Anställningsotrygghet har inom tidigare forskning framträtt som en förhållandevis kraftfull stressor som kan orsaka såväl psykisk som fysisk ohälsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hårt beroende på en rad faktorer. På senare år har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till välmående och hälsa bland anställda. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie, beståendes av fackligt anslutna akademiker (N=468), var att studera sambanden mellan anställningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohälsovariablerna utbrändhet (utmattning och distansering) och psykisk ohälsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anställningsotrygghet är en kraftfullare prediktor av ohälsa jämfört med kvantitativ anställningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anställningsotrygghet och ohälsa.

Systems development methods has always been an important part of the systems development process. It affects not only the product, but also the organization itself. Today more and more companies are abandoning the more rigid traditional methods for the more flexible agile ones. A transition like this is bound to affect the product and the organization, but in what ways? Is it a difficult transition to make, and how does it affect social environment and dynamics? Does it change how people communicate information to each other? This study was conducted at a local branch of a larger international IT-company.

Scania Top Team is a competition where the best mechanics in the world are competing against each other. In 2011, the world final was recorded and this material is now used to see which problem solving strategies these top of the line teams are using to solve the realistic problems assembled in front of them. To help them, the mechanics are allowed to use two of Scanias IT-systems: Scania Multi and Scania Diagnose and Programmer 3. This report consists of two parts. The first part is the development of a method to analyze the recorded material.

Intresset för entreprenörskap ökar eftersom det ses som viktigt del för samhället med utveckling av nya produkter och tjänster samt skapande av arbetstillfällen. För att företag ska lyckas växa är det inte tillräckligt med att ha tillgänglig arbetskraft utan denna måste också användas på ett effektivt sätt. Därför blir ledarskapet en central del i entreprenörledda företag. Men många entreprenörer är inte vana vid ledarrollen då deras motiv för att starta företag ofta grundar sig på en affärsidé och en vilja att vara självständiga. Jämfört med anställda ledare så når entreprenörer rollen som ledare mest per automatik snarare än att det är ett medvetet karriärval. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörer kan bli bättre ledare med fokus på anställdas motivation.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om det går att använda samma form av kontroll på heterogena grupper, yrkessoldater, som det gjorde förr med homogenagrupper, värnpliktiga. Problemet ligger i hur ledarskapet ska anpassas efter en grupp med heterogen mognad. Metoden jag har använt mig av för att ta reda på hur kontrollen upplevs är att studera en skarpskjutning med yrkessoldater och därefter genomföra en enkät undersökning med de deltagande. Litterturstudier har kombinerats med en enkätstudie.  Vald teori är situationsanpassat ledarskap. Det centrala i teorin är hur ledaren anpassar ledarskapet efter de personer som leds.

Syftet med undersökningen var att bättre förstå de faktorersom möjliggör ett konstruktivt förändringsarbete så att dessa lärdomar kanutnyttjas inför framtida förändringar. En enkät- och en intervjuundersökninglåg till grund för studien. Enkäten besvarades av 43 personer och intervjuernahölls med 12 personer som var eller hade varit anställda på den undersöktaenheten, såväl gruppchefer som medarbetare. Resultaten visade att valetav strategi vid förändringsarbetet kan påverka hur konstruktivt det blir. Resultatendiskuterades framförallt mot bakgrund av teorier rörande förändringsarbete,ledarskap samt motivation..

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat på ledaren som aktör och inte på den scen där de arbetat. Olika omständigheter och situationer påverkar vad en ledare bör, men också vad han eller hon kan göra. En av dessa omständigheter eller förutsättningar är den där ledaren har sina medarbetare på fysiskt avstånd, ett ledarskap på distans. Syftet med uppsatsen är att undersöka ledarskap i en organisation där chefen har sina medarbetare på fysisk distans. Vi är intresserade av ledarskapets innehåll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta.

The aim of this essay is to find out how different factors influence the occupational role in a rehabilitation garden. The study is based on two qualitative interviews with and shadowing of the gardeners in the rehabilitation gardens of Alnarp and Gröna Rehab in Gothenburg. The result shows that the main factors that influence the occupational role is the gardener?s background, the garden/place, the participants, the team and the possibilities for development. The occupational role appears to consist of several different roles; the team-worker, the activity and project manager, the source of inspiration, the educationalist, the informer, the therapist and the fellow human being.

Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige.

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

  .

Biofuels are getting more important as EU plans to replace fossil fuels with renewable energy sources. Because of that Sveaskog has chosen to invest in developing the handling process of logging residue. The company has a joined organisation for handling both round wood and logging residue. They are also working at integrating the forwarding of the logging residue with the rest of the harvesting team. Sveaskog is currently extracting 44 % of the available amount of logging residue.

Vi vill genom denna studie av revisionsbranschen öka förståelsen för hur organisationskontexten bidrar till det kunskapsintensiva företagets möjlighet att dra nytta av den kunskap som medarbetarna besitter genom intern kunskapsspridning, med fokus på en projektstruktur där arbetet utförs i team. Vi har utifrån teorier försökt definiera begreppet kunskap. Kunskapens vikt i företagets jakt på konkurrensfördelar har också rätts ut utifrån tillgängliga teorier. Vi har också redogjort för organisationsstrukturens, framförallt projektorganisationens, förmåga att underlätta kunskapsspridning och hur kommunikation och sammansättning av team bidrar till detta. Studien har utifrån kvalitativa, semistrukturerade intervjuer införskaffat empiri från företag inom den kunskapsintensiva branschen.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.