Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap - En studie av lÀrande och förvÀntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. MÄlet Àr att söka reda pÄ de eventuella behÄllningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fÄtt ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebÀr utifrÄn litteraturen och den konsultfirma företaget anvÀnt sig av för att hÄlla i utbildningen. Vidare kommer en jÀmförelse att göras mellan den information som stÄr skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt med Ätta intervjuer som Àr uppdelade i tvÄ informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till Àr att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen Àr av positiv karaktÀr.

SammanfattningSverige har sedan lÄng tid tillbaka varit ett ledande land i sÄvÀl ekonomi som tillvÀxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de tvÄ vÀrldskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprÄng i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprÄng har under 2000 talets början reducerats kraftigt och mÄnga lÀnder har gÄtt förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra lÀnder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige mÄste förÀndras, Sverige mÄste Äterta det försprÄng landet en gÄng hade.

Syfte: Jag ville ta reda pÄ hur chefer/ledare idag handskas med och blir pÄverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress Àr helt individuell beroende pÄ erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen Àr det upp till sig som chef att lÀra dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..

SammanfattningTitel:Att leda löshÀstar - en studie om hur resurskonsulter upplever ledarskapet ikundföretagenNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Sabina Molin och Kamilla KristofferssonHandledare:Monika Wallmon och Lars EkstrandDatum:2015 ? JanuariSyfte:Syftet med detta arbete Àr att med hjÀlp av leader-member exchange theory undersökautbytesrelationerna mellan resurskonsulter och deras nÀrmaste ledare pÄ kundföretaget samtvilka ledarbeteenden som anvÀnds för att leda inhyrd arbetskraft och hur de pÄverkarrelationerna.Metod:Denna uppsats har ett positivistiskt förhÄllningssÀtt och det anvÀnds en hypotetiskdeduktivmetod som innebÀr att hypoteser deduceras frÄn teori och sedan prövas mot empiri.En kvantitativ ansats anvÀnds genom att samla in empiri genom webbenkÀter som skickades uttill 148 respondenter.Resultat & slutsats:Undersökningen visade att stödjande ledarskap och leda som förebildhade störst pÄverkan pÄ utbytesrelationerna. De ledarbeteenden som anvÀndes i störstutstrÀckning var berÀttigande och erkÀnnande. Utveckling och visionerande anvÀndes allraminst. De flesta utbytesrelationer var höga.Förslag till fortsatt forskning:Flera förslag till fortsatt forskning presenteras men vi finner attundersöka bÄde ledare, ordinarie och inhyrd personal för att jÀmföra hur ledarskapet se ut ochfÄ en bredare bild Àr frÀmsta intresset.Uppsatsens bidrag:Denna uppsats har bidragit med en insyn i hur ledare leder inhyrd personaloch hur detta ledarskap ser ut i form av ledarbeteenden och utbytesrelationer.Nyckelord:Ledarskap, inhyrd personal, utbytesrelation, leader-member exchange theory,ledarbeteende, transformativt och transaktionellt ledarskap..

Abstract Titel: Svenska tennisgymnasium vs. Akademin ?Good to Great? NivÄ: C-uppsats inom Idrottsvetenskap Författare: Andreas Moberg & Gabbi Tepic Handledare: Marie Hedberg Datum: Maj 2013 Syfte/MetodSyftet med denna uppsats Àr att identifiera tvÄ stora tennisgymnasium kontra tennisakademin i Stockholm. Hur ser de olika verksamheterna ut och vilken typ av ledarskap föresprÄkar trÀnarna pÄ respektive plats. Vi valde att fokusera pÄ vad trÀnarna förordar för bakgrund och utbildning för att leda elitspelare.

