SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges Landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de Landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges Landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de Landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Under lång tid har svenska kommuner, län och Landsting samarbetat med sina motsvarigheter på andra sidan Östersjön. I den här uppsatsen ligger fokus på ett av dessa samarbeten: det mellan Jönköpings län och Alytus län i Litauen. Mellan åren 1999 ? 2003 pågick ett projekt som kallades "Regional Development Plans in Lithuania". Projektet syftade till att hjälpa Alytus med att först skapa en regional utvecklingsplan och sedan att försöka implementera denna.

Organisatoriska förändringar medför ofta att osäkerhet uppkommer bland de anställda. Om osäkerheten är stor kan det leda till starkt förändringsmotstånd som i sin tur kan resultera i att förändringen blir misslyckad. Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur ledningen i en större organisation kan reducera osäkerhet, som kan uppkomma bland de anställda, vid en företagsförändring genom att använda informationsteknologin (IT) som kommunikationskanal. En studie har genomförts på Norrbottens läns Landsting (NLL) där man har erfarenheter av IT i förändringsarbetet. En av slutsatserna som kunde dras av detta var att IT kan nyttjas för att reducera osäkerhet bland de anställda.

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced Scorecard inom Primärvården i ett svenskt Landsting. Vidare ämnar vi diskutera om och i sådana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin är hämtad från intervjuer med fyra personer med olika befattning inom Primärvården i Region Skåne. Balanced Scorecard har implementerats successivt i sju år och kan nu sägas vara etablerat inom Primärvården, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del påverkats av det sätt Primärvården hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgångsfaktorer..

Norrbottens Läns Landsting (NLL) har årligen höga energikostnader fördelat på ett stort fastighetsbestånd. För att undersöka om energikostnaderna kan sänkas bör energiutredningar utföras. Genom att utföra en energiutredning på en fastighet uppdagas om möjlighet till energibesparingar finns och vilka åtgärder som kan utföras. I samråd med Dan Sundén fastighetsförvaltare på NLL, Division Service Fastigheter, begränsades denna energiutredning till att omfatta Björkskatans och Hertsöns vårdcentraler. Syftet med examensarbetet var att utreda vilka möjliga energibesparingsåtgärder NLL kan genomföra på Björkskatans och Hertsöns vårdcentraler.

Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vården. Hemsjukvården tar över efter utskrivning från sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess är det viktigt med en god kommunikation mellan dessa två organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.

I psykoanalytisk litteratur beskrivs svårigheten att med borderlinepatienter bilda, en för en framgångsrik behandling nödvändig, arbetsallians och att det är en process som kräver tid. Svårigheterna bottnar i att patienternas primitiva försvarsmekanismer i hög grad präglar relationen. I studien undersöks hur personalen på ett behandlingshem beskriver arbetet med borderlinepatienter och vägen till en arbetsallians. Sex anställda vid ett behandlingshem intervjuades om sitt arbete med borderlinepatienter. De fick även fylla i ett frågeformulär om interventioner.

Syftet med studien var att beskriva distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att tillämpa ett klientcentrerat arbetssätt. För att studera detta intervjuades sex yrkesverksamma distriktsarbetsterapeuter inom Norrbottens Läns Landsting, med mellan 1½ och 17 års arbetslivserfarenhet. Intervjuerna utgick ifrån tre öppna frågor. Data analyserades utifrån innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?att etablera en god relation?, ?att klienten är delaktig? och ?att utgå ifrån klientens önskningar och behov?.

Municipalities are steered organizations with a democratic decision-making. They are responsible for an extensive activity. The local municipal audit is the municipal council?s tool to control that the activity operates. The local municipal audit will in the beginning of every audit period plan for what they will review.

The 1st of January 2009 a new goal was set for the emergency care in Stockholms läns Landsting. This new goal stated that 70 per cent of the patients shall not spend more than four hours in the hospital when requesting emergency care. The processes in the emergency room at Södersjukhuset do not cope with this new goal. The authors studied the reasons for this and made suggestions based on the findings. The conclusions were that the emergency room should place doctors much earlier in the emergency care process or implement a system where specialists act as tutors to non-specialized doctors.

En statlig myndighet, en kommun, ett Landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan välja det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebär en sammanvägning av kvalitet och pris. Beställaren måste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som är relevanta och hur kvaliteten ska mätas. Av det förfrågningsunderlag som en beställare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgå. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det är mödan värt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under åren 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mätts, och om de skalor som använts vid mätningarna är lämpliga för ändamålet.

This study aims to examine the effect the evaluation system used by the Stockholm County Council, has on how the healthcare providers themselves conduct the evaluation regarding their own operations. This is done through a qualitative case study of the evaluation systems of the Stockholm County Council and of four primary healthcare producers concerning one primary healthcare contract. The evaluation systems were analysed using Merchant and Ver der Stede's (2007) framework for different types of control. In order to give a more detailed picture this framework was complemented with different types of performance measurement. The evaluation that the Stockholm County Council conducts was found to have little influence on the providers own evaluation with the exception of the quality indicators that are rewarded with a monetary bonus..

I Sverige finns det överlag ett stort intresse och god kunskap om miljöeffekter, men samtidigt saknas ofta insikt om energianvändningens inverkan på miljön. Många ifrågasätter inte tillgången på energi och tar därför inte hänsyn till kopplingen mellan energianvändning och miljöfrågor, trots att energieffektivisering är ett av de viktigaste sätten att förbättra miljön. Förvaltning utgör en stor del av en byggnads totala livscykelenergikostnad (LCCe). Norrbottens läns Landsting är en stor fastighetsägare i Norrbotten med en total lokalyta på cirka 700 000 kvadratmeter, varför effektiv förvaltning är betydelsefull beträffande så väl ekonomi som miljö. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga energianvändningen vid sjukhusen i Norrbottens län samt att identifiera möjligheter till effektivisering i energianvändningen.

Med anledning av rekryteringsproblematiken av läkare i Norrbottens läns glesbygdskommuner har denna studie genomförts på uppdrag av Norrbottens Läns Landsting. Till följd av en stadig avfolkningstendens bland de yngre ökar andelen äldre i glesbygdsområden, försörjningen av vårdpersonal kommer således troligtvis att bli särskilt viktig i dessa delar av landet. Syftet till denna studie var att förklara vilka bidragande orsaker som finns till att läkare väljer att arbeta i glesbygd. Samt beskriva vilka fördelar respektive nackdelar som kan främja eller hindra detta val. En jämförelse har även gjorts avseende orsaker mellan de som har valt att flytta tillbaka till och de som flyttat till orten.