Examensarbetet utgör en bergmekanisk analys av möjligheten till avrundning av pelarspetsar i infarterna till brytningsortarna i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna i syfte att åstadkomma en mer optimal körväg vid Lastningen. Förutom numeriska analyser i Unwedge, Examine2D och ExamineTAB där tendensen att kilar bildas och spänningssituationerna vid de olika pelarrundningarna studeras innefattas även beräkningar för tidsvinst och ökat utbyte vid en pelarrundning. I arbetet ingår även skadekarteringar där naturliga rundningar uppstått i syfte att få en bild av vilka skador som kan uppstå vid en pelarrundning. Skadekarteringen är också utförd på pelare som inte blivit avrundade för att se vilka brottyper som normalt förekommer. I arbetet har också intervjuer gjorts med lastare, tillredning och layoutpersonal för att få deras syn på avrundning och kunskap om vad dagens layout innebär.

ABSTRACT There is present a lot of focus on animal welfare issues during transport and the related loading and unloading of animals. This thesis is a field study investigating the present situation of beef and dairy farms in Sweden. The predominant reasons stressing cattle when transported to abattoirs are when they are loaded and unloaded on the trucks. The aim of this thesis is to improve the handling and the loading facilities to facilitate the handling and reduce the stress for the animals as well as the personnel. The field study was done by travelling together with the transports from the farm to the abattoir in Uppsala. Three trucks where used and about 60 farms were visited January to March 2003.

Under de senaste tio åren har antalet hästsportsevenemang ökat drastiskt, både internationellt och i Sverige. Det ökade antalet hästsportsevenemang visar på ett ökat intresse för hästsport och hästar vilket i sin tur föranlett en ökning i transport av häst. Vetenskaplig litteratur inom ämnet är knapp och det som finns berör vanligen fysiologiska mätningar för att uppmäta stress under transport. För att få en uppfattning om hur marktransporter av häst går till i Sverige och skapa en kunskapsbas för framtida studier utfördes en webbaserad enkätstudie. Enkäten låg ute i 6 dagar och 1013 personer svarade varav 906 stycken kunde analyseras.

Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om hur slaktkycklingarna hanteras från infångning i stallet till dess att de bedövats vid slakt. Fokus ligger främst på hur hanteringen ser ut i Sverige. Hur påverkas slaktkycklingarna under hanteringen och hur ser stressnivån ut och vilka faktorer bidrar till en ökad dödlighet? I Sverige föds det varje år upp cirka 80 miljoner slaktkycklingar som vid cirka fem veckors ålder transporteras till slakt. Enligt flera olika forskare har hanteringen från infångning till bedövning många brister ur ett djurvälfärdsperspektiv.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för Lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för Lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.

Denna uppsats syfte är att analysera vilka skillnader i skydd av gods Sverige-, Europa- och Kontinentflyttar kräver och hur detta arbete skiljer sig mellan Kungsholms Express, Alfa Moving, B & M och L-Ira.Uppsatsen kommer ha en deduktiv forskningsansats där författarna utgår från redan befintliga teorier och applicerar empirin på teorierna. Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod. För att få in empirin har författarna genomfört intervjuer på de fyra olika företagen och gått igenom hemsidor.Uppsatsen tar sin utgångspunkt från olika teorier. Teorierna som behandlas är samspelet mellan produkt, förpackning och distributionsmiljö, produktskydd, påkänningar, förpackningar och försäkringar.Slutsatserna som författarna har kommit fram till är hur viktig tid och kunskap är vid flyttar. Även förpackningens utformning är viktig.

Vid skogskörning med traktor sitter föraren vänd framåt vid förflyttning och vänd bakåt vid Lastning. Möjligheten finns för föraren att även förflytta traktorn sittandes vänd bakåt, men då måste traktorn vara köpt med den funktionen som tillval. Syftet med det här examensarbetet är att ta fram ett styrsystem som kan eftermonteras och som gör att traktorn kan styras av föraren även när denne sitter vänd bakåt. Två lösningar togs fram och gemensamt för de två är att ratten skall drivas av en motor som styrs av antingen en styrspak, miniratt eller strömbrytare. Den första lösningen går ut på att motorn och dess drivhjul går att fälla till eller från ratten beroende på om traktorn skall styras med ratten eller med styrspak, miniratt eller strömbrytare.

Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala hygienrutiner. Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed. Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall.

Detta arbete undersöker möjligheterna att utveckla ett system som kan övervaka Lastning eller automatiskt lasta malmvagnar i LKAB's Kirunavaaragruva. Arbetet bestod till stor del att utveckla en testanläggning där laserscannrar används som givare och ett datorbaserat styrsystem som använder informationen från scannrarna till att styra eller övervaka profilen på vagnarna. Anledning till ett intresse för ett sådant system kommer både från ekonomiskt och ett säkerhetsmässigt perspektiv. I dagsläget fjärrlastas malmvagnar i gruvan manuellt av operatörer som sitter ovan jord. Alla vagnar ska helst vara maximalt fyllda utan något spill.

Mineralkoncernen LKAB, Luossavaara Kiirunavaara AktieBolag, befinner sig för tillfället i en expansiv period. Företaget opererar på en marknad som under senare år haft en ordentlig tillväxt. Denna tillväxt kan bland annat härledas till att Kina utökar byggandet av masugnar och importerar stora mängder järnmalm till dessa ugnar. I och med denna marknadssituation finns planer på att öka produktionsnivåerna. Dock finns det vissa hinder till den tänkta produktionsökningen.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för Lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.

Transportarbetet är en av de tyngsta kostnadsposterna för Svensk skogsbruk, dessutom står dessa transporter för en stor del av näringens koldioxidutsläpp och utsläpp av andra emissioner. Utsläpp som Sverige förbundit sig att minska med 20 % till år 2020. Sett till dessa problem och krav togs 2006 ett initiativ att söka utveckla transportarbetet genom att öka bruttovikterna per transport. Resultatet av detta initiativ blev ETT-fordonet, En Trave Till, en 30 meter lång fordonskombination med en totalvikt om 90 ton och en lastvikt om 66 ton. Syftet med denna studie var att jämföra ETT-fordonet mot en konventionell gruppbil i en specifik geografi i norra Norrlands inland med avseende på transportkostnaden för rundvirke.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark från fastighetsägare för att utöka eller effektivisera en allmännyttig anläggning. En ?allmännyttig anläggning? kan till exempel handla om ett företags önskemål att anlägga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbättra en teleförbindelse till ett område. När det gäller rätten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillämpas ledningsrättslagen som är speciellt utformad för markåtkomst angående anläggandet av ledningar. I de flesta länder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i anspråk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmännyttan.

Företag som arbetar med skogsdrivning har haft låg lönsamhet under flera decennier. Därför är det viktigt att de arbetar kostnadseffektivt. Flytt av skogsmaskiner mellan avverkningstrakter är kostsamt och kostnaden ökar med ökande flyttavstånd. Målet var att skapa ett underlag åt Södra för att uppnå kortare flyttavstånd och lägre flyttkostnader. Studien hade tre delsyften: 1) kartlägga skogsmaskiners flyttavstånd; 2) - kartlägga arbetssätt vid schemaläggning av avverkningstrakter (ruttplanering), samt 3) beräkna flyttkostnad för en skogsmaskin med traktor och trailer. Flyttavstånden mellan avverkningstrakter kartlades inom sex verksamhetsområden på Södra under perioderna juli ? september 2012 och juli - september 2013. Arbetssätt vid ruttplanering kartlades via kvalitativa intervjuer med produktionsledare och genom processkartläggning.