Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och därmed kan projektstyrningen ses som ett hjälpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar är det även viktigt att rätt användarrepresentanter väljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De användare som ska delta i projektgruppen måste vanligtvis friställas från sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en användare med de egenskaper som efterfrågas i projektgruppen inte friställs, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvändig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förväntade resultatet. Det ansågs därför intressant att undersöka om det förekom några organisatoriska motståndsfaktorer vid val av särskilda användare, samt om detta kunde generera några konsekvenser för fortsatt arbete och resultat.

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård.

SammanfattningArbetsmöten är ett vanligt förekommande sätt för chefer och medarbetare att utbyta information, diskutera arbete eller beslut som är relaterade till den organisation de arbetar inom. Men vad sker om vi ser arbetsmötet som en arbetsuppgift? Vilka färdigheter, metoder och kompetenser behöver vi besitta för att delta i och leda möten och hur lär vi oss utveckla dessa förmågor? Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som medarbetare och chefer tillskriver arbetsmötet och vad det innebär att lära sig delta i och leda möten. Två frågeställningar formulerades; ? Vilka kompetenser är betydelsefulla under ett arbetsmöte?? och ?Hur utvecklar mötesdeltagare och mötesledare sin förmåga att delta i och leda arbetsmöten??.

Vilken betydelse har det hur lärare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet någon roll för hur eleverna värderar sig själva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie är att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lärares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger på bemötandets betydelse för självkänsla, motivation och lärande men även hur eleverna vill bli bemötta framkommer.Som teoretisk utgångspunkt presenteras dels en syn på hur självkänslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det är lärares förhållningssätt som styr elevers motivation.Metoden som använts är gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och därmed lättare kunde diskutera betydelsen av lärares bemötande.De slutsatser som dras i studien är att elever vill att lärare med sitt bemötande ska bekräfta dem på tämligen primära vis; genom att hälsa på dem även utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmärksamma dem och verkligen lyssna på dem. Nästan samtliga informanter föredrog lärare som har ett strängt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansågs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bättre.

Enligt ångerrätten i distans- och hemförsäljningslagen 2:12, har en konsument rätt att frånträda ett distansavtal gällande köp av en vara (eller tjänst) förutsatt att varan återsänds till näringsidkaren i väsentligen oförändrat skick. Ångerrätten har sitt ursprung i både EU-rättsliga direktiv och svensk köprättslig tradition. Vad som i praktiken med avses med i väsentligen oförändrat skick preciseras inte i lag eller förarbeten. Av lagen och lagens förarbeten framgår dock att motivet med bestämmelsen är att konsumenten ska ha rätt att vidta de åtgärder som krävs för att kunna undersöka varan utan att ångerrätten förverkas. Tolkningen av rekvisitet vållar särskilda problem gällande ångerrätt avseende användarinteraktiva hemelektronikprodukter, exempelvis datorer.Enligt rådande svensk rättsordning är Allmänna reklamationsnämnden den instans där tvister rörande tolkningen av rekvisitet i väsentligen oförändrat skick mellan näringsidkare och konsumenter avgörs.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva allmänsjuksköterskans syn på sitt ledarskap och dess påverkande faktorer i omvårdnadsarbetet på särskilt boende.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Sex legitimerade sjuksköterskor utan specialistutbildning i en kommun i Mellansverige intervjuades under digital inspelning utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Med en induktiv ansats transkriberades och analyserades intervjumaterialet av författarna. Fem kategorier med ett övergripande tema växte fram under analysen. Resultat: Resultatet presenterades som ett övergripande tema: Svårt att leda utan stöd och förtroende från ledning och medarbetare.

Syftet med vår studie är att kartlägga vilka olika studiemetoder som mest frekvent och framgångsrikt används av distanselever. En jämförelse görs härmed med de studiemetoder som, enligt litteraturen och tidigare forskning, leder fram till lyckosamma resultat inom traditionella studier, klassrumsundervisning.Eftersom distansstudier ökat som studiemetod idag kan det vara till hjälp för de olika utbildningarna som erbjuder studier på distans att känna till hur deras elever väljer att studera och vilka faktorer som påverkar deras resultat.Inom forskning kring inlärning finns det en rad olika inlärnings-stilar som vi har förankrat vår undersökning i och kunnat påvisa vilka faktorer och förutsättningar som kan sägas öka förutsättningarna för att lyckas i sina studier. På samma gång har vi kunnat påvisa vilka utmaningar som kan finnas för en viss kategori elever.Vi har använt oss av främst kvantitativ metod och samlat in data med hjälp av en enkät. Enkätens två huvudsakliga delar har syftat till att samla in data om elevens förutsättningar och studieteknik, samt att mäta elevens självförtroende via en etablerad enkät (?Rosenberg?).

