Denna uppsats behandlar Àmnet ledarskap. Vi sjÀlva kÀnde sÄvÀl en nyfikenhet som en osÀkerhet inför detta Àmne vilket bidrog till att vi ville undersöka hur vi kan ta till oss ledarskap. Uppsatsen syftar inte till att undersöka ett konkret problem utan vi gör istÀllet ett försök att ta med lÀsaren pÄ den resa vi sjÀlva gjort genom teori och praktik. Vi har en förhoppning om att resan ska ge bÄde oss och lÀsaren en insikt som skapar tankar och diskussion. Eftersom ledarskap Àr nÄgot som vi anser Àr vÀldigt individuellt Àr vi dÀrför inte ute efter generaliseringar.

InledningFör snart tvÄ Är sedan trÀdde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjÀnsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen Àr att belysa kunskapslÀget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmÀnna ledarskapsteorier. Detta görs utifrÄn en svensk kontext med forskningen som Àr bedriven i Sverige frÄn förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhÄller sig ovanstÄende skrivningar till det som betecknas som allmÀnna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som stÄr för analysramen i studien Àr fyra perspektiv inom den allmÀnna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfÀrdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Konflikter Àr vanligt förekommande pÄ arbetsplatser. De kan lÀtt fÄ negativa konsekvenser som sÀmre kvalité pÄ arbetet och medarbetare som sjukskriver sig. DÀrför Àr det viktigt att ledaren klarar av att hantera dessa pÄ ett bra sÀtt. Kan de lösa konflikten pÄ ett bra sÀtt kan de ocksÄ fÄ ut positiva saker av den.Kvinnor och mÀn anses arbeta olika som ledare och mÄnga anser att mÀn leder bÀttre Àn kvinnor. DÀrför Àr det intressant att se hur könen leder sina medarbetare och ifall de hanterar konflikter pÄ liknade sÀtt eller om det skiljer sig.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Coaching har blivit mycket av ett slagord inom företagsvÀrlden och olika konsultfirmor. Men vad innebÀr det konkret för individer och organisationer? Denna studie kommer att behandla coaching utförd av en ledare. DÀrav kommer bÄde ett öppet och modernt ledarskap som coaching krÀver behandlas, samt huvudÀmnet coaching.Bakgrunden till studien Àr frÀmst att allt för mÄnga ledare idag fortfarande rekryteras med auktoritÀr ledarskapsstil som inte prioriterar utveckling av de anstÀllda, samt att coaching som definition ibland misstolkas. SÄ syftet Àr att behandla dessa frÄgor och diskutera kring frÄgestÀllningarna: Vad Àr coaching? Vilken betydelse har coaching? Metoden som tillÀmpas i denna uppsats Àr en kvalitativ studie med fyra representanter frÄn BrynÀs IF hockey A-lag, trÀnaren Niklas Czarnecki, assisterande trÀnare Tommy Jonsson, spelarna Ove Molin och Emil Sandin presenterar deras verklighet omkring ledarskap och coaching..

Att sÀtta personalen i fokus en modell om att möjliggöra för medarbetare? En fallstudie av Svenska MÀssan.

AnstÀllningsotrygghet har inom tidigare forskning framtrÀtt som en förhÄllandevis kraftfull stressor som kan orsaka sÄvÀl psykisk som fysisk ohÀlsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hÄrt beroende pÄ en rad faktorer. PÄ senare Är har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till vÀlmÄende och hÀlsa bland anstÀllda. Syftet med föreliggande tvÀrsnittsstudie, bestÄendes av fackligt anslutna akademiker (N=468), var att studera sambanden mellan anstÀllningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohÀlsovariablerna utbrÀndhet (utmattning och distansering) och psykisk ohÀlsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àr en kraftfullare prediktor av ohÀlsa jÀmfört med kvantitativ anstÀllningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet och ohÀlsa.

