Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg.Vi harutgåttfrån två frågeställningar:1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning.2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg?Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal.

Banker är mer sårbara än vanliga företag då banker är nära sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmänhetens intresse. Det finansiella systemet är komplext vilket innebär att många aktörer interagerar med varandra på många olika sätt. Problem i en bank kan lätt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiärer tar tillbaka sina insättningar. Att finansieringen hos en bank stryps är ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsväsende.Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det främsta syftet att uppnå finansiell stablitet.

Det här arbetet undersöker hur soldatrekryteringen och beslutet att ta fortsatt anställning hos kontinuerligt tjänstgörande soldater påverkas av det ledarskap som praktiseras på deras förband. Som teoretisk utgångspunkt används modellen utvecklande ledarskap och ett perspektiv avseende destruktivt ledarskap.En enkätstudie, genomförd med 148 soldater vid tre olika arméförband, efterfrågar nivån på ledarskapet hos soldaternas senaste och nuvarande plutonchefer och undersöker sedan vilket samband det har med respondenternas syn på detta ledarskaps betydelse för deras beslut att ta och fortsätta sin soldatanställning.Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan ledarskapets nivå och den betydelse soldaterna tillmäter detta vid beslutet att ta och fortsätta sin soldatanställning.Utöver detta indikerar undersökningen en möjlighet att komplettera modellen utvecklande ledarskap med ett integrerat eller fristående perspektiv på destruktivt ledarskap..

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

En ledare kan genom sitt ledarskap komma att påverka sina medarbetare både positivt och negativt. Mot bakgrund av detta är det angeläget att ledarskapet fungerar väl och utövas på bästa sätt. Syftet med denna intervjustudie var att identifiera vad som utgör ett bra ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Öppna intervjuer genomfördes med tio stycken medarbetare på ett företag inom data ? och telefonibranschen.

Personer som arbetar med human resource (HR) har ett samarbete med cheferna i organisationen. Föreliggande studie är kvalitativ, där personer som arbetar med HR beskriver bra ledarskap och hur de verkar för bra ledarskap inom organisationen, vilket även var studiens syfte att undersöka. Resultatet baserades på halvstrukturerade djupintervjuer med sex HR-personer. Resultaten tolkades genom en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Studien resulterade i åtta teman gällande beskrivning av bra ledarskap, vilka i diskussionen strukturerades upp till tre faktorer; personlig mognad, social kompetens och chefsförmåga.

The aim of this study was to examine how women in a voluntary organization, KRIS (C.R.I.S. Criminals' Return Into Society) express their experience of help and support from voluntary and professional organized social work. This was an empirically based study with, qualitative approach. The methods of data collection were unstructured interviews and participant observation.The central question was which importance KRIS possible may have in the process of the women's return into society from involvement in crime and drug abuse. What can KRIS offer that the professional organization can't?The findings were that mutuality, mutual aid or mutual help based on shared experiences is hard to replace with support from professional organized social work.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem.Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap..

Studiens syfte var att undersöka och sätta ord på medarbetarnas upplevelse och uppfattning av delat ledarskap utifrån två teman: verksamhetsaspekter och personalaspekter. De teorier som det relateras till i uppsatsen är Döös med fleras teori om delat ledarskap, Engquists kommunikationsteori, Hällstens & Tengblads medarbetarskapsteorier samt Thylefors ledarskapsteorier inom Human service organisationer. För att genomföra undersökningen användes en abduktiv, kvalitativ metod med tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med medarbetarna samt två individuella intervjuer med två delande chefer på tre verksamheter inom Human service organisationer, där konceptet med delat ledarskap tillämpas eller har tillämpats.Medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap har skiftat från nöjd till missnöjd. Resultatet visar att delat ledarskap ger flera fördelar och få nackdelar om rätt förutsättningar finns. Slutsatsen är att delat ledarskap är något alla tjänar på ?om uppdelningen av det delade ledarskapet är väl genomtäkt och personerna som delar ledarskapet passar in i rollerna?.

Ledarskap är ett ämne som fascinerar många och det finns omfattande forskning på området. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa påverka framtiden för många människor. Syftet med undersökningen var därför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare är för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrån riktlinjer för tematisk analys.

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust.

Synen på ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt från att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper såsom rätt längd etc. till att idag vara inriktat på hur människor kan utvecklas till ledare genom rätt utbildning.Vi har därför genom sju stycken kvalitativa enkäter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda på hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser på ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har också studerat vilka personliga egenskaper som är önskvärda hos ledare för att få oss en bild av hur synen på ledarskap ser ut idag. Vårt angreppssätt har varit induktivt då vi haft vår empiri som grund då vi hämtat relevant teori till vår studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvärldsfaktorer och går sedan in på nya krav som ställs på dagens ledare. Övriga teorier vi använt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvärda personliga egenskaper och hur synen på ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet är starkt kopplat till ledarskap..

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende.

Hammarskjöld och Boutros-Ghalis effektiva ledarskap inom FN analyseras. Teorierna som används är path-goal teorin och Greensteins teori. Genom dessa finner vi utgångspunkterna för analysen, vilka är: generalsekreterarnas administrativa arbete, val av lösningar i kris- och konfliktsituationer samt deras relationer med medlemsstaterna. Utifrån dessa tre kategoriseringar analyserar vi sedan deras effektivitet genom användandet av indikatorer från Greensteins teori. Stor tyngdpunkt ligger på den empiriska framställningen av deras respektive karriär som generalsekreterare.

Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande ? den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940.