Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och mÄnga Àr inriktade pÄ att integrera invandrare inom skilda omrÄden i samhÀllet. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benÀmns IK ISI, och vars mÄlsÀttning Àr att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda pÄ om projekt kunde vara ett meningsfullt sÀtt att integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjÀlp av litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet.Vi kom fram till att projektet inom flera omrÄden var pÄ vÀg att uppnÄ sina mÄl och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter sÄ hÀr lÄngt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig mÀrka förbÀttringar i svenska sprÄket och att deras nÀtverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

Mycket hÀnder i Norra Sorgenfri. Det hÀr arbetet syftar till att sÀtta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i omrÄdet. Vissa forskare hÀvdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen Àr goda och det verkar pÄ planer och program som att stadsdelen kan bli ett omrÄde för hela Malmö. Det Àr dock viktigt att diskutera hur omrÄdet skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Our main purpose has been to describe and compare two community's ways of organising and executing the social welfare sectors drug and alcohol abuse programs. We also wanted to explain the similarities and differences we found with the help of an organisations theoretical perspective. A second purpose has been to try to find out if the difference affects the clients possibility to receive equal care.To find out how the community's organise and execute their drug and alcohol programs, we interviewed two social workers in leading positions in Landskrona and Ängelholm. We have further more, to find out if the differences we found influencing the clients possibility to recieve equal care, completed an inquiry with fictional cases that all of the involved social workers, at each community, built an opinion upon.Our main result showed more simmularities than differences in our two community's ways of organasing and executing their drug and alcohol programs. We judged the clients possibility to adequate care to be equally sufficient no matter where he sought care, since our study showed that the social workers choice of approach did not differ significantly between the two communities, even though we found differences in their way to organise and execute the social welfare sectors drug and alcohol abuse programs..

Background:Life-cycle costing (LCC) is an investment calculation that takes intoaccount operating costs throughout the investee lifecycle. LCC calculations are mainly usedto evaluate investments that have no revenue side. Attempts to apply the LCC calculations forbuilding-related investments have occurred since the 1980s. Despite the advantages ofusing LCC calculations, use has not passed through in full. The main obstacles have beenidentified as a lack of relevant input data, and insufficient experience of workingwith LCC calculations.

Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befÀst sedan medeltiden och vittnar om förutsÀttningarna alldeles i början av stadens tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet pÄ 1600-talet som en del i ett omfattande befÀstningsverk. FrÄn att dÄ varit belÀgen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmÀrke, omgÀrdat av tung infrastruktur. AnlÀggningen Àr kulturminnesmÀrkt och innehar ett högt bevarandevÀrde. Min uppfattning Àr dock att den hyser potential bortom det.

Mycket hÀnder i Norra Sorgenfri. Det hÀr arbetet syftar till att sÀtta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i omrÄdet. Vissa forskare hÀvdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen Àr goda och det verkar pÄ planer och program som att stadsdelen kan bli ett omrÄde för hela Malmö. Det Àr dock viktigt att diskutera hur omrÄdet skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Sjöbodar i BohuslÀn och pÄ VÀstkusten ? anvÀndning och förmedlingI arbetet följer en presentation av vad per definition en sjöbod Àr och hur sÄdan byggnad bör anvÀndas enligt bygglov och kommunbestÀmmelser samt hur den bör förmedlas. En sjöbod definieras i bygglov som ett kallförrÄd för fiskeredskap. AnvÀndningen av en sÄdan byggnad har under de senaste Ären uppmÀrksammats genom att anvÀndningen Àndrats, utan godkÀnnande i varken detaljplan eller bygglovshandlingar. Detta har medfört diskussioner och i vissa fall har det gÄtt sÄ lÄngt att det lett till tvist inför domstol för att lösa konflikter och oklarheter.Vad som presenteras hÀr Àr en summering av information kring denna typ av objekt.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Membrane bioreactors (MBR) combined with biological phosphorous treatment (Bio-P) has been investigated if that could be an alternative to the future expansion with conventional active sludge treatment at LundÄkra wastewater treatment plant (WWTP) in the proximity of Landskrona, Sweden.The results showed that the surface demand in the biological treatment will be reduced with 67% with the MBR-alternative compared to a conventional activated sludge process. The nutrient removal in the MBR-solution was decreased or unchanged for nitrogen-, phosphorous- and organic parameters. However, the energy demand will increase with an estimated cost of approximately 1 million SEK annually. Moreover, the extra chemical consumption is estimated to cost 370 000 SEK annually.The disturbances caused by filamentous bacteria such as sludge dispersal could be resolved with MBR-technology because the membranes are not affected by these organisms. The Bio-P process combined with MBR-technology works if the wastewater recirculates from the membranes to an aerobic zone.In the proposal, there will be a new pre-treatment step, for instance hole screens.

