Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar Lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt Lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska Lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska Lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella Lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Lantbrukare står inför ett problem då en vanlig generationsväxling, där den yngre familjegenerationen tar över och driver gården, inte går att genomföra i brist på intresse från arvingarnas sida eller då arvingar saknas. Ett Lantbruk har ofta drivits under lång tid och eftersom ägaren oftast bor på sin gård är det ett känslomässigt stort beslut att ta när pensionsåldern närmar sig. Det är inte bara ett arbete som försvinner utan en hel livsstil och ibland långa familjetraditioner. Å andra sidan finns det Lantbruksintresserade personer som står utan familjegård att ärva och då står inför stora utmaningar. Lantbruk kräver stora kapitalinsatser för att kunna köpas och det är ett riskfyllt projekt eftersom personen inte känner gården vid övertagandet.

Historiskt sett har Lantbruk under en längre tid haft sämre lönsamhet än många andra branscher. Det är en bransch som karaktäriseras av kapitalintensiva investeringar och många osäkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan är inget nytt fenomen, så många som 60 ? 80 procent av Sveriges Lantbrukare samarbetar i någon form. Samarbete ger Lantbrukare möjlighet att sänka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

A possible way to reduce pollution and slow down the process of global warming is to increase the usage of renewable energy sources. One of these renewable energy sources is solar power. With the aid of solar panels and solar cells the energy from the sun can be transformed into both heating and electricity. The requirement to use the sun in this fashion is a suitable surface, for example a big roof, an angle between 40-60 degrees and that the surface should be exposed to the south. Almost every farm meets these requirements.

Denna uppsats belyser processen där biogas bildas och hur denna process utnyttjas av människan. Människan kan använda biogas till att driva fordon, alstra el och värme och biprodukterna från processen kan användas som gödningsmedel till Lantbruk. Vi gör en jämförelse mellan biogas som naturresurs och andra energikällor för att visa hur biogas kan vara en alternativ energikälla för framtiden. Uppsatsen behandlar även ett miljöperspektiv där vi analyserar hur biogasen påverkar den miljö vi lever i. Det vi vill ta reda på är om biogas är en naturresurs, nu och i framtiden, som kan nyttjas för att minska belastningen av miljön..

Denna uppsats behandlar råvaruoptioner ur en spannmålsodlande Lantbrukares perspektiv. Optionsinstrumentet grundar sig på finansiella terminer och syftar till att hantera råvarurisken som Lantbrukare möts av till följd av svängningar på spannmålsmarknaden. Då dessa svängningar har blivit allt kraftigare de senaste åren motiveras ett instrument som möjliggör en säkring av värdet på Lantbrukarens råvara allt mer.Optionsinstrumentet introducerades år 2007 av Handelsbanken, som idag är den enda aktören som erbjuder tjänsten på marknaden. Målet med denna uppsats är att tydliggöra begrepp gällande råvaruoptionshandel samt att lägga en kunskapsgrund för implementering av denna handel inom svenskt Lantbruk. Utöver detta ämnar uppsatsen att tydliggöra hur optionshandel kan öka lönsamheten i det spannmålsodlande Lantbruksföretaget.

Svenska Lantmännen är en av Sveriges största koncerner inom Lantbruks- och livsmedelsindustrin. Lantmännen Lantbruk består bl.a. av en foderdivision vars huvudsyfte är att förse de svenska Lantbrukarna med djurfoder. Denna rapport syftar till att presentera förslag på hur en ökad produktivitet, effektivitet och driftsäkerhet vid foderfabriken i Norrköping kan uppnås. Arbetet har resulterat i flera förbättringsförslag som direkt medför en ökad produktion och driftsäkerhet.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska Lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.

The Dairy business is changing a lot because of some scandals in the agricultural area for example the BSE crises in Great Britain. Because of the scandals the food industry and the farm association have created a certifying system; IP-Sigill Swedish standard system. We contacted Skånemejerier as they have been successful in the certifying area. They asked us if we wanted to do a study in the certifying area of dairy farmers. At Skånemejerier they gave us most of the literature in the area about certifying. The result of the study, is that we have taken up the most common remark?s. The most frequent remark is journal over routines in management of dairy cows on daily basis. Another remark of the study is that the frequency of the remarks decreases with greater production..

