Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:21.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur Fisksätra Folkets hus styrs med ett interimistiskt ledarskap. Den ska även belysa vilka konsekvenser som kan uppstå när en organisation styrs av ett interimistiskt ledarskap.Studien besvarar tre olika frågeställningar: "Hur har det tillfälliga ledarskapet påverkat organisationen samt relationen mellan ledaren och medarbetarna?" "Hur upplever den tillfälliga ledaren i Fisksätra folketshus, sin tillfälliga position, samt hur upplever medarbetarna i organisationen det tillfälliga ledarskapet?" och " Vilka egenskaper, utifrån den tillsatta ledarens och medarbetarnas egna erfarenheter, uppfattas vara viktiga i ett tillfälligt ledarskaps position och hur bör hon utöva dessa egenskaper?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien använde sig av semi-strukturerade intervjuer på samtliga anställda i Fisksätra Folkets Hus. Intervjuerna sammanställdes och utifrån den samlade empirin kunde vi tolka och dra slutsatser kring frågeställningarna.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som är enkelt att förstå. När man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det också verka enkelt. Detta är dock inte fallet när man fördjupar sig i ämnet och börjar inse att ledarskap är ett komplext begrepp som innefattar en mängd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bäst i olika situationer. Röda Korset är en av många ideella verksamheter i Sverige och är en av det få ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, där ledarskapet utifrån deras vision sprids och lärs ut. Intresset fångade oss när vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Tema: Förtroende. Så ser svenska journalister på publikens förtroende. Det sjunkande förtroendet - en kris för journalistiken?.

En omfattande generationsväxling har precis påbörjats på den svenska arbetsmarknaden, där 40 % av arbetskraften bestående av 40/50-talister ska ersättas av 70/80-talister. De frågor vi vill belysa är vilka skillnader det finns i synen på ledarskap mellan 40/50-talister och 70/80-talister. Vad beror skillnaderna på och hur kommer ledarskapet i organisationer att påverkas av generationsskiftet. Syftet med uppsatsen är därmed att få en förståelse för vad det kommande generationsskiftet kan innebära. Vi har valt den kvalitativa forskningsmetoden, då vi genomför fem semistrukturerade intervjuer.

Syfte:Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?Metod:Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Syftet med denna studie var att belysa och jämföra förskollärare och grundskollärare sorg- och krismedvetenhet. Bakgrunden bygger på facklitteraturstudier som har givit oss en bra inblick i vad en kris och sorg innebär och hur vi som pedagoger inom skola och förskola bör agera i dessa svåra situationer. Vi har genomfört ett antal kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, två från grundskolan och en från förskolan för att komma fram till ett resultat. Detta resultat visar att pedagoger har en viss krismedvetenhet inom förskola och skola. I jämförelsen mellan de olika pedagogerna inom förskolan och grundskolan visar resultatet att grundskolan anser sig vara mer insatta i krisplanerna än förskolan.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur krisplaner är etablerade i Luleå kommuns grundskolor, vad de innehåller samt få en ökad förståelse om hur lärare kan bemöta elever i kris. Vi har med hjälp av litteraturstudier fått mer lärdom kring ämnet kris och hur bemötandet med de inblandade i en krissituation bör gå till. Med hjälp av en enkät besvarad av tio rektorer samt intervjuver med en lärare och tre rektorer tog vi reda på hur Luleå kommuns grundskolor arbetar när en krissituation uppstår och hur krisplanerna är utformade. Vår undersökning visade att skolorna har krisplaner som alla pedagoger har tagit del av och en slutsats som vi kommit fram till är att det är viktigt att krisplanerna är uppdaterade och väldetaljerade när olyckan väl är framme. Utifrån resultatet och den teoretiska bakgrund har det framkommit att det inte finns någon klar mall över hur bemötandet av en individ i sorg ska gå till.

AbstraktStudien syftar till att undersöka hur chefer upplever att medarbetares generationstillhörighet har betydelse för deras ledarskap. Men också att studera på vilket sätt cheferna beskriver innebörden av begrepp så som generation och ledarskap. I samhällsdebatten pratas det flitigt om generationer och vad som skiljer dem åt. På arbetsmarknaden pågår det ett stort generationsskifte. Men hur spelar detta in i chefsroller och deras ledarskap? Tidigare forskning visar att generation Y, X och Baby boom skiljer sig åt och genom det behöver ett differentierat ledarskap.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att visa det eventuella motsta?nd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med la?gre yrkesexpertis a?n sina ansta?llda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bo?r ha och vad det a?r som go?r att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap. Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motsta?nd som kan finnas med att ha en icke la?kare som chef, inte existerade i de fall vi underso?kte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bo?r ha a?r egenskaper som att vara personlig, omta?nksam, att styra med hja?rtat, lyssna pa? sina medarbetare, besitta kompetens och a?r inte vara ra?dda fo?r att ta beslut och agera da? det kra?vs. .