Uppsatsen syfte är att analysera förändringarna hos tre mikrofinansiella organisationer då de gjorde ett inträde på aktiemarknaden. Fem kritiska punkter behandlas; antalet låntagare, hur fattiga låntagarna är, återbetalningsfrekvensen, ränteförändringar och vinstförändringar. Studien är begränsad till tre år - året före inträdet, inträdesåret samt året efter inträdet. Resultatet av studien visar att samtliga har ökat antal låntagare i och med IPO men endast Compartamos har fortsatt att öka året efter IPO, både SKS och Banco Sol har minskat antalet. Kritiken gällande nivå av fattigdom stämmer endast överens med Banco Solidario, enligt min studie hjälper de endast mindre fattiga människor. Att återbetalningsfrekvensen skulle vara sämre hos de kommersiella stämmer inte med någon av organisationerna.

Sjukhus, militären, brandkåren, polisen, krisorganisationer och bergsklättringsexpeditioner är organisationer som dagligen möter extrema situationer. Genom att dessa organisationer arbetar under förhållanden med hög osäkerhet och snabba beslutsfattanden, där besluten kan få förödande konsekvenser, står de inför unika utmaningar. Temporära organisationer skapas för att utföra en specifik uppgift, i organisationer inom extrema kontexter kan detta, till exempel vara en utryckning inom brandkåren eller en operation inom ett sjukhus. Även om dessa organisationer är flexibla krävs det ändå mycket ansträngning av ledaren. För att undersöka temporära organisationer inom extrema kontexter har bergsklättringsexpeditioner studerats eftersom de delar samma egenskaper, tid, uppgift, grupp och resurser.

Organisationer samlar oerhört mycket information som kan användas som stöd vid strategiskt beslutfattande. Det finns många olika verktyg som kan användas för att analysera informationen och skapa det beslutunderlaget som krävs för ett informationsbaserad strategiskt beslut. Verktygen förutsätter en rationell beslutsprocess där olika alternativ vägs och analyseras med resultatet att bästa möjliga beslut fattas. Business Analytics (BA) är ett paraply begrepp som innehåller olika verktyg och processer för att analysera och bearbeta information som bygger på den rationella beslutsprocessen.Företag kan delas in i två olika kategorier: de som fokuserar/säljer sina produkter till slutkonsumenter (B2C) och de som fokuserar/säljer sina produkter till företag (B2B). Litteraturen kring hur BA används som beslutstödssystem fokuserar på B2C organisationer som Amazon.com, Netflix eller Google, medan det finns väldigt lite skrivit kring hur B2B organisationer utnyttjar BA.

In the year of 2009 the conditions for managing primary healthcare in the region of Västra Götalandchanged. The decision was taken by the regional assembly and resulted in that the citizens since thenhave had the opportunity to choose which health care provider they preferto stay with. Along with thisdecision a new market for private health careproviders was established, which resulted inincreasedcompetition between the providers.In order to manage the competition, the health care providers arenow forced to be more efficient in their operations andalso to beeven more focused on their patients.Backa Läkarhusgruppen is an example of a private healthcare provider in the region of Västra Götaland.In the same way it is also an example of anorganizationin need of analysing their operations to seehowit can be further optimized to meet patient needs and expectations.The aim of this study is to analyse Backa Läkarhusgruppen?s organization and its operationsin the hopeoffinding suggestions whichwill improve the patient flow.To allocate and solve the problems thatBacka Läkarhus suffer from,an approach inspired by Lean Healthcare is used throughout the report.Some of themost significant problems that were identified within the organization are:?The synchronization of demand and capacity is inadequate.?Absence of standardized routines.?Absence of present leadership.To be able to improve the patient flow Backa Läkarhus needs to handle these identified problem areas.By synchronizing the staffing level in relation to the trends in demand a reduction in the patient?swaiting times and throughput time will be possible. Creating clear responsibilities and routines for thestaff will contribute to a higher degree of patient focus and thus lead to a more efficient patient flow.

Rapporten består av en studie över köksproduktionen på ett stort svenskt bostadsföretag i Sverige. Studien är utförd med hjälp av verktyget värdeflödesanalys som är avsett för att hitta slöserier i en process. Processen som undersöks består av mottagning och inbärning av köken till lägenheterna samt hela montaget, i fyra olika projekt. Varje leverans är uppdelad i tre kök åt gången som kommer var fjärde dag. Denna leveranstakt är även den takttid som gäller för köksproduktionen, d.v.s.

