Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för Lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för Lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

A severe profitability decline in sugar beet production in all of Europe is one of the consequences of the latest reform of the EU sugar regime. In south of Sweden, sugar beets is the crop that has been the most profitable by far for the last decade. The high profitability has contributed to the high rate of increase in the price of land and has restrained the structural change towards a more effective agriculture. Because of the reform, all sugar beet producers are facing diminishing income and must find ways to compensate this. The aim of this master thesis is to study how Swedish farmers adapt to the sugar beet reform. A questionnaire was sent to 354 randomly selected sugar beet producers.

Andelen svenska Lantbrukare i övre medelåldern ökar, samtidigt minskar andelen Lantbrukare under 35 års ålder. Detta problem återfinns i hela västvärlden och har nu uppmärksammats även från politiskt håll. Nyligen framlades ett åtgärdsprogram om hur Centerpartiet vill föryngra Lantbrukskåren, författarna ville därför undersöka de faktiska barriärerna som hindrar yngre från att komma in i branschen. Genom undersökning av inträdesbarriärer för småföretagare, där det finns betydligt mer studier, har författarna kunnat urskilja ett antal barriärer som skulle kunna vara hinder för succession även i Lantbruksbranschen. Den mest allmänt diskuterade är kapitalbehovet, men det finns fler. Några exempel som kan nämnas är hur inkomstpotentialen ser ut i framtiden, möjlighet att vara ledig och sociala barriärer. Något som också påverkar möjligheterna för yngre att starta är utbudet på marknaden, då många äldre väljer att behålla företaget så länge som möjligt. För att studera denna problematik, om in- och utträdesbarriärer i Lantbruksbranschen, har författarna genomfört intervjuer som grundar sig på den litteraturgenomgång som genomförts.

Den hårdnande konkurrensen på dagens marknader, har medfört att företagen insett betydelsen av personalens beteende och dess avgörande inverkan på verksamhetens effektivitet. För att företag ska kunna hävda sig i den hårda rivaliteten om marknadens kunder krävs en medveten samordning av resurser och handlingar mot bestämda mål. Ett styrmedel som kan användas för att skapa samstämmighet mellan ett företags mål och de anställdas handlingar är belöningssystem. Belöningssystemets uppgift är främst att motivera personalen att utföra sina arbetsuppgifter effektivt men även behålla nyckelpersoner kvar i företaget. Att utforma ett effektivt belöningssystem kan av företagsledningar betraktas som en komplicerad och tidskrävande uppgift.

Marknadssituationen för spannmål ställer inte krav på att producenten måste veta vart spannmålen tar vägen efter att den har skördats. Därför fokuserar spannmålsproducenter på avkastningsvolymen i sina ansträngningar att få en så hög intäkt som möjligt. Livsmedelsindustrin kan välja mellan de olika kvaliteter, som finns på marknaden, för att ingå i den egna processen. Utifrån denna utbuds- och efterfrågesituation skapas marknadspriser på de olika varorna. Denna marknadsbild håller på att förändras efter hand som förädlingsföretagen inser att de kan få tag på produkter, som bättre passar in i deras produktionsprocesser, om de går direkt till råvaruproducenterna och ställer krav på dessas produktion. Eftersom denna situation är ny för båda parter, uppstår en del problem såväl i förståelse för de övriga aktörernas produktionsförutsättningar som i prissättningen på produkterna. Examensarbetet syftar till att identifiera de möjligheter och begränsningar, som råvaruproducenter och industri har för att åstadkomma en god samordning vid utformningen av produkter och därigenom öka lönsamheten för båda parter. För att utvärdera samordningsmöjligheterna används Söderslätts Spannmålsgrupp såsom fallföretag, och det gäller då samordningen mellan detta företag och några av dess kunder ? Meneba, V&S Absolut Spirits och Viking Malt.

