Konflikter finns överallt i samhället, inte minst i organisationer och företag. Att beskriva olika ledares sätt att hantera konfliktsituationer i sitt ledarskap var därför intressant. Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelser av ledarskap och sätt att hantera konflikter. Undersökningen baserades på 14 intervjuer med ledare som har personalansvar från både privat och offentlig sektor. Studien är könsmässigt balanserad.

Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer.

Studiens syfte var att få kunskap om förhållanden som kan leda till ett förändringsarbete som är lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att få en lyckad organisationsförändring men även varför och på vilket sätt kommunikationen är viktig vid en förändring?Metoden som användes var kvalitativ och vårt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vår studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man måste ha egenskaper från både transformativt och transaktionellt ledarskap.

Society is facing rapid and continuous change. In order to participate in the development, organizations need to take advantage of all the knowledge and skills available in the labor market. Women leaders in top positions are still in the minority but do as good a job as their male colleagues. She brings different dynamics and a new dimension in the work culture but is nevertheless excluded from the mightiest rooms. The purpose of this study is to elucidate the organizational factors that determine and facilitate for women to take on leadership positions.

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, från ledningsnivå ner till kontorsnivå. I uppsatsen används en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), där fyra olika kontrollverktyg för en framgångsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk där vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjälpa. Genom att intervjua anställda med olika befattningar och på olika nivåer inom Nordea har vi därefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering präglas av dessa fyra kontrollverktyg. Då vi jämförde svaren från de olika intervjupersonerna kunde vi även undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas på de lägre nivåerna inom företaget, det vill säga om ledningens intentioner har nått hela vägen ner i organisationen.

En god arbetsmiljö förebygger ohälsa och olycksfall. Vi har i Sverige arbetsmiljölagen som reglerar vår arbetsmiljö. I lagen framkommer hur arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt skall verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön är uppdelad i den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Jag har i denna studie avgränsat mig till den psykosociala arbetsmiljön.

Media har ett indirekt, men samtidigt stort, inflytande på människors uppfattningar, värderingaroch åsikter. Många forskare är överens att media gör en åtskillnad mellan män och kvinnor i hur,var och när de framställs. Vi vill med denna uppsats lyfta fram bevis på att denna åtskillnad görsmellan manliga och kvinnliga företagsledare i den svenska näringslivsjournalistiken för att sedankomma med förslag på ändringar som reducerar gapet. Syftet är att skapa förståelse för läsaren urett nytt perspektiv, där tidigare osynliga strukturer ska träda fram i ljuset av denna förståelse. Föratt kunna skapa förståelsen har vi valt en abduktiv ansats, i vilken ingen enda generell sanningska avslöjas.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central.

Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.

Uppsatsens syfte är att utröna om wearables som motivationsverktyg kan tillämpas för att öka engagemanget i organisations friskvårdsprogram. Basen i uppsatsen utgörs av litteraturstudier i aktuell forskning gällande anställdas engagemang i friskvårdsprogram, hur friskvårdsprogram på olika sätt kan bedrivas samt hur modern teknologi kan implementeras i sådana miljöer. Med en metod som inspirerats av grundad teori har faktorer i litteraturen, vilka fungerar som möjliggörare och begränsare för deltagande i friskvårdsprogram, kunnat urskiljas och struktureras.  Struktureringen med likartade faktorer bildade s.k. dimensioner, som sedan kategoriserades under mer övergripande teman.

Syftet med studien är att utöka förståelsen för vad som påverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser på enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap är har varierat, men de senaste åren har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. Utifrån begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den här studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef på säljavdelningen på ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrån teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer, och strävar i sin metod efter så hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap påverkas av relationer.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gäller organisationens framgång. Däremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgång i ledarskapet. Många människor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men är olämpliga som ledare, många människor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen är inte en yrkesroll som går att kliva i och ur utan ett förhållningssätt som personen lever med. Ledarskapsförmågan går dock att utveckla på många sätt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

Bakgrund och problem: Kraven på företagens informationsutlämning ökar, intressenterna efterfrågar mer information som är tillförlitlig, relevant och användbar. Detta gäller speciellt information som inte är lagstadgad, den frivilliga informationen. Ledningen stöter på olika problem vid hanteringen av den frivilliga informationen så som osäkerhet kring framåtriktad information, information som är särskilt konkurrenskänslig och påtryckningar från aktieägare. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilken frivillig information de undersökta företag redovisar i sina årsredovisningar samt att utifrån en kategorisering av detta analysera de skillnader och likheter som finns mellan olika ledningars syn på frivillig information.Metod: Studien sker med en kvalitativ undersökningsmetod där representanter från sex företag intervjuas. Vidare sker en kategorisering utifrån en granskning av den frivilliga informationen i företagens senaste årsredovisning.Resultat och slutsats: Det finns skillnader i hur ledningarna hanterar de problem som uppstår med den frivilliga informationen.

AimThe aim with this study was to analyse how strategic decisions through schemas of play, in this case the Pick and Roll, effect the end result of a basketball game. Following questions were answered:? How often is the Pick and Roll used? The total sum per team and game?? What field goal percentage generates the Pick and Roll?? How often generates the Pick and Roll turnovers?? How often does the attacking team receive foul during Pick and Roll, and what is the team awarded from the foul situation?? How often is the Pick and Roll interrupted without any effect?MethodTo be able to answer the questions in our study we videoanalysed 2251 Pick and Roll-situations from the European Championships for Men in 2003 through video analysis. We used nine different categories to sort the 2251 Pick and Roll situations.ResultsThe Pick and Roll is executed 62,53 times per game, or viewed as 0,43 Pick and Roll / possession. Points / possession during the games was 1,04 while points / Pick and Roll was 0,60.