Målsättningen med kursen management är enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn på företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten är att studenterna ska få insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad självinsikt ger större förståelse för det egna beteendet och för andra människors beteenden. Genom ökad självkännedom kan ledning och medarbetare bättre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet är öppen kommunikation och väl fungerande feedback viktiga element för att hålla samman en organisation och team inom denna.- Motivation är en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som påverkar motivation är exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rättvisa.- Uppställning av vision och mål är viktigt för att driva arbetet framåt i rätt riktning i en organisation eller i ett team.- Det är viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur deltagarna av Kristianstads kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som därefter meningskoncentrerats har använts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har återkopplats via mail för att säkerställa att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt.

Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningarvilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar påvikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomfördafokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagensledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hanteradessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarnaför ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer avgenerationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringaroch behovet av att kombinera olika typer av ledarskap.

Den nya generationen, Generation Y, kommer med stormsteg in på arbetsmarknaden. Dessa personer som är födda mellan år 1980-2000, är individer som har en ny syn på livet och spe-ciella egenskaper som sticker ut från tidigare generationer och som har visat sig kräva mer ledarskap av cheferna än tidigare. Med stora kommande pensionsavgångar kommer många chefsjobb bli lediga som kan komma att fyllas av människor som har varit idrottsledare eller elitidrottare. För att undersöka saken intervjuades tre stycken rekryteringskonsulter som har till yrke att rekrytera individer till näringslivet. I intervjuerna undersöktes rekryteringskonsul-ternas uppfattning om Generation Y i allmänhet och Genration Y i näringslivet i synnerhet.

Uppsatsen beskriver upplevelseproduktion med fokus på skapandet av meningsfulla arbetsupplevelser och ledarskap. Denna uppsats har skrivits under vår utbildning på Institutionen för Konst, kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om upplevelsemodellen Total Experience Management och ett exempel på ledarskap från verkligheten kan kombineras för att skapa en teori för upplevelsebaserat ledarskap.Genom ett induktivt arbetssätt och med Grundad Teori som forskningsmetod har vi tagit fram ett exempel från verkligheten av ledarskap. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med företaget Liveside Safety för att skapa detta exempel. Med hjälp av exemplet har vi modifierat modellen Total Experience Management och anpassat denna för Upplevelsebaserat Ledarskap.

Tillit har bevisats ha en stark koppling till effektivitet, prestanda och engagemang. Det krävs därför många aspekter av ledarskap för att skapa tillit, det kan vara relationsinriktat eller avtalsinriktat samt att denna måste underhållas över tid. Syftet med denna studie var därför att analysera hur fastighetsmäklares tillit till ledaren förändras över tid när den utsätts för relation- eller avtalsbaserat ledarskap samt vilket av avtals- eller relationsbaserat ledarskap som mest gynnar tillit, eller om dessa samverkar. Studien genomfördes enligt en kvantitativ metod, genom användandet av enkäter i ett strukturerat intervjuschema. Det insamlade empiriska materialet analyserades i medelvärdes-, regressions-, ANOVA och korrelationsanalys. Detta resulterade i huruvida tilliten inom branschen var relations- eller avtalsinriktad och hur tilliten förändrats över tid.   Studien slog fast att tid har en marginell påverka på tillit. Tilliten sjunker som mest efter 4-6 års anställning för att sedan succesivt öka.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Chefen som byggherre, en analys av empiriskt material baserat på förstaledschefer Seminariedatum: 2006-01-18 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Pawel Bogdanski, Carla Bruno Picasso, Marta Kardach, Monika Salamandra Handledare: Christine Blomqvist Fem nyckelord: erfarenhet, personlighet, utbildning, verktygslåda, ledarstil Syfte: Syftet med arbetet är att jämföra chefer som innehar sin första chefsposition med chefer som tidigare haft en eller flera chefspositioner. Metod: kvalitativ forskningsstrategi, induktiv ansats. Teoretiska perspektiv: den demokratiska och den auktoritära ledarstilen. Företagsmiljön påverkar chefs- och ledarskapet. Empiri: Empirisk studie som baseras på förstaledschefer.

Denna uppsats handlar om ett packningsföretags försök att förändra ledarstilen. Att införa en ny ledarstil var en av flera förändringar som planerats för att göra företaget mer effektivt och framgångsrikt. Ändringen skulle göras utifrån ett bestämt koncept, ?ledare som förebild?. Syftet med min studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar chefer hade om den nya ledarstilen samt ta reda på hur den påverkat deras yrkesutövning.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

The transformational leadership and the Swedish Armed Forces? basic outlook on pedagogy are two factors that affect a Swedish military officer. The author has identified a need of understanding the process of personal development. An understanding that couldn?t be supplied by the transformational leadership but that was found in the Swedish Armed Forces? basic outlook on pedagogy.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse.

Ledning av förändring är en av vår tids viktigaste uppgifter för ledare i organisationer men meningarna om hur förändring skall ledas går isär. Denna longitudinella realtidsstudie följer en förändringsprocess på Rehabkliniken på US i Linköping och studerar hur förändringen leds och hur medarbetarna reagerar. Syftet är att beskriva förändringsprocessen på Rehab för att förstå och tolka ledningen av förändringsprocesser och medarbetares reaktioner. Studien är en kvalitativ fallstudie, ansatsen induktiv. Totalt har 39 intervjuer och 21 observationer genomförts under våren år 2004.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om den svenska fyraprocentspärren är en fråga som under åren 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att använda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa på frågan om fyraprocentsspärren. De tre första frågeställningarna utgår direkt från dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspärren i kollektiva ter-mer, snarare än i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspärren på den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspärren utifrån motstridiga intressen? Den fjärde frågeställningen utgår från om fyraprocentsspärren är en politiserad eller avpolitise-rad fråga medan den sista frågeställningen är av underordnad art och ställs om det visar sig att fyraprocentsspärren är en politiserad fråga.Metod: Den empiriska analysen baseras på kvalitativa textanalyser av material som består dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlägg från ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspärren är en fråga som inte lever upp till de krav som ställs för att frågan ska anses politiserad, således ska fyra-procentsspärren i detta fall anses vara en avpolitiserad fråga..