Med vårt examensarbete ville vi skapa ett inlärningstillfälle i matematik. Under vår slutpraktik undersökte vi två matematikgrupper i årskurs åtta. Vi delade in eleverna i slumpmässiga grupper och med hjälp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfällen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har även fått skriva utvärderinagr i grupp och enskilt i form av utvärderingsformulär och enkäter.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida skolor, utifrån rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar på hur skolorna enligt rektorer förhåller sig till styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadierektorer på sju olika skolor i en utvald kommun. Vårt teoretiska utgångsläge inbegriper ett sociologiskt förhållningssätt till våra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen är att eleverna i den undersökta kommunen inte får likvärdig utbildning eftersom det på skolorna saknas handlingsplaner och mål för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvårar elevernas möjligheter att möta samhället..

Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjälp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi från teorier och modeller, hämtade från litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av två verksamhetsledare och till dem två slumpmässigt utvalda medarbetare på Skellefteå Kraft i Skellefteå. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. Framgångsrika ledare som delar på ett ledarskap använder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..

Denna uppsats behandlar metoden ?Assessment Center? (AC), som alltmer används som ett verktyg i organisations- och verksamhetsutveckling, bl a för urval och utveckling av chefer och Ledare. AC är en benämning för en metod som kan användas för bedömning av beteenden hos personer, och anpassas för att mäta olika relevanta kompetenser. Metoden har utvecklats från Tyskland, via England och USA och användes ursprungligen för att rekrytera officerare och underrättelseagenter. AC redovisas generellt som metod samt som myndighetssamverkan ?AC Skåne? mellan Polismyndigheten, Malmö stad samt Försäkringskassan.

I det här examensarbetet försöker jag visa hur man kan använda forskning kring gruppkreativitet för att analysera samarbetet i grupper som löser geometriska problem. Gruppdeltagarna är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 på en skola i södra Sverige. Vetenskapen om gruppkreativitet har uppstått till stor del från studier av brainstorming. Brainstorming syftar till att öka kreativiteten i en grupp genom att låta dem ta fram idéer tillsammans enligt vissa regler. Fyra grupper har filmats och analyserats och jag har funnit att det överlag verkar finns en positiv inställning till matematisk problemlösning i grupp. Grupperna har haft problem med passiviseringar, blockeringar och starka Ledare..

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Dropout among youth players is a problem in Swedish icehockey. Leaders in youth hockey teams work closely with players on an almost everyday basis during season and have a big influence on players and their activities. This study aims to identify possible reasons for dropouts by interviewing coaches and leaders in icehockey clubs. A total of eight coaches and leaders in different ice hockey clubs were interviewed. Results show that the coaches highlight three reasons for early dropout; focus on competition, results and too much training in younger ages..

Utvecklingsprocesser i samhället och förändringsarbeten i arbetslivet har ökat. För att kunna leda organisationer på ett effektivt sätt, måste ledare och medarbetare veta vad de ska påverka och hur de ska påverka. Utvecklingsprogrammet Skånsk Livskraft ? vård och hälsa handlar om förändring, den största förändringen hittills för den skånska sjukvården. Det handlar om samhällsekonomi och om effektivitet och kvalitet i sjukvården för patienterna/samhällsmedborgarna.

Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell Ledare.

AbstractThis essay contains a comparison between principals and supervisors within the Health-care and is focused on their view regarding their own leadership. It contains a comparison between their respective models for leadership and how to evolve as a leader within these two organizations.The study is carried out as in dept interviews with four principals and four supervisors.The results show that the principals have a sufficient education and a broad network, but they need the opportunity to a personal development within their leadership. On the other hand, within the Health-care, the supervisors stand on a good base of education where focus lies on the personal development within the leadership. However, they need more opportunities to build up their networks.The conclusion that can be drawn is that these two organisations would gain on learning from each other, in order to establish as good conditions as possible to improve the leaderships within their own organization..

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien är baserad på sex personliga intervjuer om hur anställda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgångspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen påvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder på en högre maktdistans samt en något högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

From an early age kids learn that their good performance and efforts will be rewarded. Unfortunately, not all leaders in the media industry are rewarded or given the same opportunities to exercise their communicative leadership, according to studies in media research. The aim of our study is to highlight female managers' experiences of their communicative leadership in the Swe-dish media industry. This study was based on qualitative interviews with four female respondents in management positions. The core of the study concerns female communicative leadership and interpersonal communication.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

När vi hör ordet coachning associerar vi det ofta med idrott. När vi tänker på en coach tänkervi ofta på en hockeytränare eller en fotbollstränare. Studien som du nu håller i din handkommer att redogöra för en aspekt av coachning som inte är lika välkänt i vidare kretsarnämligen ledarcoachning. Ledarcoachning syftar till att hjälpa den coachade ledaren attutvecklas och bli mer effektiv i sitt arbete genom aktiv coachning som karaktäriseras avfeedback och utveckling. Fokus ligger alltså på en relation mellan coachen och deltagaren ochinte på att coachen ska lära deltagaren om rätt och fel sätt att sköta saker.Syftet med vår studie är att undersöka effekter av coachning på ledare inom professionellaorganisationer och jämföra coachningeffekterna med förändrade personlighetsdrag hosdeltagarna, samt dra slutsatser om vilka coachningeffekter som kan kopplas till förändradepersonlighetsdrag.Ovanstående leder oss till följande frågeställning: hur förändras en ledare genom ettcoachningprogram?Den teoretiska referensramen inkluderar tidigare studier angående effekter av ledarcoachningsamt ett verktyg för att mäta personlighetsdrag kallat NEO PI-R vilket baseras påfemfaktormodellen.Studien har genomförts som en fallstudie på coachen Thomas Karlssons företag TKLedarguide AB och dess coachningverksamhet.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan & Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion.Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form.