VÄrt syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse och klargöra för anvÀndningen avbegreppen management och ledarskap i praktiken. Med hjÀlp av begreppens innebörd kan vi som forskare fÄ möjligheten att framföra hur begreppen anvÀnds praktiskt. PÄ sÄ vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. VÄr uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet ledarskap och företagets organisationskontext.

Idag Àr det mÄnga som ifrÄgasÀtter det seniora ledarskapet i bankvÀsendet; frÄgan debatteras flitigt i media och engagerar mÄnga. DÀrför Àr syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankvÀsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

Malmö Högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). SĂ€rskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs pÄ distans.Studien fokuserar pÄ det ledarskap som sker i bemanningsbranschen dÀr konsultchefen leder bemanningskonsulter pÄ distans. I det ledarskap som utövas finns Àven en pÄverkan utav en tredje part som gÄr att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstÄ nÀr ledarskapet sker pÄ distans. Vi jÀmför ocksÄ distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstÄ pÄ vilket sÀtt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen Àr vÄrt syfte att fÄ en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen pÄverkas nÀr det Àven Àr en tredje part involverad..

 VÄrt syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra tre sociologiska ledarskapsteorier med förestÀllningar enhetschefer inom Àldreomsorgen i Hudiksvalls kommun har om det goda ledarskapet. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod som betÄr av en enkÀtundersökning. Med denna undersökning ville vi ta reda pÄ om de teorier vi valt att belysa, korresponderar med enhetschefernas förestÀllningar. De teorier vi valt Àr Situationsanpassat ledarskap, Transformativt ledarskap samt Management of meaning..

Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjÀlp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi frÄn teorier och modeller, hÀmtade frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av tvÄ verksamhetsledare och till dem tvÄ slumpmÀssigt utvalda medarbetare pÄ SkellefteÄ Kraft i SkellefteÄ. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. FramgÄngsrika ledare som delar pÄ ett ledarskap anvÀnder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..

Ledarskap har genom historien förÀndrats frÄn att styra till att leda. Teorier och studier kring sÄ kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fÄtt stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den hÀr studien undersöker effekterna av transformativt eller sÄ kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkÀtundersökning genomfördes inom tvÄ svenska organisationer (N = 37) dÀr medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

Ledarskap Àr ett Àmne som fascinerar mÄnga och det finns omfattande forskning pÄ omrÄdet. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa pÄverka framtiden för mÄnga mÀnniskor. Syftet med undersökningen var dÀrför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare Àr för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrÄn riktlinjer för tematisk analys.

Ledarskap Àr en huvudfaktor i dagens samhÀlle och i skolan. Ledarskap handlar om hur lÀraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lÀrarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lÀrprocessenSyftet med det arbetet Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ ledarskap i de ÄlÀndska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka deras ledarskap.Det som idrottslÀrarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lÀrare Àr bland annat att de Àr trygga i sig sjÀlva som person, organiserade, mÄlmedvetna och Àrliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan pÄverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krÀvande och som ledare kan du fÄ ta itu med mycket problem som kan uppstÄ under vÀgen som till exempel konflikthantering. Att leda andra Àr roligt men ocksÄ vÀldigt utmanande mÄnga gÄnger och framför allt ska man komma ihÄg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

Personer som arbetar med human resource (HR) har ett samarbete med cheferna i organisationen. Föreliggande studie Àr kvalitativ, dÀr personer som arbetar med HR beskriver bra ledarskap och hur de verkar för bra ledarskap inom organisationen, vilket Àven var studiens syfte att undersöka. Resultatet baserades pÄ halvstrukturerade djupintervjuer med sex HR-personer. Resultaten tolkades genom en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Studien resulterade i Ätta teman gÀllande beskrivning av bra ledarskap, vilka i diskussionen strukturerades upp till tre faktorer; personlig mognad, social kompetens och chefsförmÄga.

Denna studie har som syfte att undersöka olika lÀrares ledarstilar, deras syn pÄ ledarskap och framgÄngsrikt ledarskap. Studien gjordes pÄ ett kvalitativt sÀtt med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielÀrare. Resultaten visade att de flesta lÀrarna anvÀnde en situationsanpassad ledarstil. LÀrarna Àndrade sin ledarstil beroende pÄ vilken elevgrupp som undervisades. Det som Àven kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utstrÀckning som lÀraren ansÄg sig kÀnna elevgruppen.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Syftet med denna studie Àr att attribuera effekten av rÀttvist ledarskap pÄ arbetstillfredsstÀllelse dÄ det saknats specifik forskning inom omrÄdet. Studien genomfördes i ett verksamhetsomrÄde inom kriminalvÄrden. Studien syftade Àven till att undersöka effekten av rÀttvist ledarskap pÄ turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvÀr hos de anstÀllda. Totalt 103 kriminalvÄrdare besvarade enkÀten som mÀtte ovan nÀmnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rÀttvisa och arbetstillfredsstÀllelse.

Syftet med den hÀr studien Àr att se om det finns ett samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom omrÄdet kan ett hÀlsofrÀmjande ledarskap medföra ett högt vÀlbefinnande hos medarbetarna. Studien Àr genomförd med kvantitativ metod med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare frÄn hÀlso- och sjukvÄrden i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande pÄ den undersökta arbetsplatsen.

Syftet med min uppsats Àr att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av Àr: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprÀtthÄller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i vÀstra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra Àr skolledare för gymnasieskolan och alla har samhÀllsprogrammet som sitt ansvarsomrÄde. Jag utgÄr frÄn ledarskapsforskning som visar pÄ en historisk förÀndring i synen pÄ ledarskap och pÄ ledaren.