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som präglas av en omvårdnadsdiskurs, är till stöd för personer med funktionsnedsättningar att bli inkluderade i samhället. Syftet med undersökningen är att förstå hur intresseorganisationer är till stöd för personer med funktionsnedsättning att bli inkluderade i samhället. Det är även av intresse för studien att få en förståelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsättningar, det som särskiljer personerna från allmänhetens eller det normala, kan få en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhällslivet. Att aktivera, öka den samhälleliga acceptansen, avvärja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingår i omvårdnadsdiskursen är därför i huvudsak organisationernas främsta arbetsområden för att inkludera individerna med funktionsnedsättningar till full delaktighet i samhället. För att studera fenomenet utgår undersökningen ifrån en social konstruktivistisk utgångspunkt.

Begreppet självledarskap innebär ett inflytande över den egna personen. Självledarskap är aktuellt för alla personer, därför att alla leder; har inflytande över, sig själva. Alla kan bli mer effektiva självledare. Ett effektivt självledarskap är en fördel då personer ställs inför uppgifter de finner svåra men samtidigt nödvändiga att utföra. Att leda sig själv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier.

Denna studie behandlar två former av ledarskap, projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska källor har använts för att förstärka eller motsäga empirin.Vi beskriver ledarskapen utifrån tre aspekter: leda arbete, leda människor och leda i organisationen.Vår uppsatsfråga lyder:? Vilka mönster går det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?Det som framgår i undersökningen är att några tydliga skillnader och likheter går att se.

Rysslands ekonomi kännetecknas av tillväxt och svenska företags växande intresse. Förutsättningar för svenska företagsetableringar beskrivs som fördelaktiga och varumärket ?made in Sweden? som väletablerat och förknippat med hög kvalitet och säkerhet. Svenska företagsledare beskriver den ryska marknaden som en potentiell framtidsmarknad med stora möjligheter, men förutsättningar för att effektivt leda och organisera ryska företagsverksamheter som svårhanterliga. Svårigheter, relaterade till sättet att leda och organisera ryska företagsverksamheter, blir därför en bidragande orsak till varför etableringsprocesser stannar upp och skjuts på framtiden.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap är en del av yrket många nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig oförberedda på och att det kan vara svårt att ta den arbetsledande rollen på arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fått från utbildning samt vilket stöd de fått från arbetsplatsen för att leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Denna undersökning analyserar ett urval stildrag och språkaspekter i tre av Hjalmar Söderbergs fyra romaner: Förvillelser (1895), Martin Bircks ungdom (1901) och Doktor Glas (1905) och relatera resultatet till Peter Cassirers motsvarande analys av stilen och språket i novellsamlingen Historietter (Cassirer 1970).Undersökningen är av stilistisk karaktär och studerar huruvida texter i olika genrer av en och samme författare kan skilja sig, eller visa sig överensstämma, med den övriga produktionen. Metoden är kvalitativ när det gäller de motiviska aspekterna och berättarsynvinkeln och kvantitativ när det gäller de språkliga och allmänt stilistiska aspekterna.Resultatet visar att somliga stilaspekter sammanfaller mellan novellerna i Söderbergs Historietter och hans romaner, speciellt vad gäller de språkliga aspekterna. Andra stildrag är inte gemensamma, men detta beror huvudsakligen på att noveller och romaner har skilda format, såsom längd och uppbyggnad. Detta gäller till exempel aspekterna på miljö och persongalleri. Det beror även på att Söderbergs flanörstil är tydligare i hans romaner än i hans noveller.

E-tjänster inom hälso- och sjukvård innebär en form av kommunikationsutbyte som kan skapa nya förutsättningar för vårdarbetet men också svårigheter. Exempel på vårdarbete som kan underlättas är det administrativa arbetet runt patienten som vid beställningar av läkemedel och hjälpmedel samt som ett komplement till den patientnära vården, genom att kommunicera på distans via internet. Forskning visar att sjuksköterskor ofta är skeptiska till att använda e-tjänster och att det finns en rädsla för förändring som utgör hinder för att hitta nya sätt att kommunicera. Syftet med arbetet är att belysa hur sjuksköterskor ser på att använda e-tjänster i sitt vårdarbete med äldre och deras anhöriga i hemsjukvården. Metoden som valdes är en kvalitativ intervjustudie och som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor.