Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieelevers föreställningar gällande lärarens roll som Ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt.

Anställdas produktivitet har överraskande visat sig öka under tidigare nedläggningar. Detta uppmärksammade fenomen benämns nedläggningseffekten och förklaras bland annat av anställdas ökade autonomi och utrymme för innovativa förmågor under nedläggningsperioden. Relationer mellan Ledare och underanställda är enligt LMX-teorin av olika kvalitét vilket kan förklara anställdas engagemang, ett engagemang som även kan förklaras av anställdas individuella differenser. Syftet med studien är att undersöka ledarskapets och personlighetsvariabeln work locus of control betydelse för anställdas målengagemang under en nedläggningsperiod. En enkätundersökning för 275 medarbetare utfördes 2006 på ett tillverkningsföretag.

Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem under det senaste årtiondet och medfört ökad sjukfrånvaro. En konsekvens av detta är ett växande behov av rehabilitering och uppsatsen fokuserar på vägen tillbaka till arbete efter stressrelaterad sjukdom och utbrändhet. Uppsatsen har karaktär av en fallstudie och är skriven ur ett aktörssynsätt med syfte att öka förståelsen för rehabiliteringsarbete vid stressrelaterad sjukdom och utbrändhet i organisationer. Vidare avser studien söka svar på vilka olika rehabiliteringsaktörer som vanligtvis medverkar i rehabiliteringsprocessen och deras roll vid rehabiliteringen, hur samordning sker mellan aktörerna, motivationsfaktorer vid rehabilitering och vilka parametrar som kan identifieras för en lyckad återanpassning. Studien grundas på tio intervjuer varav sju med olika rehabiliteringsaktörer samt tre med arbetstagare som har egen erfarenhet av rehabiliteringsarbete vid stressrelaterade problem och utbrändhet.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga Ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Många företag investerar i ledarskapsutbildningar i hopp om att få mer kompetenta Ledare som kan generera mer framgång för företagen. Forskningen inom området visar dock att långt ifrån alla ledarskapsutbildningar är framgångsrika, då det finns många komponenter som kan hindra ledarskapsutbildningar från att vara effektfulla. Trots detta är det få företag som utvärderar sina ledarskapsutbildningar. Syftet med denna studie var att utifrån deltagarnas upplevelser, beskriva vilka effekter ett företags interna ledarskapsutbildning resulterat i samt vilka hinder som funnits för ledarskapsutbildningens framgång. Fyra chefer som genomgått företagets ledarskapsutbildning intervjuades och induktiv tematisk analysmetod användes.

Finansinspektionen har gjort en undersökning som visar att flertalet kunder har blivit förda bakom ljuset vid bankernas rådgivning om ekonomiska placeringar. Ledare på bankerna hänvisar till att det finns brister i kommunikationen, vilket kan göra att kundernas uppfattade kvalitet försämras. Syftet är att undersöka vilken betydelse kommunikation har för Ledarens påverkan på kvaliteten i servicemötet mellan medarbetare och kund. Ledarens främsta möjlighet till att påverka kvaliteten i servicemötet är genom kommunikation med medarbetarna. Genom att ta till sig kunders behov och förväntningar kan Ledaren kommunicera kvalitativa och kvantitativa mål som uppfyller både kunders och organisationens krav.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central.

Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkade framgångsrika säljares prestation positivt på ett callcenter företag. Detta var betydande då tidigare studier främst fokuserat på problemen inom callcenterbranschen. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sex framgångsrika säljare, där frågorna utformades utifrån Antonovoskys teori om KASAM samt Herzbergs tvåfaktorteori. Resultatet visade att det främst var prestationslön, bekräftelse och tävlingar som bidrog till motivation och kolleger samt bekräftelse som skapade arbetstillfredsställelse. Bekräftelse skapade både motivation och arbetstillfredsställelse och hade därför en dubbelfunktion som påverkade säljarens prestation positivt.

Den här magisteruppsatsen behandlar två perspektiv på ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oföränderliga och därför samma i alla situationer. I kontrast till detta står det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den här uppsatsen är att påvisa att dessa två ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de här perspektiven för att se om och hur de får stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som är svenska Ledare med många års erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Detta arbete är baserat på kvalitativa intervjuer av två lärare och sexton elever. Vi har valt att undersöka vilka avspeglingar av lärarens miljösyn och engagemang i miljöfrågor vi kan se hos eleverna. Vi har också undersökt hur elevernas miljömedvetenhet påverkas av olika faktorer i barnets närhet, till exempel läraren, föräldrarna, media och andra vuxna i barnets närhet så som Ledare inom föreningslivet. Vår undersökning har genomförts i två klasser i årskurs fem, eleverna är alltså 11-12 år. Lärarna vi har intervjuat arbetar som klasslärare i de bägge klasserna vi har undersökt. Vi har i undersökningen sett att eleverna har en positiv inställning till miljöfrågor.

Den här uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta påverkar Ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod använts. För att visa på ovan nämnda likheter och skillnader har komparation använts.Först har fem mätpunkter ställts upp och redogjorts för.

Vi har sett att den svenska tillverkningsindustrin i detta nu befinner sig i ett paradigmskifte. Det vi observerat är att tillverkningsindustrier idag försöker åstadkomma en mer effektiv organisation som bättre tillgodoser marknadens krav på snabbhet och kvalitet. Det råder samstämmighet i litteraturen vi studerat, om att det har varit nödvändigt för många organisationer inom tillverkningsindustrin att förändra sina verksamhetsstrategier. Förändringen handlar om Lean och flödeseffektivisering som den nya verksamhetsstrategin. Genom intervjuer med Ledare inom den svenska tillverkningsindustrin har vi uppmärksammat att ledarskapet är av stor betydelse i denna nya verksamhetsstrategi.

När ett företag befinner sig i kris är ledarskapet viktigare än någonsin, en av de större kriser som ett företag kan hamna i är turnaroundfasen. En fas där ledningen är i behov av en drastisk förändring för att kunna vända företaget. Personen som försatte företaget i denna kris saknar möjligen både kunskap och legitimitet för att vända företag till en positiv riktning och det kan istället bli aktuellt med en nyrekrytering. Dessa rekryteringar sköts oftast inte av företagen själva utan ansvaret delas mer eller mindre med rekryteringsföretag som specialiserat sig inom chefsrekrytering. Problematiken kring en nyrekrytering är att definiera vilka attribut och faktorer som är viktiga hos den nya Ledaren.

Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå.