Målsättningen med kursen management är enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn på företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten är att studenterna ska få insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad självinsikt ger större förståelse för det egna beteendet och för andra människors beteenden. Genom ökad självkännedom kan ledning och medarbetare bättre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet är öppen kommunikation och väl fungerande feedback viktiga element för att hålla samman en organisation och team inom denna.- Motivation är en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som påverkar motivation är exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rättvisa.- Uppställning av vision och mål är viktigt för att driva arbetet framåt i rätt riktning i en organisation eller i ett team.- Det är viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.

Soldater som avbryter sin grundutbildning i förtid innebär onödiga kostnader och åtgärder för såväl organisationen som för de enskilda berörda. Försvarsmaktens mål är att avgångarna inte ska vara högre än 7 % av inryckande värnpliktiga. Målet har dock varit svårt att nå och för åren 2000-2005 ligger de genomsnittliga soldatavgångarna på cirka 13 %. Skillnaderna i avgångstal mellan olika förband är dock stora och den här undersökningen studerar om det kan bero på det ledarskap som praktiseras vid förbanden.Genom att mäta nivån avseende utvecklande ledarskap, vilken är Försvarsmaktens ledarskapsmodell, vid sex arméförband och sen koppla ihop den med storleken på deras soldatavgångar identifieras olika samband. Därigenom framgår också faktorer som är viktiga för att nå låga avgångar.Resultaten pekar mot att det finns samband mellan storleken på soldatavgångarna och nivån på det utvecklande ledarskap som tillämpas.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla.

Psykologisk forskning visar på att unga medarbetare, den så kallade Millennialgenerationen, efterfrågar en annan typ av ledarskap än deras äldre föregångare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares föreställningar om transformativt ledarskap samt i vilken utsträckning dessa föreställningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap är gynnsamt för unga vuxnas motivation på arbetsplatsen jämfört med andra ledarstilar så som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som använts var en webbaserad enkätdesign med 28 deltagare i åldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest på arbetsplatser.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Vi har fått ett flertal viktiga insikter och lärdomar om nödvändiga ingredienser i god management. Först och främst en förståelse för hur viktigt det är med ökad självinsikt. Därigenom ökar förståelsen för andra personers beteende. Även det omvända gäller; genom andras beteende kan självinsikten öka. Lärdomen har implikationer på alla nivåer av management då en organisation grundar sig på samspelet mellan människor.

Uppsatsens syfte är att studera hur fem individer, på en specifik arbetsplats, upplever att arbeta tillsammans i ett team samt vilken effekt teambuilding har på relationerna i gruppen. Studien är gjord med en kvalitativ ansats, där intervjuer och observationer har utgjort det inhämtade materialet. Efter att teamet varit iväg på en ?kick-off?, som kan liknas till ett teambuilding event, och tagit del av motivations och inspirations samtal, upplevde respondenterna att de förstärkt teamet och förde dem samman. Denna studie undersöker vad det är som egentligen håller ihop en grupp individer med olika bakgrunder och som till mesta dels spenderar tid tillsammans under arbetstid och på arbetsplatsStudien visar att det finns likheter mellan Goffmans teorier om ett teams gemensamma mål samt rollframträdande.

Syftet är att beskriva vilka förutsättningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med ett antal tjänstemän i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har även använt sekundärkällor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vårt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhållanden. Den politiska skillnaden var väntad och svår att åtgärda, men fyra viktiga skillnader kan utjämnas.

Syftet med min studie har varit att få en inblick i lärares syn på manligt och kvinnligt ledarskap i ämnet idrott och hälsa. Anser lärare att kvinnliga och manliga idrottslärare skiljer sig åt i sitt ledarskap? Vilka ledaregenskaper anser lärarna vara viktiga och skiljer sig åsikterna åt mellan manliga och kvinnliga lärare? Vad har lärarna för tankar om det egna ledarskapet ? vilken ledarprofil anser de sig ha? För att svara på frågeställningarna har jag använt mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med sex stycken idrottslärare i mellanstadiet, varav tre kvinnliga och tre manliga. Resultaten visar att det finns två läger bland respondenterna.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

Författare: Kim Jakobsson och Marcus Bjerhage           Handledare: Olle Duhlin              Examinator: Lars Lindkvist         Titel: Konsten att främja kreativitet ? En studie om ledarskap för kreativitet på olika hierarkiska nivåer                Bakgrund: Kreativitet har kommit att bli allt viktigare för företag och ledarskapet är ett mycket viktigt verktyg för att främja kreativiteten i organisationer. Det finns ett antal studier som tar upp olika områden inom ledarskap för kreativitet. Det saknas dock teorier som visar hur dessa områden skiljer sig åt beroende på vilken hierarkisk nivå ledarskapet utförs på.                 Syfte: Vår ambition med uppsatsen är att beskriva hur ledarskapet på olika nivåer inom företag påverkar kreativiteten hos de anställda. Detta gör vi för att kunna förstå eventuella skillnader och för att skapa ett sammanhang mellan olika områden inom ledarskap för kreativitet och vilken nivå ledarskapet utförs på.          Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ inriktning.

I en alltmer konkurrensutsatt värld ser många organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det ställs ett allt större krav på ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission är en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar på ledarskapet. På Linköpings Stadsmission deltar nästintill samtliga föreståndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete på olika tjänstgöringsgrad. Hur väl fungerar ledarskapet när individer på chefsposition både är verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien är att beskriva och analysera föreståndarnas upplevelser av sitt ledarskap på Linköpings Stadsmission med avseende på de dubbla rollerna.

Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare.Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll.Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats.Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby.