Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare vÀrdegrund Àn ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frÄgor angÄende ledarskapsutveckling, en vilja till förstÄelse och en förÀndring till att fÄ ledare att helt enkelt vÀxa som ledare. VÄr utgÄngspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt vÀrdesystem och dÀrmed Àven en förmÄga till att leda sin församling pÄ ett etisk, mÀnniskovÀnligt sÀtt.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera vad som pÄverkar och utmÀrker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vÄr bakgrund har vi Àven genomfört en kvalitativ intervju med en Àrkebiskop.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Examensarbetet inleddes med en förstudie dÀr olika förbÀttringsomrÄden inom organisationen identifierades. Kommunikation i praktiken kan liknas vid ett förstÀrkningsverktyg vilket pÄverkar de vanligaste faktorerna för ett lyckat förÀndringsarbete. Idag mÄste en ledare och chef vara kommunikativ och det fungerar inte lÀngre med att peka med hela handen. Medarbetarna mÄste förstÄ sin chef och ledare och det mÄste finnas ett samspel mellan dem. För att chefer och ledare ska styra förÀndringsprocessen behövs kommunikation.Syfte med examensarbetet Àr att undersöka hur kommunikationsprocessen kan anvÀndas som styrmedel mot en social förÀndring.

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka förhÄllandet mellan organisationskultur och organisationsstruktur samt att försöka se vilken inverkan detta har pÄ personalhantering, ledarskap och produktivitet. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer anvÀnts, och undersökningsobjekten har bestÄtt av en finansavdelning samt en callcenteravdelning inom ett och samma företag. Tidigare forskning visar att organisationskultur Àr en viktig faktor nÀr det kommer till att skapa samhörighet i en arbetsgrupp och Àven att fÄ en arbetsgrupp att arbeta i linje med företagets mÄl. Forskning visar Àven att olika former av organisationsstruktur bidrar till skillnader i hur arbeten utformas, hur mycket ansvar som lÀggs pÄ personalen samt hur arbetsuppgifter delegeras. Det beskrivs Àven hur företag som prÀglas av en struktur som ger personalen frihet under ansvar, ett stort mÄtt av lyhördhet samt bra kommunikation, ofta har en mer delaktig och produktiv arbetskraft.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap LÀrarutbildning, 60 p Abstrakt Möllerström, Helen & Nordahl Charlotte. ( 2007). Bedömning, en smaksak! ( Assessment, a matter of taste!) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildning 60p, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete har varit att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger gÄr till vÀga vid bedömning och betygssÀttning. Arbetet ger en inblick hur pedagoger upplever bedömning och betygssÀttning. Med hjÀlp av enkÀter har vi tagit reda pÄ hur pedagoger upplever teoretisk och praktisk bedömning. Resultatet visar att bedömning tolkas pÄ olika sÀtt. Genom enkÀt undersökningen kunde vi se att teoretisk kunskap anses mer konkret att bedöma Àn praktisk.

Problembakgrund: Men hÀnsyn till vÀrldens utveckling anses det av bÄde forskare samt av ledare att förÀndring har en stor betydelse för organisationerna. Det gÀller att stÀndigt kunna anpassa sig och följa omvÀrldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förÀndringar dÄ dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur ledare med hjÀlp av det transformella ledarskapet kan pÄverka en inkrementell förÀndring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet pÄverka inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förÀndringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet bestÄr av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hÀnsynstagande samt idealt inflytande.

I den hÀr studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien Àr att undersöka diakoners syn pÄprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen Àr att diakonerna Àr mycket positivt instÀllda till profetisk diakoni, men de harsÀllan tid att Àgna sig Ät den ? kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bÀra och svÄra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress.

Denna undersökning belyste sambanden mellan arbetstrivsel i relation till Locus of Control, chefens tillgÀnglighet för arbetstagaren och uppmuntran frÄn chefen. Tidigare undersökningar har visat att det finns en positiv korrelation mellan intern Locus of Control och arbetstrivsel. Forskning har Àven visat att det finns samband mellan olika typer av ledarskap och arbetstrivsel men lite forskning Àr gjord för att undersöka vilket samband det finns mellan chefens tillgÀnglighet för arbetstagaren och arbetstrivseln. Av de 47 personer som deltog i undersökningen var alla kvinnor, vilka alla arbetade inom VÄrd och Omsorg men pÄ tvÄ olika arbetsplatser dÀr pÄ den ena arbetsplatsen hade kontinuitet bland chefer och pÄ den andra hade de varit olika chefer under samma period. Studien visade att det finns ett signifikant samband mellan arbetstrivsel och chefens tillgÀnglighet, LOC, och uppmuntrande ledarskap, dÀremot fanns det inte nÄgon signifikant skillnad i arbetstrivseln mellan de bÄda arbetsplatserna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef pÄ ett företag) som har en positiv inverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa och dÀrigenom belysa chefskapets roll som hÀlsofaktor.1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper vÀrderar de anstÀllda högst och kan man se ett mönster bland dessa?2. Hur ser cheferna sjÀlva pÄ sitt ledarskap och dess pÄverkan pÄ personalens hÀlsa?3.

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

En kommun stÀlls ofta inför en mÀngd olika utmaningar, som stÀller krav pÄorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bÀst ta sig an dessautmaningar som samhÀllet och omvÀrlden stÀller för att kunna vara i framkant i sinorganisation och stÀndigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nÄ mÄlen som sÀtts upp iorganisationen. Alla frÄgor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetÀr centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning Àr att studera om ledarutvecklingen harbidragit med nÄgra förÀndringar eller effekter i kommunen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ledare förÀndrar eller anpassar sitt sÀtt att leda, nÀr de arbetar i en annan kultur Àn den de Àr uppvÀxta i. Vi avgrÀnsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, bÄde pÄ plats i Kina och i Sverige. Vi har Àven intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. VÄrt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus pÄ ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och nĂ€ringsliv Ă€r nĂ„got som de flesta mĂ€nniskor Ă€r överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att anvĂ€nda den kunskap och kompetens som finns hos de anstĂ€llda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgĂ„ngarna. Vi tĂ€nker att chefen har stora möjligheter till att pĂ„verka hur företagen tar tillvara pĂ„ de anstĂ€lldas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen anvĂ€nder kan ha en stor inverkan pĂ„ hur detta sker. Vi ser vĂ„rt val av problemomrĂ„de som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara pĂ„ den mĂ€nskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att fĂ„ en bild av chefers syn pĂ„ ledarskapets roll för att frĂ€mja de anstĂ€lldas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara pĂ„ kunskapen hos de anstĂ€llda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja Ă€r att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil Ă€r den bĂ€sta för att ta tillvara pĂ„ de anstĂ€lldas kunskap.