Problem: Lean har under flera tiotals år används inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbättra. Också den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbättringar. Frågan är om lean är en metod som också är tillämplig där och hur den kan användas, likaså vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gäller de mänskliga aspekterna?Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean används och se vad det har tillfört en verksamhet.

Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ?Lean Healthcare?. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ?Lean Healthcare?? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna.

Bakgrund och problem: Lean är ett begrepp som på senare tid har blivit alltmer välkänt, men många gånger felkänt. Vi upplever svenska företag som duktiga på effektivitet vad gäller de finansiella aspekterna men inte fullt lika duktiga på den organisatoriska effektiviteten. De tidigare studier vi har tagit del av som behandlar begreppet lean, upplever vi ej ge en tillräcklig redogörelse för konceptet lean och dess ursprung. De två företagen som vi har valt att studera i denna uppsats verkar i olika branscher. Det ena företaget är ett service- och tjänsteföretag som tillhandahåller heltäckande tjänster inom resebranschen riktade till slutkonsument.

Kostnaden för nyproduktion av hus i Sverige har ökat markant under de senaste åren. Byggföretag har svårt att hålla både projektens löptid och kostnader nere, vilket resulterat i ett ökat marknadspris och ett växande missnöje bland slutkunder. De ökade kostnaderna beror enligt forskning på vanligt förekommande slöseri i form av såväl material som arbetskraft. I försöken att eliminera slöseri har många företag anpassat sin verksamhet efter Lean Thinking, ett system som härstammar från den japanska bilindustrin, bestående av verktyg och metoder med huvudsyfte att identifiera och eliminera slöseri. Ur detta har även nya former av byggnation fångat marknadens intresse.

Denna uppsats undersöker hur ledarstilen påverkas av anammandet av filosofin inom Lean Production. Syftet är att granska hur ledarna kan kombinera dynamiken bakom ett pedagogiskt ledarskap och medarbetarnas medinflytande med principerna inom Lean Production. Vår uppsats bygger på den empiri vi samlat in genom sex kvalitativa intervjuer med både ledare och medarbetare på tre avdelningar inom tre olika organisationer. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av grundar sig i huvudsak på Arne Malténs dimensioner kring ett pedagogiskt ledarskap. Analysen är sedan strukturerad kring dessa dimensioner.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över världen och många företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebär att arbetsförhållanden för många arbetstagare påverkas och konsekvenserna för dem är inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts på STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhållanden och hälsa påverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns därför ett behov av att kunna mäta eller uppskatta om någon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartläggning av metoder som använts för att göra detta.Utifrån dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanställa metoder som använts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle också testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjälp av intervjuguiden och i vilken omfattning den täckte in de områden som kommit fram i litteraturstudien.

Syfte - Syftet med studien är att få en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med ständiga förbättringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production.Design/ metod - I vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts.Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till är att medarbetarna är i låg utsträckning delaktiga i förbättringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som är delaktiga i beslut är också mer engagerade i arbetet.Metodkritik ? Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger på respondenternas uppfattningar.

Syfte: Utvärdering av hur patienter upplever den förbokade återbesökstiden, väntetiden samt personalens bemötande vid återbesöket. Syftet är även att undersöka hur personal på ortopedens nyinrättade ?snabbmottagningen? vid AS upplever stress, patientflöde samt telefonförfrågningarna, efter införandet enligt Lean-modellenMetod: Deskriptiv kvantitativ enkätstudie. Slumpmässigt urval utfördes på patienter och av hundra procent (n=55) tillfrågade, deltog fyrtionio procent (n=27). Av hundra procent tillfrågad personal (n=14), deltog sextiofyra procent (n=9).

The competitiveness and profitability of swedish farm enterprises is frequently discussed in agricultural media. Increased exposure to the surrounding world with greater competitive pressure and considerable price fluctuations in the agricultural markets demand new ways of acting to secure the agricultural sector?s long-term survival and profitability. Structural change and/or diversification leads to increased numbers of stake-holders around the farm enterprise and thereby also the expectations of the farmers ability to lead and coordinate resources. Lean is the name of a management model developed by Toyota, influenced by the lack of resources in Japan during the post WWII period.

Bakgrund I den nutida forskningen är det essentiellt att företag tar hänsyn till medarbetarnas motivation så att de gynnas av det arbetssätt som tillämpas. En arbetsmetod som blivit allt vanligare är konceptet Lean som ursprungligen kommer från den japanska bilindustrin. Lean har idag utvecklats till ett allmängiltigt koncept som tillämpas i flertalet branscher världen över. Trots att konceptet innebär flertalet positiva aspekter har det fått utstå stark kritik när det kommer till de mänskliga aspekterna och forskare har ställt sig frågan om Lean är "Mean". Kritiken härleds främst till medarbetares arbetsmiljö i form av stress och brist på variation, självbestämmande, hälsa och välmående.

Då alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare gränser mellan länder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar även betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige då handelsrelationerna mellan dessa länder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlättats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien är kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen är kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan på människors beteende.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan använda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska även ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. På grund av allt mer ökad konkurrens i läkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta väljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet. Metod: Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande på olika nivåer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean. Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förändrat sin organisation genom att tillämpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett värdefulla för sin organisation.

Konkurrensen bland företag i dagens samhälle har ökat på grund av den ständigt växande marknaden och dess globala räckvidd. Företaget Toyota är känt för att ha utvecklat konceptet lean inom produktionssektorn. Under det senaste decenniet har även tjänstesektorn börjat tillämpa lean. Lean är ett diffust begrepp som kan tolkas olika eftersom konceptet kan uppfattas som ett arbetssätt, en metod eller också som en filosofi och kultur. Grundtanken bakom lean är att minska slöseri och öka kundnöjdheten.

Allt eftersom världen blir mer globaliserad ökar konkurrensen på marknaden. Detta sätterpress på företag vilket leder till stora behov av effektivisering. Företaget Toyota har verkatframgångsrikt på marknaden, detta har medfört att deras verksamhetsstrategi fått storuppmärksamhet. På grund av dess resurssnåla och effektiva tillvägagångssätt kom dennaverksamhetsstrategi att kallas Lean. Lean berör alla delar i en verksamhet, en del företagbörjar endast tillämpa Lean-produktion.

Sjukvården har stora krav på förbättrings- och effektiviseringsarbete. På många sjukhus ilandet implementeras lean som ett sätt att uppnå dessa mål. Här liksom i allt förändringsarbeteär det viktigt att följa upp och utvärdera resultatet.Syfte:Att undersöka om vårdtiden förändrats för patienter som genomgått hjärtkirurgi(kranskärls- eller hjärtklaffskirurgi) samt om de upplever någon skillnad påutskrivningsinformation och uppföljning efter hemkomst, efter att lean införts.Metod:Deskriptiv tvärsnittsstudie. Undersökningsgruppen bestod av 60 patienter opereradeföre (n=30) och efter (n=30) att leanmodellen implementerats. Svarsfrekvensen var 95 %.Resultat:Ingen skillnad har påvisats i vårdtid före och efter leaninförandet.