Sök:

Sökresultat:

513 Uppsatser om Landsting - Sida 21 av 35

Att skapa former och arenor  : Lokal samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgår ifrån olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en kommunal socialnämnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en långsiktig strategi för samverkan.Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten i en kommun i Stockholms län. Ansatsen är organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebär. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom Landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar såsom läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvärderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.

Personalens bedömning av tillämpningen av ett återhämtningsperspektiv inom vården

AbstractThe purpose was to investigate whether a recovery perspective, viewed from a psychosocial approach is applied in municipal / private and county related care and rehabilitation. A recovery perspective means that the attending staff ensures that the clients are viewed as holistic individuals, where all aspects of life are considered to ensure adequate care and rehabilitation. A questionnaire was answered by staff in psychiatry, social psychiatry and addiction treatment from different areas of the municipal / private and county related sector.The results show no difference in application of a recovery perspective between these two types of organizations. However, there is a slight tendency (non-significant) to lower-rated general individual competencies for municipal / private. There is also a strong tendency (non-significant) to a general difference between the aspects of the implemented recovery perspective, where the tendency is that the respondents as a whole estimate that the organization to a greater degree creates good conditions for a recovery perspective compared to the degree they are actually working on that basis.

Hur påverkas distriktssköterskans arbete av att patienter/anhöriga söker hälsoinformation på Internet?

Tillgången till hälsoinformation på Internet har underlättat för patienterna att söka kunskap jämfört med när det endast var möjligt att få information av sin läkare, tidskrifter och litteratur. De flesta studier som gjorts på området både nationella och internationella har fokuserat på relationen mellan läkare och patient och hur den påverkas av att patienter söker hälsoinformation på Internet. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskans arbete påverkas av att patienter/anhöriga söker hälsoinformation på Internet. Metoden som använts var en webbaserad enkätstudie som skickades ut till alla identifierade distriktssköterskor inom Norrbottens Läns Landsting. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

Omplaceringsskyldigheten enligt 7 § 2 st. LAS : Hur ser omplaceringsskyldigheten ut när arbetsgivaren är en kommun?

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) krävs för att en uppsägning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger både vid en uppsägning på grund av arbetsbrist och vid en uppsägning av personliga skäl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstå frågor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats är att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett Landsting kan begränsa omplaceringsansträngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.

Bioteknik i Öresundsregionen - behovet av en katalysator i en klustermiljö

Denna uppsats undersöker en medlemsorganisations roll och betydelse för utvecklingen av en klustermiljö, samt vilka möjligheter en sådan organisation har att förmedla vikten av sina insatser i och utanför ett nätverk. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med personer inom den offentliga sektorn vars arbetsuppgifter berör näringslivet i Öresundsregionen. Dessutom ligger diskussioner med nyckelpersoner inom organisationen Medicon Valley Academy till grund för den empiriska studien. De teorier som används är: kluster, trippelhelix, regional innovationsteori, nätverk, organising capacity och Key Performance Indicators (KPI). Fem kommuner från den svenska och danska sidan av Öresund utgör tillsammans med Köpenhamns och Skånes motsvarigheter till Landsting den insamlade empirin.

Att göra "det lilla extra" : En kvalitativ studie om köks- och omvårdnadspersonalens upplevelser av arbetet med patientmåltiden inom landstinget i Kronoberg

Bakgrund Sedan år 2011 har Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Kost & Näring använt FAMM - modellen (the Five Aspect of Meal Model) för att utvärdera en måltidsverksamhets arbete med att optimera kundens/patientens måltidsupplevelse. FAMM - modellen betraktar måltiden som en helhet utifrån rummet, mötet, produkten, styrningssystemet och atmosfären. Dock finns det få studier där personalens upplevelser av att arbeta utifrån denna modell har undersökts. Landstinget i Kronoberg har arbetat utifrån FAMM - modellen sedan år 2012 och fått utmärkelser för sitt framgångsrika arbete.Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka upplevelser av arbetet med patientmåltiden hos köks- och omvårdnadspersonal inom Landstinget i Kronoberg.Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med köks- och omvårdnadspersonal inom Landstinget i Kronoberg. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide.