Munksunds sågverk är ett högeffektivt furusågverk fokuserat på tillverkning av kundanpassat trä. Årsproduktionen 2004 var cirka 417 000 m3 sågad vara vilket motsvarar omkring 2430 m3 per anställd och år. Munkssundssågens mål för år 2009 är att öka sin produktion till 3300 m3 per man och år. Det innebär en ökning med cirka 36 procent jämfört med produktionen 2004. Syftet med detta examensarbete är att verifiera och prioritera parametrar som påverkar sågens effektivitet, samt att ta fram en åtgärdsplanering för att nå en produktionsökning med 36 procent till 2009.

Anbudsprocessen på Balfour Beatty Rail i Västerås står inför en förändring då man vill införa ett nätverksbaserat kalkyleringssystem. Examensarbetets avsikt är att fokusera på anbudsprocessen med fokus på kalkylarbetet för att se hur dessa kan effektiviseras, samt för att se hur arbetet med kalkyleringen ska utformas på bästa sätt vid övergången till den nya plattformen.För att komma fram till hur anbudsprocessen ska kunna förbättras och designas på bästa möjliga sätt har detta bland annat lösts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med alla som är involverade, för att få en insyn in i processen på en detaljnivå som tillåtit mig att modellera processens utgångsläge. Då företaget har utryckt en önskan om att ?skapa en ?lean? anbudsprocess? har målet varit att förbättra processen med hjälp av den teori som är tillämplig (operations management, TQM, MIS, project management med mera) samt även att underbygga den med teori om lean enterprise och undersöka möjligheten för ett större åtagande av ett lean system.Efter undersökande av processen har en rad förbättringar föreslagits som till viss grad kunnats illustreras med en ny processkartläggning. För att optimera organisationens arbete med att producera anbud har det konstaterats att beslutsprocessen som leder fram till ett åtagande av produktion av anbud varit för lång och behöver effektiviseras genom att bland annat förbättra beslutsunderlaget innan ledningen träffas, att korta beslutsvägar och att ha möten minst två gånger i veckan.

Studien fokuserar på vilka utmaningar svenska internationella organisationer har vidtransferering av arbetssätt och personalpolitiska värden. Organisationer är allt merinternationella idag, vilket är möjligt tack vare dagens teknik och förbindelser. Det finnsmånga påverkansfaktorer som ligger inom och utanför organisationers kontroll och detta fårkonsekvenser för hur utfallet av transfereringen av arbetssätt och personalpolitiska värdenblir.Studiens teori baseras på de svårigheter och utmaningar som kan finnas itransfereringsprocesser inom Multi National Corporations (MNCs) och olika strategierorganisationer kan använda sig av. Det är svårt att hitta arbetssätt som passar alla inomorganisationer internationellt och det argumenteras att kulturskillnader mellan länder är en avde största utmaningarna för MNCs står inför.Syftet med studien var att undersöka vad i organisationers personalpolitik och arbetssätt somkan transfereras internationellt. Resultatet visade att detta fenomen är komplext och attorganisationer har svårt att hantera transfereringsprocesser.

Omkostnaderna för ett byggprojekt i produktionen är höga och beror på hur länge det varar. Idag skiljer sig tidplanerna mellan de olika platscheferna mycket när projekten är snarlika, vilket innebär stora skillnader på täckningsbidraget. Skillnaderna på tidplanen beror på att platscheferna planerar på olika sätt där de inte har klara styrdokument. Det finns ett intresse hos JM att utveckla tidsplanering då det är ett styrande verktyg som till stor del påverkar projektens ekonomi. För att kunna dra slutsatser har vi studerat planeringsmetodiken där det idag finns brister.

I socialt arbete, men även i politiskt styrda organisationer i stort, föreligger ett antal organisationsmodeller vilket ger intryck av en viss trendkänslighet när det gäller sättet att organisera. Beroende på vilken tidpunkt man gör nedslag i en organisation kan den vara formad enligt beställar-utförarmodell, geografiska ansvarsområden, eller renodlade facknämnder med därtillhörande förvaltningar, men även i en rad hybridmodeller, framför allt i övergångsfasen mellan två modeller. För dem som arbetar i en organisation som är under förändring kan detta vara en omvälvande upplevelse, både på gott och ont. Undersökningen syftar till att studera organisationsförändringar inom socialtjänsten utifrån ett första linjens chefsperspektiv..

Människors handlingar förvandlas och samordnas till samhällsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt område att undersöka. Den offentliga sektorn är något vi alla berörs av i samhället då det är verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap är en kulturpåverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det många chefer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehåller New Public Management samt om det går att utläsa någon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen består av en kvalitativ metod.

Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart.

Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva. Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva.

Sedan årsskiftet 2007/2008 är hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delägda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien är således:Hur har hållbarhetsredovisningen förändrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hållbarhetsredovisning?Till studien har de två enda statligt helägda och vinstreglerande organisationerna som är verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.