Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Studien ?Att skapa innovation? är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ?Hur skapas framgångsrika innovativa processer??. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ?Årets byrå?.

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Syftet med uppsatsen är öka förståelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig på tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i både Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgångsrik med att leda och arbeta i Danmark är det centralt att lära känna och förstå den danska kulturen. För att underlätta förståelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrån studiens resultat sammanställt en modell, tio teser när du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar på resultatets mest centrala resonemang..

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumärkningsprocess.Utifrån uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumärkesbyggande processen i Södertälje. Vetenskapliga teorier med inriktning på främst varumärkning av städer och samarbeten har används vid analys av den inhämtade informationen.De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är att samarbete som strategi är möjlig men att denna kan inneha sina begränsningar när en stad skall varumärkas. Genom att undersöka den varumärkesbyggande processen i Södertälje har vi uppmärksammat den komplexitet som föreligger hos varumärkning av en plats med flera intressenter. Förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnäringen i Södertälje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, då en hel stad skall inkluderas, kan uppstå motsättningar om näringar som inte kände en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumärkesbyggande processen..

Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rättigheter att praktisera i en miljö där många olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementär och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvården, vilket inneburit en bristfällig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. Användning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att få bättre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen är att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och inställning till samarbete med traditionell skolmedicin.Utifrån en litteraturstudie utarbetades en enkät som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkätstudien och som syftade till att ta reda på deras syn på samarbete med den skolmedicinska sjukvården.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvårdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hänsyn till. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig.

Mot bakgrund av att det finns forskning som visar på samband mellan arbetstillfredsställelse, hälsa och effektivitet, blir det angeläget för organisationer att beakta hur chefer arbetar kring psykosociala faktorer i medarbetares arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser olika typer av ledarskap får för medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Min avsikt är därför att undersöka hur medarbetare upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt hur de uppfattar att deras närmaste chef agerar för att den psykosociala arbetsmiljön ska bli tillfredsställande. För att få en större förståelse betraktas problemet även ur chefernas perspektiv, d.v.s. hur de verkar för att få till stånd en god psykosocial arbetsmiljö för sin personal. Syftet med studien är således att undersöka vilken påverkan ledarskapet har för medarbetares psykosociala arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, som genomfördes på ett stort tillverkande skånskt företag, med sju medarbetare samt tre av deras chefer från tre olika avdelningar.I analysen framkom det att medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö varierade på de tre avdelningarna, bl.a.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det är att vara hemtjänstpersonal med arbetsledaruppgifter samt hur hemtjänstpersonalen uppfattar denna kombinerade yrkesroll. De referenser som har varit centrala i denna studie är bland annat Granér (1994), Drakenberg (1997) samt Berg (2000). Den metod som använts för att få svar på syftet var personliga intervjuer med hemtjänstpersonal med arbetsledaruppgifter samt med hemtjänstpersonal utan arbetsledaruppgifter. Även en telefonintervju har genomförts med den dåvarande socialchefen. Utifrån intervjuerna framkom det att hemtjänstpersonalen med arbetsledaruppgifter ansåg att detta är en bra organisationsmodell som ger möjlighet till ett omväxlande arbete.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Det går att kartlägga små skillnader som finns i ledarskapsutövandet mellan en chef i ett tjänsteintensivt- och kunskapsintensivt företag, men samtidigt tenderar ledarskapet att gå mot en och samma utveckling, det vill säga, ett coachande ledarskap. Skillnaderna i första linjens chefskap i de två olika organisationerna, anser vi bero mer på företagsstrukturerna än att de är verksamma i skilda branscher. It is possible to survey small differences in how to practice leadership between a service intensive and a knowledge intensive company. The leadership tends on the other hand to go towards the same development, towards a coaching leadership. We do believe that the differences in the first line managers, in the two separate companies, depend more on the business structures than that they are active in different branches of trade..

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..