Kommunikationen under stormen Per

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och Landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation.

Adoption av det balanserade styrkortet: en kvalitativ och kvantitativ studie av kommuners beslut att adoptera det balanserade styrkortet samt om motiven till adoption påverkar modellens upplevda nytta.

Det finns många faktorer som kan påverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt från internt upplevda problem till att olika externa aktörer påverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förväntningar som finns på den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen är även att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredställda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsättet som basmetodsynsätt och aktörssynsättet som komplementär.

Övervikt hos barn - Utformning av handlingsplan för skolsköterskor

Förr i tiden var övervikt ett tecken på att en människa var välmående. Nu ser man det hela som en hälsorisk. Den största orsaken till att barn blir alltmer feta är deras stillasittande vardag och att de äter mer energi än vad de hinner göra av med. Även om övervikt och fetma hos barn ökar, finns det en hel del som både föräldrar och skolsköterskor kan göra för att hjälpa dem. Skolsköterskorna som träffar barnen kontinuerligt har goda möjligheter att påverka.

Att ta det allvarliga på allvar. Kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor på en akutmottagning angående papperslösas tillgång och rätt till vård.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor på en akutmottagning angående papperslösas tillgång och rätt till vård. Papperslösa är en benämning på personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nämner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig Hälso- och sjukvårdslagen rätt till omedelbar vård. På Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra Landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska värdegrund och de mänskliga rättigheterna står i konflikt med lagstiftningen.

"Prata, prata, prata"

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns Landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Översyn och optimering av kylsystem vid Norrlands Universitetssjukhus

Västerbottens Läns Landsting arbetar kontinuerligt för att minimera sin verksamhets negativa påverkan på miljön. För att göra detta har de satt upp mål för 2020. Detta examensarbete kommer att försöka hjälpa dem att uppnå sina mål om en minskning med 17 procent av den specifika elanvändningen och en minskning med 22 procent av den specifika värmetillförseln jämfört med nivån år 2009.Syftet med detta projekt har varit att bidra till en ökad kunskap om hur kylsystemet för närvarande används och undersöka möjligheterna för en mer effektiv drift. Detta arbete fokuserar på tre huvudaspekter, driftsäkerhet, ekonomisk vinning och energieffektivitet. Målet med projektet har varit att undersöka tre eller fyra förbättringsförslag relaterade till de ovan nämnda aspekterna.Arbetet har delats upp i två delar för att uppnå projektets syfte och mål.

Prevalens och incidens av hyperthyroideasjukdomar i de olika landstingen estimerad genom receptuttag av propyltiouracil och tiamazol

Det finns flera olika sköldkörtelsjukdomar men vanligast är hypotyreos och hypertyreos. Under de senaste åren har flera västerländska studier visat att användningen av tyreostatika ökar. Syftet med följande arbete har varit att undersöka prevalens och incidens av hyperthyreodism genom att undersöka användningen av tyreostatika, d v s propyltiouracil och tiamazol, i de olika Landstingen med avseende på kön och ålder. Registerdata över samtliga receptuttag av propyltiouracil och tiamazol, mellan 1 juli, 2005 till och med 31 juni, 2007 erhölls från Svenska läkemedelsförteckningen i form av Excelfiler. Filerna innehöll uppgift om kön och Landsting och var också åldersindelat i åldrarna 0 till 85 + år.

Ordinerad fysisk aktivitet : En studie av avdelningschefers uppfattningar vidDivision Närsjukvård i Västmanland

Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet på recept utvecklats som metod inom sjukvården. I Landstinget Västmanland tillämpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). På uppdrag av Landstinget Västmanland genomfördes denna studie.

TANDHYGIENISTERNAS INFORMATION TILL 13-ÅRINGAR ANGÅENDE KOST, KOSTVANOR, KARIES OCH MUNHYGIEN

Idag har varje Landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s.

<- Föregående sida 21 Nästa sida ->