Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.

Denna uppsats behandlar, som framgår av syftet Ädel-reformens visioner och realiteter i två kommuner. Syftet med uppsatsen är att i en jämförande studie beskriva och analysera kommunalpolitikers och personalens upplevelser av Ädels genomförande i två kommuner. Vår övergripande frågeställning är: Hur fungerar Ädel som en vision i realiteten? Vårt fokus är att synliggöra vilken förändring det ändrade huvudmannaskapet har inneburit för personalen inom äldreomsorgen i de båda kommunerna. Det empiriska materialet består av intervjuer med kommunalpolitiker i de båda kommunerna och olika personalkategorier inom äldreomsorgen i dessa kommuner, sammanlagt sexton intervjuer.

Hur tas barnfattigdomsforskning emot på kommunal nivå i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls något utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat ämne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet är stor vilket innebär att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rätten till en skälig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. Då regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och Landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom är det nu upp till dem att styra upp detta. Då det finns en del nationell forskning att tillgå i ämnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjälp, frågan är bara hur kommunerna ställer sig till barnfattigdomsforskning.

Aktuell studie hade till syfte att undersöka fördröjningarna i rehabiliteringsprocessen vid sjukskrivning samt jämföra dessa med lagstadgade tidsmålen för arbetsgivares och försäkringskassan åtgärder. Samtidigt gjordes en jämförelse gentemot de politiskt beslutade målen för väntetider inom vården i Sörmlands läns Landsting. Tidigare studier har visat en avsevärd försening av rehabiliteringsutredningar hos arbetsgivaren och rehabiliteringsplanering från Försäkringskassan. Studien utfördes vid en företagshälsovård som enkätundersökning till patienter vid besökstillfället varit sjukskrivna mer än 3 månader. Uppgifterna i enkäterna kompletterades sedan med journaluppgifter.Resultaten påvisade en avsevärd fördröjning av utförda rehabiliteringsåtgärder.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.

Efter införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och dess tvingande regler för primärvården började en ny marknad att skapas, en så kallad kvasimarknad. En kvasimarknad består av både offentliga och privata verksamheter där båda parter finansieras av staten, Landstingen eller kommunerna. Samarbetet mellan Landstingen och privata vårdcentraler kan ses som ett interorganisatoriskt samarbete där ett ömsesidigt beroende skapar ett behov av att kontrollera varandra. Landstinget behöver kontrollera att de privata vårdcentralerna agerar enligt överenskommelsen, som huvudsakligen är att skapa lättillgänglig vård med hög kvalitet till medborgarna.Syftet med studien är att undersöka hur Landstingen styr de privata vårdcentralerna och varför de styr som de gör.För att uppfylla vårt syfte med studien har vi arbetat med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden vi använde var fallstudie.

Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och Landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och Landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påverkat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Vi arbetar idag mindre tid än vad den arbetande människan gjort under tidigare årtionden, och många hävdar att vi måste arbeta mer för att vi ska kunna bibehålla vår standard. Men sammantaget, betalt och obetalt arbete, sett ur en familjs perspektiv arbetar många väldigt mycket idag, och med högt ställda krav både på jobbet och i hemmet.Ett antal försök med förkortad arbetstid har gjorts på olika arbetsplatser i landet, de flesta inom kommun och Landsting, men få har genomförts med både för- och efterstudie. Vi har i vår studie utgått från den arbetstidsförkortning som genomfördes på Radiumhemmet 2003 där vi genomförde en förstudie där alla som skulle delta i försöket fick svara på en enkät innan projektet påbörjades. När projektet pågått tre månader skickade vi ut ytterligare en enkät till deltagarna. Utöver de som deltagit i projektet med arbetstidsförkortning har vi även genomfört motsvarande studie med en kontrollgrupp bestående av sjuksköterskor som arbetade med normal arbetstid.

De flesta av Sveriges kommuner och Landsting använder en form av mål- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mål- och resultatstyrning även politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjälp av styrningsprinciper som hämtades från privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushållning samt särskilda mål och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo år sedan ställde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frågan om huruvida målstyrning skulle påverka utrymmet för politisk styrning samt förändra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjänstemännen. Därför den befogade frågan efter tjugo år: går det faktiskt att ? politiskt ? styra med mål? Jag valde att undersöka de två största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka fastställa och tydlig¬göra var gränsen för tilldelning av läsbehörighet för hälso- och sjukvårds¬personal går vid användande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemål från kommuner och Landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de främsta fördelarna är att tillgängligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgänglighet betyder också ökad risk för obehörigt intrång och att patientens integritet riskerar att kränkas. Det avgö¬rande vid bedömningen av en viss hälso- och sjukvårdspersonals läsbehörighet är behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det är dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

SammanfattningBakgrund: Våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Med tanke på det rådande hälsoläget i Sverige och världen behöver långvarigt preventiva insatser sättas in i tidig ålder för att bekämpa utvecklingen av fetma. Salut-satsningen är ett exempel på en preventiv insats som syftar till att främja hälsa hos barn och ungdomar. Syfte: Att undersöka hur förstagångsmödrar upplever och uppfattar den information om hälsosamma matvanor som mödrahälsovården (MHV), barnavårdscentralen (BVC) och folktandvården ger inom Salut-satsningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med 18 strategiskt utvalda förstagångsmödrar vars barn var i åldern ett till ett och ett halvt år.