Fler krav ställs på Lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur Lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från Lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett Lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med Lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts.

Marknaden för lokal och ekologisk mat har vuxit och det finns idag flera olika försäljningskanaler för produkter som produceras inom Lantbruket. Denna uppsats syftar till att undersöka hur lokala och ekologiska köttbönder i en förening i Uppland påverkas av sin valda produktionsinriktning och försäljningskanal, samt hur de bedömer sin resiliens. Studien grundar sig huvudsakligen på djupintervjuer. Det visade sig att Lantbrukarna var nöjda med såväl att producera lokalt och ekologiskt, samt med den ekonomiska föreningen Upplandsbondens de var medlemmar i. Ekonomi, omsorg om djuren och gemenskap var tre av orsakerna till att de valde att gå med i föreningen och att producera lokalt och ekologiskt. Lantbrukarnas självuppskattande resiliens hade överlag ett högt värde..

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hållbart användande av bekämpningsmedel och dess krav på att alla yrkesverksamma inom Lantbruk ska tillämpa integrerat växtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förändringar att ske i det svenska Lantbruket. I Sverige ligger ansvaret på Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsättningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillämpningen av integrerat växtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre områden; växtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillämpningen av integrerat växtskydd, växtskyddspolitik i Sverige och EU, där lagar och rättsakter som berör växtskydd och integrerat växtskydd tas upp, och hur IPM bör tillämpas i praktiken, där för? och nackdelar med integrerat växtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rådgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekämpningsmedlen till Lantbrukarnas lycka. Bekämpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framåt inom området. Den alltmer intensiva användningen av bekämpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fält och skador på närliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom Lantbruket började undersökas, där den kemiska bekämpningen minimerades i ett försök att skapa hållbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebär att Lantbrukaren använder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen på ett sätt så att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska åtgärder för att minska kemikalieanvändningen. I Sverige fördelas växtskyddsfrågor över ett flertal myndigheter och organisationer, där Jordbruksverket är expertmyndighet inom Lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa näringen, arbetar myndigheter, växtrådgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge råd och informera snabbt om förändringar och problem som sker i Lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebär en del förändringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frågor som berör regleringen och användningen av bekämpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och därigenom börja tillämpa mindre bekämpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekämpningsmedel att minska. Sverige håller i dagsläget på att ta från handlingsplaner för införandet av IPM och hur Lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillämpar IPM. III Både rådgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt på IPM och tror att det kommer att tillföra något till deras odlingar. Det framkom även en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillämpas inte får missgynna de svenska Lantbrukarna i jämförelse med övriga Lantbrukare inom EU och att det i dag råder brist på information om implementeringsprocessen. Både rådgivare och odlare saknar alternativ till tillåtna kemiska bekämpningsmedlen som finns idag och att utbudet på verksamma substanser i medlen måste bli bättre för att minska risken för resistens. Det är därför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekämpningsmedel..

Mer än nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och står i framkant när det gäller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom användning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte är anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom användning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat där användningsnivån varierar från studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjämförande eller att de enbart undersökt en bransch.

I ett samhälle där människor blir allt mer miljömedvetna, växer efterfrågan på närproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden ställer höga krav på våra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gårdar läggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut på grund av import från andra länder. Ett socialt och ekologiskt hållbart Lantbruk är viktigt för den svenska landsbygden. Människor som tillsammans verkar på landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus på ekologiska Lantbrukare och syftet är att visa på vilket sätt Lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstå Lantbrukarens vardagsverklighet som ständigt är under påverkan av politiken. Uppsatsen är indelad i tre delar där den första delen diskuterar drivkrafterna till varför Lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.

The agriculture in Sweden today uses chemical substances to control vermin, weed and diseases. This usage shows through polluted subsoil water and trace elements in the food we eat. There?s a risk that additional symptoms will arise in the future. Our product Sha Jun, developed in 2006-2007, is an attempt to try and minimize the need of chemicals in the agriculture. The idea started with the attempt to minimize the usage of pesticides on the cropland.