observatörer i en grundskoleklass och i en särskoleklass på samma skola. Olika aspekter av undervisningen observerades, av vilka några kan anses utgöra förutsättningar för en inkluderande undervisning. Dessa är: samarbete mellan pedagoger i undervisningen, Ledarskapsmodeller, cooperativt lärande (samarbetsinlärning), dynamisk pedagogik samt samarbete mellan pedagoger i problemlösande undervisning. Resultatet visar på likhet mellan de båda skolformerna beträffande användandet av en organismisk modell med ett demokratiskt ledarskap, där grundsärskolans pedagoger endast använder det aningen mer frekvent än grundskolans pedagoger.