This essay captures the process toward a democratic transition in South Africa and tempts on analyzing the efforts made by civil society before the negotiation with the government in the beginning of the 90´s. The method used is a case study.By applying the theory of Elisabeth Jean Wood about the importance of continued mobilization, I try to answer the question: to what extend did civil society influence the democratization process. The focus of the study lies on the years of intensified popular mobilization, from the start of the 80´s until the beginning of the 90´s.The results following this study shows that COSATU, Congress of South African Trade Unions) and ANC(African National Congress) played both a crucial role for the democratization process in South Africa. UDF, however played a role in the process, but not in the same significant way that COSATU and ANC..

I denna uppsats undersöker vi huruvida en av de mest lästa tidningarna i Sverige, Metro, påverkas av sitt avtal med SL och hur det tar sig uttryck i tidningens innehåll. Att dagspress påverkas av andrahandsaktörer är ett stort demokratiskt problem, eftersom media har en central roll för agendasättningen i samhället. Denna roll blir allt större när Sverige strävar efter att öka de deltagar- och samtalsdemokratiska inslagen i samhället.Empirin består av Metro och DN:s rapportering kring SL i mikrofilmsformat under tre perioder. Genom kvalitativ textanalys söker vi skillnader hur SL framställs i respektive tidning.Vi anser att det finns element som tyder på viss påverkan på Metros framställning av SL. Man finner bland annat positiva vinklingar av SL:s roll i olika processer..

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

AbstractDet finns ett strukturellt förtryck och ett systematiskt underordnande av kvinnor i samhället. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad; positioner, yrken och sektorer är könsmärkta, och beroende på märkning erhåller de olika hög status. Denna märkning är föränderlig och när segregeringsmönster förändras, förändras positioners könsmärkning.Skolledaryrket har genomgått en lång och trög förändringsprocess av könsmärkning och är nu kvinnodominerat, vilket följts av diskussioner om skolledaryrkets sänkta status.Genom litteraturstudier rekonstruerar vi konstruktioner av manligt och kvinnligt och genom diskursanalys belägger vi att en feminisering av skolledaryrket ägt rum. Genom feministisk teori om genussystemet förklarar vi hur isärhållandet av könen, samt kvinnans underordning mannen, skapar en intim förbindelse mellan fenomenen statusdegradering och feminisering..

The question of whether there is soft law in international law has been as much the subject of contemporary debate as whether or not there is private legal authority in the international society. The legal boundaries seem to be blurred by the process of globalisation and the recent shift in international law. The traditional definition of international law has been outdated as new forms of treaties has introduced new subject of law to the judicial arena. At the same time a supplementary map of law has been added to the cartography of international law, soft law. These correlating processes have comprehensive political and legal consequences at both the international and national levels.

Vilka argument framförs mot Turkiets medlemskap i EU? Hur kan motståndet mot Turkiet förklaras? Dessa frågor besvarar vi i den här uppsatsen genom att göra en argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de är relevanta utifrån de kriterier som ställs i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort argumentationsanalysen var det tydligt att många motståndare mot Turkiets medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas medlemskap i unionen. Vi har därför även en avslutande del som analyserar och förklarar den här aspekten av motståndet.

This thesis is based on the conception that class is relevant. The thesis discussesclass relevance and consciousness of class amongst personal at the department ofsocial welfare in Lund.I have studied different theories of class from Karl Marx, Max Weber and PierreBourdieu. The study´s empirical survey is based on interviews with the personalat the department of social welfare in Lund. Then I have applied their view onclass on models based on the theories mentioned above.Out of my analysis I can draw the conclusion that the consciousness of class ishigh and that the applied models matches the interviewed personal. An importantaspect is that class perspective is bound to class.

The Rwandan genocide 1994 was a well-planned and ethnic based act that killedapproximately 900 000 people. The UN and the colonial powers are getting much attentionand are worldly discussed about the failure of interference before and during the genocide. Inthis study the history of colonial Rwanda will be analyzed and the UN relation will bediscussed. This will be done by examining how the colonial powers have affected Rwandathrough history and how the UN have responded upon the challenges towards Human Rights.Questions about accountability and failure will also be discussed and analyzed. This has beendone by analyzing highly reliable documents and books by NGOs and scholars.

The purpose of this paper was to discuss stigma and stigmatisation in relation to social policy and social work. By discussing welfare systems in social policy I wanted to see if there could be any connection between social policy and stigma. I used case studies of hearing impaired adults to give examples of how the stigma processes work. By connecting the stigma and the social policy theories with the case studies I wanted to see how the social policy could affect the stigma processes or vice versa.In the paper the concept of stigma has been described and discussed, foremost using the theories of Erving Goffman. I have also discussed the welfare system and the connection between residual systems and stigma.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan på statssuveränitet som förhållandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. Två statscentrerade perspektiv på internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmässiga begränsningarna av statssuveränitet. Aktörerna belyses i en fallstudie där trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av två konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgångspunkten förstärks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

Västsahara och Östtimor är två konflikter som ofta jämförs. Både har fått stöd från omvärlden och ockupationerna har blivit fördömda av FN. Bara Östtimor har fått en folkomröstning om självständighet genomförd, detta trots att många börjat acceptera Indonesiens makt över området. Vi undersöker på vilka punkter konflikterna skiljer sig åt för att därigenom få kunskap om varför utfallet blivit olika. Vi kommer fram till att det är religionen, naturtillgångarna och den väpnade kampen.

This essay discusses immigrants? prospects of constructing an identity in a multicultural society like Sweden. The discussion is primarily theoretical but offers a few empirical examples to demonstrate its relevance. Furthermore, the ontological standpoint of this essay draws on an understanding of the world and our knowledge as constructed which implies that identities are also constructed. The process of identity making is further understood as a relational process in which others recognition is central to the individuals own understanding of his or hers identity.

I denna analys undersöker vi Sverigedemokraternas valframgång i kommunvalet i Landskrona 2006. Vi använder oss av tre olika sorters material: artiklar och insändare från Landskronaposten, valmaterial från de efter valet fyra största partierna, samt kvalitativa intervjuer med folkvalda och civilsamhällegrupper. Studien är hypotesprövande, där vi utifrån tre teser undersöker vårt material. Vi studerar dessa antagandens bärkraftighet och eventuella samband.Vi finner att många av rösterna på Sverigedemokraterna var proteströster mot det tidigare politiska styret. Vi finner även att stadens oklara roll samt Sverigedemokraternas hållning till de övriga partierna och vice versa har påverkat valresultatet.

At the moment, democracy enhancing projects can be seen everywhere on the municipal level. The purpose of this thesis is to explain how the city of Lund takes on this challenge, why they have chosen to carry out citizen councils and if these are a good way to intensify democracy and open communication channels between citizens, the administration and the elected officials.The theoretical framework consists of seven arguments for gaining citizen influence on policy, and as a counterweight three critical arguments that opponents of participatory democracy often use are added.After a survey over both the Swedish national trends in municipal renewal and the last years work in Lund, the analysis goes on showing that most of the arguments point to the disadvantage of the citizen councils. Even though legitimacy possibly is enhanced by the project, there are probably better ways to open up for more communication and intensify democracy in the local community..

År 1999 erkändes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas språk, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhället. Den här uppsatsen fokuserar på om Sveriges minoritetspolitik gällande romer är ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frågeställningen har vi fokuserat på relationen mellan romer och utbildning inom områdena resurser, frekvens och information.Med hjälp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktär har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken är ett fall av. Vårt resultat är att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, då romerna inte behandlas som en nationell minoritet på utbildningsområdet..