The purpose of this study was to examine whether there were any differences in how first-line managers within   municipal care   rated their management leadership qualities, and structural empowerment before and after the course in "leadership, learning and improvement". The study had a quasi-experimental design and 64 managers participated. There was a significant improvement in the LaMI factor ?Achievement orientation?, after participation in the course "leadership, learning and improvement". In other factors, there was no significant difference before and after training.

Denna uppsats handlar om hur en bra chef är och hur en bra chef inom äldreomsorgen kan definieras. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Är det personlig mognad eller bra egenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra med karriärtänkande, intresse, makt eller är det personlig utveckling? Vad är det som driver en människa att arbeta som chef? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inom äldreomsorgen. I vår resultatredovisning har vi bearbetat våra intervjuer genom att tematisera enligt grund teorin. Vår analys är sammankopplad med ett humanistiskt synsätt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap..

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande.

Uppsatsens titel: Vi är inte i mål än- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever.Författare: Helena Klingborg och Johanna FlinkHandledare: Olle DuhlinExaminator: Mikael LundgrenInstitution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarNyckelord: Karriärutveckling, karriärklättring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskapSyfte: Syftet med denna forskning är att påvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi ämnar även med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel på kvinnor som lyckats klättra i karriären och på detta sätt också lyckats hitta vägar för att hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara;? Hur har de upplevt hindren och på vilket sätt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem?Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vår forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berättelser kring sin karriärresa.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien.Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner.

Det går att kartlägga små skillnader som finns i ledarskapsutövandet mellan en chef i ett tjänsteintensivt- och kunskapsintensivt företag, men samtidigt tenderar ledarskapet att gå mot en och samma utveckling, det vill säga, ett coachande ledarskap. Skillnaderna i första linjens chefskap i de två olika organisationerna, anser vi bero mer på företagsstrukturerna än att de är verksamma i skilda branscher. It is possible to survey small differences in how to practice leadership between a service intensive and a knowledge intensive company. The leadership tends on the other hand to go towards the same development, towards a coaching leadership. We do believe that the differences in the first line managers, in the two separate companies, depend more on the business structures than that they are active in different branches of trade..

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att visa det eventuella motsta?nd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med la?gre yrkesexpertis a?n sina ansta?llda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bo?r ha och vad det a?r som go?r att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap. Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motsta?nd som kan finnas med att ha en icke la?kare som chef, inte existerade i de fall vi underso?kte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bo?r ha a?r egenskaper som att vara personlig, omta?nksam, att styra med hja?rtat, lyssna pa? sina medarbetare, besitta kompetens och a?r inte vara ra?dda fo?r att ta beslut och agera da? det kra?vs. .

Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sinamedarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionensamtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie harundersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvårdupplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de äruppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategoriernatycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens ochklinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikchefernaupplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav påpositionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan gruppernaändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt detuppgiftsorienterade hållet.

To understand and explain how the borderland between civil and corporate societies areconstructed and reproduced in the organisations subjectivity. I want to study the navigationsand interpretations of the different actors in the field in an explorative manner.? How do the leaders of the organisations interpret governing and strategic management? Whatconcepts are used? How is the leadership constructed?How do they discuss the demands of management and structure coming from outside theorganisations? How are the organisations shaped by accountability and normative conceptions of leadership?What is their view on the demands coming from within the organisations? What role does thedemocratic governance body have in relation to the employees and the management?What is their view on employment, relations with trade unions and employer associations andthe managerial position of the organisations?The Swedish context with strong emphasis on membership and democratic rights for themembers and volunteers has not gained a large impact on the international researchconcerning non-profit management. Instead the service delivering organisations working withgovernment contract and hired recruiters and volunteer management is in focus. This makes ita very interesting area of research.

Studien belyser handledning som ett verktyg för att skapa ett lärande både för den individuella ledaren och organisationen som helhet. Ledarrollen i gymnasieskolan gavs ett speciellt fokus. Genom reflekterande samtal med sex personer verksamma som handledare, var syftet att få en fördjupad förståelse av vad det är för ett lärande som äger rum i handledningssituationen och vilka förutsättningar som gynnar lärandet. Den huvudsakliga frågeställningen handlade om hur intervjupersonerna ser på kopplingen mellan det individuella lärandet hos ledarna i handledning och ett lärande som påverkar hela organisationen. Teorier från olika ämnesdiscipliner användes för att närma sig handledning som fenomen och handledning diskuterades även i förhållande till coaching.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer.

Syftet är att utifrån ett bestämt urval av chefer undersöka upplevd konsensus mellan förväntningar på rollen som chef gentemot hur chefsrollen upplevs och vad den innebär. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats. Empirikapitlet är framtaget från 10 intervjuer med chefer på olika företag verksamma i Sverige. Vår studie har påvisat vilken typ av förväntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har även tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av våra respondenter anses vara viktiga i chefsrollen.

Vår uppgift med uppsatsen är att undersöka chefernas roll i internkommunikationen på Nymölla Bruk och utveckla deras kommunikativa förmåga. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur cheferna på Nymölla Bruk uppfattar sin roll som kommunikatörer och hur internkommunikationen ser ut i dagsläget på bruket. Uppgiften fick vi på initiativ av företagets informationschef som sett ett behov av att undersöka och förbättra chefernas kommunikativa förmåga. Vi har tagit fram en mnual som cheferna interaktivt får använda för att förstå deras kommunikativa ansvar och roll i förhållande till andra chefer och medarbetare. Manualen bygger på våra slutsatser från vår undersökning i kombination med väsentliga teorier..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.