The purpose of this study is to investigate how employees in the financial sector perceive the leadership behaviors of middle managers, and if these perceptions differ depending on the manager's gender and if so, in what way. The study is based on a social constructivist perspective and theories of gendered organizational structures. It is based on 15 semi-structured interviews with employees who have either female or male middle managers from different companies in the Swedish financial sector. The results show that gender often acts as a framework for how leadership is evaluated and understood. Female middle managers are frequently associated with relationship-oriented qualities.

som ny chef samt att belysa vilken form av stöd och kompetensutveckling distriktschefernainom Svenska kyrkan i Göteborg efterfrågar.Vår studie genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med nio distriktscheferinom Svenska kyrkan i Göteborg. Då tjänsten som distriktschef är relativt nybildad gav detoss en möjlighet att undersöka distriktschefernas upplevelse av de svårigheter och motståndsom kan upplevas i rollen som ny chef. För att bearbeta resultaten har vi analyserat vårtintervjumaterial efter principen att skapa mening ad hoc. Utgångspunkt har tagits i teorier ochtidigare forskning av relevans med hänsyn till uppsatsens syfte. Teorierna berör områden såsom ledarskap, svårigheter i ledarskapet samt stöd och kompetensutveckling.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur två olika organisationer skiljer och liknar varandra i önskan om ledarskapsegenskaper, detta utifrån de tre olika arenorna rekrytering, utbildning och ledarskap. I denna rapport kommer vi att studera organisationerna Försvarsmakten samt Sony Ericsson, där Försvarsmakten kommer representerar en strukturerad organisation och Sony Ericsson en projektorganisation. Med hjälp av intervjuer både på Försvarsmakten i Halmstad och Sony Ericsson i Lund har vi fått svar på frågor kring rekrytering, utbildning och ledarskap. Det som gör jämförelsen intressant är skillnaden i organisationsformerna på de två olika företagen Försvarsmakten samt Sony Ericsson. Vi har efter granskning av data fått fram att de båda organisationerna strävar efter liknande egenskaper med på skilda sätt. På grund av organisationernas olika strukturer och organisatoriska uppbyggnad går man olika vägar för att hitta en ledare men i slutändan kan man se att processerna liknar varandra.

Sverige anno 2014 är ett land tydligt påverkat av globalisering och mångkultur, där människor från alla världens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna på en svensk arbetsplats, med tydlig mångkulturell prägel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning är en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt två av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. Då organisationen där arbetet sker i sig har möjlighet att på olika sätt påverka de anställdas beteende så fokuserade vi även på denna aspekt för att få en heltäckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsättningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom såväl kvalitativa intervjuer som observationer i fältet, analyserades med hjälp av begrepp och teorier från Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).

Från att det i början talades väldigt lite om coaching är det idag en mångmiljonsaffär som erkänts som ett effektivt sätt att bidra till utvecklingen av ledare på alla möjliga nivåer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man på sikt få mer självgående medarbetare (Chef 2007).Två kända definitioner av coaching är den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgångspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjälpa dem att hjälpa sig själva genom att aktivt lyssna, ställa öppna frågor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner åt är tillvägagångssättet.Med denna undersökning vill vi ta reda på hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och väver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching är. Vi vill veta vilken syn de har på coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har på deras medarbetare.Undersökningen är baserad på både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod där vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkätundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn på vad coaching är, samt att de tillämpar och tolkar det ganska snarlikt, men att många saknar tid till att coacha i den utsträckning de skulle vilja.

En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att få svar på om personer med ledaransvar skiljer sig åt gällande syskonplats och locus of control jämfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare på en statlig myndighet svarade på en enkät gällande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control än förstfödda vilket kan tyda på en annan typ av sistfödd på denna myndighet. Urvalet var dock bristfälligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..

Uppsatsens målsättning var att försöka hitta lösningar på rotinträngnings-problemen genom ett ökat samarbete mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna. Uppsatsen har till stor del byggts på de intervjuer som genomförts i de olika kommunerna. De fyra kommunerna som undersökts är: Malmö, Skövde, Katrineholm och Växjö. Genom intervjuerna i dessa kommuner har jag funnit mönster till hur samarbeten mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna utvecklas. En modell för hur samarbeten ska inledas och utvecklas i kommunerna har sedan föreslagits.

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien.

The transformational leadership and the Swedish Armed Forces? basic outlook on pedagogy are two factors that affect a Swedish military officer. The author has identified a need of understanding the process of personal development. An understanding that couldn?t be supplied by the transformational leadership but that was found in the Swedish Armed Forces? basic outlook on pedagogy.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.

The purpose with this examine was to study the teachers perception of leadership in the classroom and also how they experience the conditions of this. The method used was qualitative, and builds on a total of six interviews. Stensmos five leadership tasks in the classroom that constitute leadership context have provided the theoretical basis of this study. The leadership tasks have therefore been used as theoretical tools in this study to analyze the teachers? reasoning about their own leadership style.

I dagens samhälle söker sig många människor till olika hälsoprofessioner för att få hjälp med att göra livsstilsförändringar. Dessa människor betalar ofta mycket pengar för denna expertis samtidigt som de bygger upp stora förväntningar och lägger ned mycket energi på livsstilsförändringen. För att undvika missnöje hos individen och bortkastade pengar krävs det att den hälsopedagog individen möter vet vad som förväntas av den för att på bästa sätt tillfredsställa individens behov. Syftet men den här studien är just att undersöka vad individer förväntar sig av hälsopedagogers ledarskap och bemötande. Huruvida hälsopedagoger kan påverka individers livsstilsförändringar har också undersökts.

Everywhere you look in today?s society many kinds of people are constantly interacting with each other. Especially in large groups of people working together, the phenomenon is even greater. In the construction industry there are many kinds of parts that need to come together in order to get sustainable and successful results. Therefore the relationship between the contractor and the construction client must be at its best.

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

Syftet med studien var att beskriva förändringsarbetet utifrån ledarens synvinkel. Vi inriktade oss på förändringsledarens roll, och hur förändringsledaren bör agera för att lyckas. Vi undersökte även vanliga fel som görs vid ett förändringsarbete. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med tre företagschefer. Undersökningen visade att det är svårt och säga hur en framgångsrik förändringsledare bör vara.