NĂ„gra stadier i utvecklingen för waterfrontomrĂ„den kan identifieras; strategiskuppvĂ€xt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta Ă€r förĂ€ndringar iekonomiska förhĂ„llanden och ny teknologisk utveckling de primĂ€ra krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra vĂ€rldskriget flyttar industri,transportanlĂ€ggningar och hamnar bort frĂ„n centrala stadslĂ€gen. Denna flytt Ă€r oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nĂ€ra stadenskĂ€rna frigörs och kan dĂ„ omvandlas till andra Ă€ndamĂ„l. I processen för att förĂ€ndrawaterfrontomrĂ„den mĂ„ste flera olika flöden samverka, dĂ€ribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillvĂ€xt men ocksĂ„ som en barriĂ€r som skaparavstĂ„nd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhĂ„llen stad.Syftet med denna uppsats Ă€r att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontomrĂ„den och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvĂ„ waterfrontprojekt i tvĂ„ stĂ€der i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.

Ett förÀndrat klimat kan komma att utsÀtta samhÀllet för en rad olika pÄfrestningar, vilket förvÀntas stÀlla ökade krav pÄ den fysiska planeringen av samhÀllet. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte Àr att ta reda pÄ hur tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering pÄ kommunal nivÄ upplever ansvarsförhÄllandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat. Studien syftar ocksÄ till att ge svar pÄ den mer övergripande frÄgan om huruvida fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till de situationer som kan tÀnkas upptrÀda i ett förÀndrat klimat. Studiens genomförande grundas pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstÄende kommuners översiktsplaner. Resultaten frÄn studien visar bland annat att fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat om klimathÀnsyn integreras i planeringen.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrÄn granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrÄn en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt bitrÀde och nÀmndordförande frÄn samtliga kommuner. VÄr teori grundar sig frÀmst pÄ institutionalia och relevant teori inom omrÄdet kommunal revision. Utöver detta har vi anvÀnder vi oss av agentteorin och förvÀntansteori, som vÄra tvÄ analysteorier.

Produktionssystemet pÄ Mega Teknik AB i Landskrona Àr organiserat pÄ ett sÀtt som erbjuder förbÀttringsmöjligheter vad gÀller ordning, slöserier och flöden. Verksamheten har över Ären expanderat kraftigt till en omsÀttning pÄ 63.3 miljoner kronor. Produktionen har inte utvecklats i takt med försÀljningen och det finns dÀrför behov av förbÀttring. Layouten har förÀndrats sedan verksamheten startade och följer inte lÀngre de markeringar som finns pÄ golvet. Det finns ingen fungerande förslagsverksamhet och saknas en ansvarig produktionsledare med tid att driva igenom förbÀttringar och förÀndringar.Syftet med examensarbetet var att förbÀttra produktionssystemet.

The purpose of this study is to highlight the second home sector in Sweden and Denmark, in a comparative study of regulations for the second home market, and residence requirement. Two attractive second home island destinations is being compared in Ven, Landskrona and Gudhjem, Bornholm. The study addresses issues such as the local effects of a regulation of the second home market get at a local level, and the effects generated by deregulation, as well as local people's opinions about second home regulation in a popular second home area in southern Sweden. This has been examined using a mix between qualitative method and quantitative methods, and the study is based on six semi-structured interviews from informants from Ven, Bornholm, and Gudhjem which has been analyzed throughout a thematic analysis. In addition to the interviews, diagrams from the Central Bureau of Statistics of Sweden and Statistics Denmark, and various real estate websites, and a field observation from Ven and Gudhjem will be presented.The result shows that show that the discussion on residence requirement has been going on for a long time in Sweden and Ven, but the local organizations found more disadvantages than advantages and are now looking in to other solutions, while other locals believes that there are more advantages with a residence requirement. In Denmark it?s revealed that there is recently started discussion between municipal decision-makers and local organizations about the regulations, and if it should be abolished or not.