Sök:

Sökresultat:

825 Uppsatser om Ledande frćgor - Sida 12 av 55

HÄrd eller mjuk, varför inte lite av varje ? En studie om kombinationen av modernt och traditionellt ledarskap sett ur personalens synvinkel

Dagens ledarskap har genomgÄtt stora förÀndringar och gÄtt frÄn traditionellt, hÄrt och byrÄkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestÄ av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller Àr det sÄ att arbetslivet behöver bÄda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hÄrd(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkÀtundersökning sÄ framgick personalens tankar och Äsikter kring ledarskap i förhÄllande till kombinationen av mjuk och hÄrd makt. Resultatet pÄvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn pÄ kombinationen av mjuk och hÄrd makt dÀr faktorer inom bÄda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvÀndiga..

Behandlares uppfattningar av behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor : En kvalitativ studie gjord pÄ fyra behandlares egna uppfattningar

Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 Är. Problemformuleringarna var: Hur behandlare anvÀnder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar pÄ att familjeterapi Àr den ledande behandlingsmetoden dÄ familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krÀvs att patienten fÄr den behandling hon behöver.

PKI och smarta kort : Internets framtida sÀkerhet?

AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av hemlig information krÀvs bÀttre sÀkerhet.I detta examensarbete undersöks om PKI och smarta kort kan vara en sÀkerhetslösning som kommer att vara ledande om tio Är för sÀker identifiering, kryptering och signering pÄ Internet.För att sÀtta in problemomrÄdet i ett vidare perspektiv ges inledningsvis en övergripande bild av dagens informationssamhÀlle. Det ges Àven en grundlÀggande förklaring av viktiga begrepp för ökad förstÄelsen av rapportinnehÄllet. I rapporten redovisas Àven tillvÀgagÄngssÀttet för att samla in material, vilket har utgjorts av telefonintervjuer och dokumentstudier.Resultatet visar att PKI och smarta kort med stor sannolikhet kommer att anvÀndas i framtiden för sÀkrare informationshantering pÄ Internet. I resultatet sammanfattas Àven nÄgra av de visioner och problem som anses finnas inom ÀmnesomrÄde..

Kvinnliga aktörer pÄ en manlig arena : En kvantitativ studie i hur kvinnor pÄ ledande befattningar pÄverkar företagets resultat

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar om naturmiljö och lÀrande utifrÄn flickor och pojkars lika vÀrde och hur de konkret arbetar med detta utifrÄn styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrÄn litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar pÄ att naturmiljö som lÀrandemiljö anvÀnds flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsÀttningar till lÀrande. FörskollÀrarna sÀger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika vÀrde men studien visar att det fortfarande finns mÄnga oreflekterade förestÀllningar om kön bland förskollÀrarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begrÀnsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rÀttigheter till.

VD och styrelsesammansÀttning : En studie av hur ledande befattningshavares karaktÀristika pÄverkar bolagets vÀrde

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper pÄverkar bolagets vÀrde. Enligt vÄr vetskap har inga studier genomförts pÄ svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns nÄgot samband mellan ett företags vÀrde (mÀtt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjÀlp av Ärsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt pÄ bolagets vÀrde och att andelen kvinnor i styrelsen pÄverkar vÀrdet positivt.

FastighetsmÀklarens etik : En studie om hur fastighetsmÀklare kan trÀna etik för att öka sin etiska medvetenhet

I denna uppsats beskrivs situationen för mÄngbesökarna inom missbruks- och beroendevÄrden. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bÀr alla pÄ nÄgon form av samsjuklighet och Äterkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning pÄ sjukhus. Att hitta sÀtt att avlasta den mentala smÀrtan Àr ledande genom berÀttelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade pÄ och av att bli tagna pÄ allvar. Genom makt att pÄverka sin situation och kraft att förÀndra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohÀlsa.

Migrering av styrsystem

Holmen Paper AB Àr en av Europas ledande tillverkare av trÀhaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet pÄ en av pappersmaskinerna frÄn Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran sÄ en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemÄl men koden blev onödigt komplicerad.

Rekrytering av kommunchefer i Sverige - Mansdominans bland kommunchefer i sverige

I Sverige Àr jÀmstÀlldhet ett ?hurraord? och visst, Àr vi jÀmstÀllda i lagar och förordningar, regler och allt somkan fÀstas pÄ papper. Sverige har i teorin kommit lÀngst i vÀrlden i frÄga om jÀmstÀlldhet och den officiellaideologi nÀr det gÀller relation mellan könen prÀglas av jÀmstÀlldhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,under ytan döljer sig en betydligt mindre jÀmstÀlld bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden Àr segregeradbÄde horisontellt och vertikalt, och kvinnor och mÀn har inte samma möjligheter att etablera sig pÄ denarbetsmarknaden. Kvinnor har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden eftersom deras kompetensnedvÀrderas, förminskas och nonchaleras och dÀrför befinner sig de flesta kvinnor pÄ lÀgre befattningar Àn mÀn.MÀns kompetens betraktas som mer lÀmpade för högre poster, deras framgÄngar och bidrag förstÀrks medanderas begrÀnsningar och misslyckanden förminskas.Men trots detta, ser vi gÀrna den rÄdande könsordningen pÄ arbetsmarknaden som det rÀtta, det naturliga, ochofta som det bÀsta.