The agricultural sector accounts for about 13 percent of the total load of greenhouse gas emissions from Sweden (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). The Swedish objective to reduce the greenhouse gas emissions with 40 percentage units to the year of 2020, based upon the year of 1990, might imply stricter regulations for Swedish farmers. A regulation or other forms of economic incentives is probably necessary to reduce the emissions originating from the agricultural sector. This study aims to investigate the economic and managerial impact on two agricultural firms with differing production system given that a constraint on green house gas emissions is introduced. Gases included in this study are carbon dioxide, methane and nitrous oxide.

Dagens Lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. Målet med denna uppsatts är att få fram för- och nackdelar med några av de strösystem som finns på marknaden, var olika strösystem lämpar sig bäst och om det är skillnader i strö- och tidsåtgång. Detta ska sedan kunna vara en grund för Lantbrukare vid nyinvestering. Ströprocessen är det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion. Arbetet med ströning är monotont och kan innebära hälsorisker. Dammet från strömedel kan bland annat skapa hudirritationer, sömnproblem och andnöd. Förutom hälsorisker kan arbetet även orsaka risk för personskador då arbetet sker inne bland djuren. Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strösystem har pågått under en längre tid och idag finns ett flertal olika alternativ på den svenska marknaden.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella Lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.

Grundtanken med ett ekologiskt Lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.

Lantmännen ekonomisk förening (Lantmännen) är en av Nordens största koncerner inom Lantbruk, Lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget är ett medlemsägt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. Lantmännens uppdrag är att bidra till lönsamheten på medlemmarnas gårdar och ge god avkastning på deras kapital i föreningen. Lantmännens medlemskår står inför stora förändringar då flertalet Lantbrukare är över 55 år. Mellan åren 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebär att Lantmännen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.

Under år 2012 lades flera svenska sågverk ned, mycket på grund av kronans rekordstarka värde gentemot euron. Enligt Johan Freij, affärsområdeschef Skog & Lantbruk vid Danske bank, upplever dagens sågverk den värsta krisen på 40 år. Denna situation har lett till att sågverken har varit tvungna att rationalisera och effektivisera sin verksamhet för att anpassa sig till rådande förhållanden och stärka konkurrenskraften. Stora Enso Industrial Components är en av Europas största producenter av fönster- och dörrkompontenter. Här innefattas bland annat Ala Sågverk som är lokaliserat i Ljusne. Intill sågverket ligger Ala komponentfabrik som även är Ala sågverks största kund.

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.

Odlingen av åkerböna (Vicia faba) har ökat under de senaste åren, vilket är en följd av det ökande intresset för inhemskt odlat proteinfoder. Åkerböna är en värdefull gröda i flera avseenden än som proteinfoder, den är en bra avbrottsgröda och dess kvävefixerande förmåga kan utgöra en viktig kvävekälla i ekologiska växtföljder. Det finns en rådande uppfattning om att åkerböna är en gröda som kräver svåruppnåeliga odlingsförhållanden, som t.ex. att den ska växa på styvare jordar som lättleror eller tyngre jordar och att det är krångligt att få till en växtföljd där åkerbönan inte återkommer för ofta. En av de sjukdomar som är vanligt förekommande på åkerböna och anses vara en av de mest ekonomiskt betydelsefulla är chokladfläcksjuka, den orsakas av svampen botrytis fabae som bl.a.

I rapporten "Marknadsläget på Gotland för biobränsle från skogsråvara" (Rapport i kursen Bioenergi C) framkom vissa möjligheter för Lantbrukare på Gotland att ta del i bioenergimarknadens utveckling på Gotland. Ökad användning av biobränsle förbättrar miljön och ger fler jobb och stärkt lönsamhet i jord-, skogs- och landsbygdsföretag på bränslemarknaden. Genom att integrera framåt i bränslekedjan till Lantbrukarägda värmeanläggningar får Lantbruket större del av produktionskedjans förädlingsvärde. Gotlands totala produktiva skogsmarksareal uppgår till 125 000 hektar vilket utgör 41 % av landarealen. Övervägande delen av skogen är privatägd (85 %), näst största ägarkategorin är Visby Stift med drygt 5 %.