School leaders face the challenge of creating and maintaining learning during rapid and complex conditions. Some of the challenges associated with leadership based on authenticity in intercultural schools will be discussed. The purpose of this essay is to describe and gain an insight into three school leadersÂŽ views on leadership in multicultural schools. The study is based on scientific articles and the survey consists of interviews with head teachers in different multicultural schools. The hermeneutic research approach has been the basis for this study through qualitative interviews and collected data for analysis.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av tvÄ svenska politiker vad gÀller förÀldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen pÄ teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier pÄ mÀn, inklusive teorier frÄn svenska forskare sÄsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om förÀldraförsÀkringen och mÀn. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger pÄ en manlig norm, men att förÀldraskapet bygger pÄ en kvinnlig norm, dÀrav Àr det av intresse att se hur den manliga normen förÀndras eller samverkar med förÀldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes dÀrför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, tvÄ rikskÀnda politiker som bÄda blivit förÀldrar inom en ganska nÀra tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur förÀldraskapet ska moderniseras eller frigöras frÄn traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till förÀldraskapet, samt att det förekommer tvÄ tydliga diskurser i ÀmnesomrÄdet..

I sjuksköterskans arbete ingÄr att ansvara för patientens omvÄrdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvÄrdnad och ska dÀrmed axla ansvaret som ledare. Vi sÄg det som viktigt att skriva om förutsÀttningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi sÄg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom omrÄdet och ville dÀrför lyfta betydelsen av vad viktigt det Àr att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var dÀrför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsÀttningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhÄllningssÀtt i den kommunala vÄrden av Àldre.

Bakgrunden till detta val Àr att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som vÀntar dvs. grundskollÀrare 4-9 SO. Syftet men studien Àr att jag vill ta reda pÄ vad det innebÀr att vara ledare avlÀrande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmÀnhet samt att jÀmföra andra ledarroller med lÀrarens. Jag har anvÀnt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bÀsta" ledarstil enligt forskningen.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrÄgats om hur de gÄr tillvÀga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och fÄ svar pÄ den valda frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig pÄ en i förvÀg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrÄn att de tillfrÄgade Àr verksamma som gymnasierektorer.

Denna rapport behandlar hur framstÀllningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens SamhÀlle" med hjÀlp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har Àven format framstÀllning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framstÀllningen av de bÄda könen, dÀr manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriÀrer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfÀr sÄ som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriÀrvÀg fram till den ledande positionen framstÀll som mindre naturliga..

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.

Syftet med undersökningen Àr studera vad som prÀglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka vÀrdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering pÄverkas av gruppsituationen som rÄder i klassrummet. Mina frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet fÄr i relationen mellan lÀrare och elever, vad som avgör om en lÀrare respekteras av elever och vad det beror pÄ att en lÀrare fÄr eller inte fÄr auktoritet i en grupp. I studien undersöks ocksÄ hur det Àr möjligt att pÄ olika sÀtt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lÀrare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ÀmnesomrÄden. Resultatet har jag sedan jÀmfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet mÄste förtjÀnas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

Syfte: Syftet Àr begreppsutvecklande dÀr vi vill öka kunskapen om hur enverksamhet som kÀnnetecknas av hierarki och standardisering Àr kopplattill kreativitetsbegreppet. Detta genom att studera ledarskapets ochkreativitetens betydelse för, och relation till, varandra i enprofessionsbyrÄkrati.Metodik: Vi har anvÀnt oss av deduktiv ansats och en kvalitativundersökningsmetod. Vi har utfört sex kvalitativa, semi-struktureradeintervjuer med olika chefer pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar samt elva styckenintervjuer med medarbetare till dessa chefer.Resultat: Vi har upptÀckt att andra termer tillgives samma innebörd somkreativitetsbegreppet pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar. IstÀllet för kreativitetanvÀnds utveckling och förbÀttringsarbete, nÄgot som stÀndigt Àr i fokus.Ledarskapet försvÄras av sin uppgift att skapa ett klimat dÀr idéer frÄnmedarbetare uppmuntras och tas om hand. Ledarna pÄ LÀnssjukhuset iKalmar mÄste bland annat driva ett lyhört och synligt ledarskap för attkunna fÄ medarbetarna att vara kreativa.