Framtidens ledarskap inom offentligsektor. : Universalgeni, trollkonstnÀr eller bara en helt vanlig mÀnniska

Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vilka egenskaper som framtidens ledare kommer att behöva inom den kommunala sektorn, men ocksÄ om det finns eventuella förutsÀttningar som mÄste förÀndras för framtidens ledare. Tio intervjuer genomfördes med personer pÄ ledande positioner inom fyra kommuner i Mellansverige. UtifrÄn detta sammanstÀlldes intervjumaterialet, och ur detta framkom tre övergripande huvudomrÄden organisation, egenskaper och framtid som sen utmynnade i ett antal ledord. Mot dessa tolkades teorier i ett försök att koppla de till det framtida ledarskapet. Slutsatsen Àr att det inte finns bara en teori att förhÄlla sig till, utan det gÀller att kunna hantera kontexten och förutsÀttningarna, och utifrÄn den kunna anpassa sig.

Återvinning av rökgaser vid asfaltstillverkning

Skanska asfalt och betong önskade veta om det Àr möjligt att tillvarata vÀrmen som följer med rökgaserna vid asfaltstillverkning. FrÄgestÀllningen har uppkommit hos ansvariga för produktionen. Kunskapen om rökgasens energiinnehÄll har varit begrÀnsad, men insikten och spekulationer om dess energiinnehÄll har i mÄnga Är diskuterats. DÄ Skanska har som mÄl att bli det ledande gröna projekt- och byggbolaget ligger det i deras intresse att spara energi, likvÀl miljö och ekonomi. Fokus i arbetet har varit att bestÀmma rökgasens energiinnehÄll och hur energin Àr fördelad i rökgasen. PÄ sÄ sÀtt kunna vÀlja rÀtt metod för att Ätervinna rökgasenergin till att förvÀrma förbrÀnningsluften och spara energi.   Resultatet Àr ett program för att berÀkna rökgasens energiinnehÄll och förslag till metod för att spara energi vid asfaltsverket i Forserum. Nyckelord AsfaltstillverkningEnergiÄtervinningMiljöRökgasStökiometriVÀrmevÀxlareVattenÄnga .

HÄrd eller mjuk, varför inte lite av varje ? En studie om kombinationen av modernt och traditionellt ledarskap sett ur personalens synvinkel

Dagens ledarskap har genomgÄtt stora förÀndringar och gÄtt frÄn traditionellt, hÄrt och byrÄkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestÄ av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller Àr det sÄ att arbetslivet behöver bÄda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hÄrd(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkÀtundersökning sÄ framgick personalens tankar och Äsikter kring ledarskap i förhÄllande till kombinationen av mjuk och hÄrd makt. Resultatet pÄvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn pÄ kombinationen av mjuk och hÄrd makt dÀr faktorer inom bÄda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvÀndiga..

Sjöingenjör : Möjligheternas Yrke

KÀrnkraften ser vi som ett miljövÀnligt och bra alternativ för framtiden. DÀrför kÀndes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid dÀr efter vÄran karriÀr till sjöss. Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kÀrnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en enkÀtundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kÀrnkraftverk och intervjun gjordes med en anstÀlld pÄ ett utav dem.

Sjöingenjör : Möjligheternas Yrke

KÀrnkraften ser vi som ett miljövÀnligt och bra alternativ för framtiden. DÀrför kÀndes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid dÀr efter vÄran karriÀr till sjöss. Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kÀrnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en enkÀtundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kÀrnkraftverk och intervjun gjordes med en anstÀlld pÄ ett utav dem.

Kommunikation i matematikundervisningen : Hur eleverna fÄr möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmÄga i matematik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmÄga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta Àr att kommunikationsförmÄgan har blivit en viktig del i den nya lÀroplanen, Lgr11. I studien har vi observerat hur tvÄ lÀrare som undervisar i Ärskurs nio hjÀlper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmÄga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmÄga har lÀromedel frÄn respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lÀrarna anvÀnde sig mest av frÄgetyperna Ledande frÄgor och FöljdfrÄgor.

REKLAM TILL 60+ och möjligheten att samtidigt behÄlla andra mÄlgrupper

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr undersöka möjligheten att kommunicera med den allt större och viktigare mÄlgruppen 60+ samtidigt som man behÄller och tillfredstÀller yngre mÄlgrupper. Vi valde att anvÀnda oss av tvÄ olika kvalitativa metoder. Den ena var, att genom semistrukturerade intervjuer med tvÄ personer i kommunikativt ledande befattningar pÄ reklambyrÄer fÄ reda pÄ deras uppfattningar angÄende kommunikation mot mÄlgrupperna 60+. Den andra var en undersökning med tvÄ olika fokusgrupper, uppdelade i Älderssegmenten, 20-35Är och 36-50Är. Detta för att undersöka hur byrÄernas reklamstrategier möter konsumenters preferenser och hur de uppfattar kommunikationen gentemot Àldre.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->