TitelLedarskapet en framgÄngsfaktor för franchisetagare inom fastighetsmÀklarbranschen.NivÄExamensarbete i företagsekonomiFörfattareLovisa LundgrenOla Jansson SjölundHandledarePer-Arne WikströmSyfteVÄrt syfte Àr att förstÄ, beskriva och lyfta fram ledarskapets roll och pÄverkan för att bli en framgÄngsrik franchisetagare inom fastighetsmÀklarbranschenMetodVi har genomfört intervjuer av tre framgÄngsrika franchisetagare. Det insamlade materialet som vi sammanstÀllt har lett till ett kvalitativt material. Materialet har vi granskat för att kunna urskilja likheter och Àven olikheter mellan deras arbetssÀtt som ledare för att uppnÄ framgÄng.Resultat och slutsatsVÄra slutsatser visar frÀmst att ledarskapet pÄverkar framgÄngen hos franchisetagare inom fastighetsmÀklarbranschen. Viktiga faktorer att beröra för att uppnÄ framgÄng Àr gruppdynamik, struktur i arbetet, demokratiskt ledarskap, hÄrt arbete och uppmuntran.Förslag till fortsatt forskningVi ser att en utveckling av vÄr studie och mer tyngd hade kunnat uppnÄs om vi Àven hade studerat franchisetagare med lÄg lönsamhet och hur deras ledarskap skiljer sig ifrÄn de med hög lönsamhet. Vi ansÄg oss inte ha tillrÀckligt med tid för detta, vi kan ocksÄ se en kÀnslighet att kontakta och intervjua franchisetagare med lÄg lönsamhet, att de skulle uppfattas som krÀnkande.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien har som ÀndamÄl att undersöka synen pÄ ledarskap hos fyra trÀnare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Vilken syn har de fyra trÀnarna pÄ begreppet ledarskap?? Vilka motiv ligger bakom trÀnarnas ledaruppdrag?? Hur vÀrderar trÀnarna sin ledaruppgift?MetodStudien bygger pÄ djupintervjuer med fyra ungdomstrÀnare frÄn en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största stÀder. TvÄ av trÀnarna Àr verksamma pÄ pojksidan, medan de andra tvÄ trÀnar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjÀlp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjÀlp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.Resultat och slutsatsVi har i resultatet kommit fram till att trÀnarna tolkar ledarskap som nÄgot regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen.

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar pÄ de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvÄfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, sÄ kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar mÄnga av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utstrÀckning motiverar med hjÀlp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som ocksÄ pÄverkar ledarskapet Àr organisationsstorleken..

Detta Àr en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus pÄ gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen Àr indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsomrÄden; hur gruppen anstÀllda pÄ Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen Àr strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som anvÀnds. Genomförande delen beskriver olika ÄtgÀrder för dessa verksamhetsomrÄden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka ÄtgÀrder som införts samt vilka som planerade att genomföras.

Mellanchefer inom social omsorgsverksamhet arbetar pÄ uppdrag av kommunens politiker och Àr understÀllda verksamhetschefer och förvaltningsledning, samtidigt som de har ett arbetsledaransvar för understÀlld personal. Kommunernas allt mer begrÀnsade ekonomiska resurer Àr en faktor som kan skapa svÄrigheter att organisera och konkretisera verksamheten för att nÄ uppsatta mÄl. Arbetet som mellanchef förutsÀtter en förmÄga att kunna hantera och balansera motsÀttningar och konflikter mellan parternas olika krav, önskemÄl och förvÀntningar. Syftet med vÄr studie var att fÄnga mellanchefers upplevelse av yrkesrollen och deras behov av stöd, för att fÄ en uppfattning om vilken typ av stöd som kan öka deras förutsÀttningar att utöva ledarskap..

Idag finns en mÀngd olika varianter av att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetssÀkring. Kvalitetsarbete har tvÄ olika syften, dels kvalitetsförbÀttringar och dels kvalitetssÀkring. Med kvalitetsförbÀttringar menas att kvalitetsarbetet Àr en kontinuerlig process dÀr man systematiskt strÀvar efter stÀndiga förbÀttringar. KvalitetssÀkring innebÀr att sÀkerstÀlla kvaliteten pÄ en produkt eller tjÀnst genom att sÀkerstÀlla kvaliteten pÄ det löpande arbetet. Eftersom kvalitetssÀkringstrenden har kommit att inbegripa alla olika delar i verksamheter, inte bara de som Àr lÀtta att mÀta och utvÀrdera, har vi intresserat oss för hur man arbetar med kvalitetsarbete och kvalitetssÀkring av ledarskap och detta mynnade ut i vÄrt syfte:VÄrt syfte Àr att studera hur konsulter, kvalitetssamordnare och chefer pÄ enhetsnivÄ resonerar kring möjligheten att kvalitetssÀkra ledarskapet samt hur man arbetar med kvalitet kopplat till ledarskap idag.Den teori som vi utgÄtt frÄn berör huvudsakligen standardisering, kvantifiering och generellt kontra specifikt ledarskap.