I och med ett allt högre omvÀrldstempo ökar kraven pÄ organisationer och individerna inom dem att frekvent utveckla och förÀndra sin verksamhet och inriktning. Syftet med studien var att identifiera och söka kunskap om de faktorer som, ur ett psykologiskt perspektiv, pÄverkar genomförandet av förÀndringsprocesser i en organisation. Studien utgjordes av Ätta halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Tre huvudsakliga och övergripande teman, med respektive underteman, av avgörande betydelse i förhÄllande till syftet framtrÀdde i analysen. Resultatet belyser komplexiteten inom dessa teman och indikerar att utfallet av förÀndringsprocessen pÄverkas av sÄvÀl organisationens förÀndringsstrategier som medarbetarnas individuella förhÄllningssÀtt men ocksÄ av det ledarskap som utgör lÀnken och kontaktytan dessa emellan..

Studiens utgÄngspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrÄn ett Tavistockinspirerat förhÄllningssÀtt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primÀr- och tandvÄrdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berÀttelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna sÀger sig uppleva nÄgon kvalitativ förÀndring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förÀndring i sÄ fall bestÄr av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

En omfattande generationsvÀxling har precis pÄbörjats pÄ den svenska arbetsmarknaden, dÀr 40 % av arbetskraften bestÄende av 40/50-talister ska ersÀttas av 70/80-talister. De frÄgor vi vill belysa Àr vilka skillnader det finns i synen pÄ ledarskap mellan 40/50-talister och 70/80-talister. Vad beror skillnaderna pÄ och hur kommer ledarskapet i organisationer att pÄverkas av generationsskiftet. Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att fÄ en förstÄelse för vad det kommande generationsskiftet kan innebÀra. Vi har valt den kvalitativa forskningsmetoden, dÄ vi genomför fem semistrukturerade intervjuer.

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

VÄrt syfte i vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot mÄlet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslÀrare pÄ olika skolor. Vi stÀllde olika frÄgor till idrottslÀrarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgÀnglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehÄller lÀrarnas upplevelser av arbetet mot mÄlet en skola för alla.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna pÄ ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrÄn sjÀlvskattning av omrÄden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettÄrs uppföljning.DÄ rÄdata frÄn mÀtningarna Är 2010 och 2011 inte fanns tillgÀngliga, utan mÄste rekonstrueras frÄn procentsammanstÀllningar av svar och information om hur mÄnga som svarat pÄ de olika pÄstÄendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt pÄstÄende med en envÀgsvariansanalys med mellanpersonsdesign och Är som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas sjÀlvskattning inom omrÄdena för prestation, individ, arbetssituation och frÀmst inom omrÄdet för ledarskap, dÀr 13 av 15 pÄstÄende visade pÄ signifikanta skillnader. Inom omrÄdet arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling Àven bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan Är 2010 och 2011 anvÀndes ett t-test.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska omrÄdet inom managementlitteraturen med avseende pÄ interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur frÄn skolvÀrlden göra en jÀmförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar pÄ tydliga skillnader, dÀr managementlitteraturen lÀgger vikten vid kunskap som förutsÀttning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsÀttning. Resultatet visar Àven pÄ en komplementaritet mellan dessa bÄda angripssÀtt, som skulle kunna utnyttjas i större utstrÀckning..

SjukfrÄnvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade Àven högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. MÄnga mÀnniskor tillbringar större delen av livet pÄ att arbeta och arbetsmiljön pÄverkar medarbetarna pÄ olika sÀtt, dÀr ledarskapet Àr en faktor som pÄverkar hÀlsan. Arbetsplatsen anses dÀrför vara en av de hÀlsofrÀmjande arenor dÀr insatser för att förbÀttra hÀlsan kan genomföras. Att ledarskapet pÄverkar medarbetarnas hÀlsa anses vara en sjÀlvklarhet, men det finns inte sÄ mycket forskning inom omrÄdet.Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare pÄ en arbetsplats med lÄg sjukfrÄnvaro upplever att ledarskap bidrar till hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Studien Àr av kvalitativ ansats dÀr data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Nyckelord: Branschspecifikt chefskap, egenskaper, Plattityder? Problem: De problem som vi undersökt Àr framförallt; huruvida en chefs egenskaper Àr likartade oavsett branschtillhörighet, om generella chefsegenskaper gÄr att hitta i tvÄ olika branscher, hur ledaren uppfattar sitt eget ledarskap och hur detta ledarskap uppfattas av de anstÀllda. Ett problem som vi upplevt Àr att stora delar av den tillgÀngliga litteraturen Àr vÀldigt likriktad Vi har Àven sett problem med att stora delar av litteraturen inte tar upp specifika branschers chefskap och dess utmaningar. Syfte: Vi vill med denna studie bidra till att belysa de skillnader och likheter som sker inom chefskapet i de olika branscherna. Ett annat syfte som vi haft Àr att visa pÄ om det förekommer nÄgra diskrepanser mellan hur cheferna och de anstÀllda upplever det ledarskap som utövas.

Tiden mÀnniskan spenderar pÄ sin arbetsplats Àr en stor del av ens liv, dÀrför Àr det fundamentalt för vÀlbefinnandet att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att du ska trivas dÀr. Denna studie Àmnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre Äldersskillnader mellan anstÀlld och nÀrmsta chef, detta stÀllde vi i relation till anstÀlldas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning konturerad utifrÄn utvalda frÄgor frÄn tvÄ tidigare, redan vÀl beprövade mÀtinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anstÀlld och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns Àven signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

AbstraktStudien syftar till att undersöka hur chefer upplever att medarbetares generationstillhörighet har betydelse för deras ledarskap. Men ocksÄ att studera pÄ vilket sÀtt cheferna beskriver innebörden av begrepp sÄ som generation och ledarskap. I samhÀllsdebatten pratas det flitigt om generationer och vad som skiljer dem Ät. PÄ arbetsmarknaden pÄgÄr det ett stort generationsskifte. Men hur spelar detta in i chefsroller och deras ledarskap? Tidigare forskning visar att generation Y, X och Baby boom skiljer sig Ät och genom det behöver ett differentierat ledarskap.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en förstÄelse för coachning som ledarskapsfenomen, genom att komplettera dagens coachningslitteratur med att undersöka medarbetarnas Äsikter. Studien antar ett hermeneutiskt synsÀtt, dÀr en kvalitativ metod har anvÀnts. Vidare tillÀmpas en abduktiv ansats, dÄ material frÄn Nordea studerades innan intervjuerna genomfördes. Med hjÀlp av intervjuer och dokumentstudier har det empiriska materialet insamlats. De teoretiska perspektiven utgÄr ifrÄn teorier rörande ledarskap samt teser om coachning.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ grundlÀggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda pÄ hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i Är 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror pÄ det ledarskap som rÄder. Elevers sciala relationer Àr nÄgot som stÀndigt bör uppmÀrksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nÄ ett positivt klimat.

Den hÀr uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de tvÄ begreppen pÄverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete Àr att belysa hur stress pÄverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stress pÄverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande stÀllningar. Med den hÀr uppsatsen vill författaren ge en större förstÄelse för hur stress pÄverkar officerare nÀr de ska fatta beslut. Det hÀr ska genomföras genom att besvara följande trefrÄgestÀllningar: Vad Àr stress? Vad Àr ledarskap? Hur pÄverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen Àr att idag talas det om att stress pÄverkar oss mer Àn vad den gjorde förr.