Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Detta Àr en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus pÄ gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen Àr indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsomrÄden; hur gruppen anstÀllda pÄ Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen Àr strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som anvÀnds. Genomförande delen beskriver olika ÄtgÀrder för dessa verksamhetsomrÄden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka ÄtgÀrder som införts samt vilka som planerade att genomföras. Sammanfattningsvis har gruppen utvecklats till en mer högpresterande grupp med en större insikt i vad som pÄverkar deras sÀtt att fungera som ett team och deras behov ledarskap, verktyg och arbetsmetoder inför framtida projekt och utmaningar..

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Inledning: I Sverige finns det ett stort kommersiellt intresse för ishockey och fotboll. Man fÄr ofta höra om goda sportsliga insatser frÄn spelare men sÀllan om personerna med makt vid sidan av planen. Vi studerar Sports management och har dÀrför intresserat oss för att undersöka en bransch som vi möjligtvis kommer arbeta inom i framtiden.Syfte: En verkstÀllande direktör har rollen med mest makt och högsta befogenhet i den dagliga verksamheten i en organisation. Vd:arna har Àven en central roll i idrottsorganisationer. Syftet med studien var att utifrÄn vd:arnas egna subjektiva beskrivning undersöka hur rollen som vd ser ut och vilka olika aspekter som mÄste beaktas i det dagliga arbetet, samt hur och vilket ledarskap som tillÀmpas.FrÄgestÀllningar: Hur ser arbetet ut och vilka ansvarsomrÄden finns för en vd/klubbchef inom en ishockey-/fotbollsklubb? Vilket ledarskap tillÀmpas av vd:arna/klubbcheferna? Vilka Àr de största svÄrigheterna och utmaningarna samt vad pÄverkar vd:arnas/klubbchefernas ledarskap?Metod: Vi har genomfört sex stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verkstÀllande direktörer, klubbdirektörer och klubbchefer för elitishockey- och elitfotbollsklubbar.Empiri och slutsats: Studien visar att det fanns en gemensam uppfattning om vad ledarskap Àr, och hur det utfördes av vÄra respondenter.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler sÄsom tilltron till egna förmÄgan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade betrÀffande mÀnniskors instÀllning till förÀndringar i organisationer. I en enkÀtstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv instÀllning till förÀndringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning instÀllningen till förÀndringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan pÄ instÀllningen till förÀndringar Àn ledarskap.

Inom sjukvÄrden Àr det vanligt att chefer har samma yrke som sinamedarbetare och att de dessutom Àr verksamma inom professionensamtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie harundersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvÄrdupplever att dubbla roller pÄverkar ledarskapet och om de Àruppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. BÄda kategoriernatycker att det Àr en fördel att ha samma yrkeskompetens ochklinikcheferna uttrycker att det ger pondus Ät besluten. Klinikchefernaupplever att de arbetar för mycket och att det Àr höga krav pÄpositionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan gruppernaÀndÄ förefaller klinikchefernas stil att vÀga mer Ät detuppgiftsorienterade hÄllet.

Ledarskapet ses av mÄnga mÀnniskor som att vara ?ensam herre pÄ tÀppan?, att styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgÄngsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder sÄ lÀnga resultaten Àr goda, mÄlen Àr uppnÄdda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag stÀller höga krav pÄ individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del pÄ vilka egenskaper en ledare bör ha och blir dÀrmed mycket individbetonad. Dessa motsÀgelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i vÀrsta fall utbrÀndhet och spruckna förhÄllanden.

Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ ledarskap och pÄ förskollÀrares roll som ledare, lÀrare och pedagogisk ledare. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var hur förskollÀrare ser pÄ begreppen ledare, lÀrare och pedagogiska ledare, vad de anser krÀvs av en ledare i förskoleverksamheten, om de anvÀnder sig av nÄgon sÀrskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende pÄ om de arbetat lÄng eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod, dÀr sex förskollÀrare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollÀrare ansÄg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. DÀremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stÄ för.

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest vÀsentliga konfliktomrÄdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrÄn organisatoriska och/eller ledarskapsmÀssiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstÄr Àn idag. Den stora, komplicerade och byrÄkratiska organisationens tvedelade karaktÀr, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmÄga att hantera konflikter utgör kÀlla till de flesta konflikter. Det pÄgÄr en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering frÄn makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande Àr starkt och pÄverkar i mÄnga stycken Àven det andliga arbetet. Organisationen har inte förmÄga att förÀndra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhÄllandena, att möta kraven pÄ modernt ledarskap och att möta förÀndringar i en allt mer sekulariserad omvÀrld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmÄga att implementera fattade beslut.

Med utgÄngspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vÄrt syfte varit att tolka, förstÄ och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap pÄ en mellanchefsnivÄ vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gÄtt frÄn del till helhet och frÄn helhet till del. Tolknings- och förstÄelseprocessen har haft sin utgÄngspunkt i författarnas förförstÄelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen anvÀndes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi frÄn början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, sÄsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade fÄ svar pÄ hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser pÄ detta. Vi undersökte ocksÄ hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. VÄr metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats dÀr vi genom enkÀtfrÄgor, till sÄvÀl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fÄtt svar pÄ frÄgestÀllningarna betrÀffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren frÄn respondenterna ger en samstÀmmig bild av att det fungerar mycket bra.

Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.