Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

 Globaliseringen och den avancerade informations- och kommunikationstekniken har möjliggjort för företag att låta personalen arbeta utspritt på olika geografiska platser, vilket har gjort att distansledarskap är ett växande fenomen. Studiens syfte var att, utifrån ett chefsperspektiv, få ökad kunskap om ledarskap på distans med fokus på vilka eventuella utmaningar som distansledarskap för med sig samt vilka verktyg och strategier som blir särskilt betydelsefulla vid denna form av ledarskap. Fem fokuserade intervjuer, som analyserades med induktiv tematisk analys, visade att de utmaningar som distansledarskapet förde med sig var: att ständigt vara nåbar och tillgänglig, att upptäcka problem i tid, att balansera och anpassa kontakten samt att få tiden att räcka till. De verktyg och strategier som blev särskilt betydelsefulla var: samarbete och stöd inom organisationen, dokumentation och informationshantering, kommunikation, schemalagda möten samt fysisk närvaro och tillgänglighet. Studiens resultat visade att regelbunden kontakt och förtroendeingivande relationer får betydelse för distansledarskapets framgång.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att studera hur fyra rektorers värdegrundsarbete kan analyseras utifrån några av Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hållbart ledarskap. I vår studie har vi valt att använda Hargreaves och Finks tre dimensioner som ?vår? teori. Som metod använder vi oss av intervjuer. Då vi värnar om rektorernas integritet för att de är offentliga personer är rektorerna anonyma i studien.

Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut.

Uppsatsen syftar till att genom en kartläggning analysera publiceringsfrekvensen som skett inom forskningsfältet i ämnet transformativt ledarskap mellan årsspannet 1990 till 2013. Kartläggningen har skett genom en bibliometrisk sökning via databasen Scopus och sedan behandlats genom mjukvaruprogrammet Bibexcel. Utvecklingskurvan med dess nedgång och fall har varit det centrala i den här uppsatsen, detta för att alstra kunskap som visar den roll transformativt ledarskap har inom forskningsfältet ledarskap. Resultaten visar att USA, Kanada, Kina, Storbritannien och Australien är de länder där publiceringsfrekvensen under åren 1990 ? 2013 varit som störst.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om friare medarbetarskap, så som exempelvis TeliaSoneras arbetssätt med förtroendearbetstid, är en god väg att gå för att styra framtidens organisationer. Vi vill undersöka om det utgör ett hot eller en möjlighet för ledarna, medarbetarna och för företaget i sig att arbeta på ett sådant sätt. Vi ställer oss även frågan vad som krävs av ledarskapet i organisationer, då man arbetar med ett mer självständigt arbetssätt och om det är så självständigt som det vill ge sken av eller om det finns osynlig och subtil styrning bakom det hela. TeliaSonera utvecklas ständigt och genomför löpande organisationsförändringar, så vi vill även undersöka hur det påverkar arbetssättet och dess utveckling.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baserats på ett flertal intervjuer samt en observationsstudie. Informationen vi samlat under intervjuerna och observationsstudien ligger till grund för den empiriska delen av arbetet.

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att använda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollärares interaktion med barnen i syfte att se hur förskolläraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollärare innebär att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskolläraren är tydlig med det som förväntas av barnen och av förskolläraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskolläraren kan använda sig utav humor och det ansågs att humor är en del av en lärares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskolläraren bekräftar varje barn och visar intresse för barnet.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

I massmedia kan man ofta läsa att klasserna i skolan är stökiga och att eleverna med anledning av detta får för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna är stökiga skulle kunna vara att lärarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist på ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda på hur lärare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lärarna får mer utbildning i ledarskap. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra högstadielärare med olika teoretiska ämnesinriktningar i frågor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten från intervjuerna visade att lärarna ansåg sig kunna hålla god ordning i klassen, de upplevde sig själva som bra ledare och såg det som viktigt att utveckla sig själva.

Syftet med det här arbetet är att genom en teoretisk undersökning skildra vad hälsofrämjande ledarskap består av idag. Samt genom en empirisk studie beskriva på vilka sätt Tekniska förvaltningen i Sala kommun arbetar med hälsofrämjande ledarskap.Studien är av deskriptiv karaktär och är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med den valda organisationen. Teoretiska referensramen består av vetenskapliga artiklar och böcker inom området. Resultatet analyserades med en berättande analysmetod baserad på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Efter att ha sett och analyserat hur Tekniska förvaltningens ledning arbetar med aktiviteter, åtgärder och ledarskap inom de här för studien aktuella områdena kan slutsatsen dras att de här teorierna och begreppen är aktuella idag för hälsofrämjande ledarskap..

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt.

Syftet med denna studie har varit att titta på hur lärarens ledarskap påverkar elevernas lärandeprocess i klassrumsmiljön där vi lagt speciellt fokus på självförtroende. Utifrån detta syfte har vi tittat på litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt självförtroende. Vi har även tittat på det sociokulturella lärandeperspektivet där vi redogjort för olika infallsvinklar på begreppet sociokulturellt lärande. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fyra intervjuer med lärare, fyra observationer av de intervjuade lärarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i årskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjälp av dessa undersökningsformer har vi fått fram information kring hur olika former av ledarskap påverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjälper till att utveckla elevernas självförtroende i positiv bemärkelse.

Denna studie har som fokus att identifiera de faktorer som påverkade utgångspunkten för den tänkta fusionen mellan svenska Telia och norska Telenor samt fusionen TeliaSonera. Ytterligare skall faktorer som kunde ha underlättat och möjliggjort fusionen Telia/Telenor besvaras. Dessutom skall fusionen mellan Telia och finska Sonera studeras och jämföras med den förstnämnda fusionen för att påvisa vad som gjordes annorlunda under förhandlingarna med Sonera.Detta kommer att undersökas genom ett antal tidningsartiklar kring händelseförloppen samt intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet kring ämnet. De personer som intervjuats är; Lars-Johan Cederlund, ämnesråd/Director på svenska näringsdepartementet, Brita-Lena Ekström, f.d. ekonomijournalist på Dagens Nyheter, Ulf Bäckman, f.d.

Detta examensarbete är utfört under vårterminen 2009 på Högskolan i Borås på uppdrag av Brämhults kommundel/Borås Stad. Borås Stad är uppdelad i tio kommundelar som alla ansvarar för äldreomsorg av sina invånare. Brämhults kommundel, som ligger i fokus för detta arbete, består av sju områden; Boda, Brämhult, Främgärde, Hässleholmen, Hyberg, Svensgärde och Sörbo. Inom kommundelen arbetar cirka 900 anställda; 400 inom äldreomsorg, 500 inom förskola/skola och de resterade 150 arbetar som vikarier.Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som är utmärkande för ett bra ledarskap. Sex personer intervjuades, tre enhetschefer respektive tre medarbetare med avsikt att ta reda på om det finns någon skillnad mellan deras bild av ett framgångsrikt ledarskap.