Det blir allt vanligare att man anvÀnder digitalt framstÀllda visionsbilder nÀr man ska presentera olika förÀndringsprocesser av den byggda miljön, vilket kan leda till höga förvÀntningar av det som senare ska byggas. Dessa digitala visionsbilder av staden blir allt mer fotorealistiska och verklighetstrogna, vilket gör att man lÀtt glömmer bort att en fotorealistisk visionsbild inte behöver vara mer bearbetad eller verklighetstrogen Àn en bild skissad för hand. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur Malmö stad presenterar sina framtidsvisioner av staden med text och bild och hur man som sekundÀr mottagare kan uppleva och tolka dessa visionsbilder. Studiematerialet vi har valt bestÄr av plan? och strategiprogram för tre MalmöomrÄden som stÄr inför förÀndring: VÀstra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri.

Syfte: Avsikten med denna undersökning Àr att tillföra kunskaper om utmaningar och problem vid anvÀndandet av Balanced Scorecard. Detta genom att dels kategorisera utmaningar som stÄr omnÀmnda i litteraturen i ett antal problemomrÄden och dels genom att undersöka om Besam Production har stött pÄ dessa. Detta innebÀr att vi har för avsikt att testa teorin, vilket kommer att leda fram till att vi antingen bekrÀftar, förkastar eller utvecklar den. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. De personliga intervjuer som Àgde rum vid Besam Productions anlÀggning i Landskrona har varit semistrukturerade.

Elevinflytande ska enligt lÀroplanens styrdokument genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. I praktiken kan dock möjligheten till elevinflytande uppfattas och tolkas pÄ olika sÀtt bland olika personalkategorier i skolan och elever. Syftet med uppsatsen Àr att pÄ Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona jÀmföra elevers, lÀrares och rektors uppfattningar om hur elevinflytandet bör fungera, att undersöka vad elevinflytandet innebÀr i praktiken och att hitta strategier för hur man skulle kunna förbÀttra elevinflytandet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Som verktyg för min analys har jag valt att anvÀnda mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Mina förÀldrars slÀktgÄrd utanför byn Annelöv i Landskrona kommun stÄr inför valet att nyinvestera i större mjölkproduktionsanlÀggning eller att pÄ sikt avveckla nuvarande mjölkkobesÀttning. Eftersom vÄr familj vill utveckla gÄrden och kunna fortsÀtta försörjasig frÄn dess produktion sÄ Àr det nu aktuellt att bygga nytt kostall för en utökad besÀttning. Hur stor besÀttningen kan bli styrs av tillgÄngen pÄ mark för vallodling dÄ gödselspridningsareal ej Àr nÄgra problem att fÄ frÄn grannar.GÄrden:Efter en faktainsamling frÄn litteratur, internet och personliga intervjuer har jag ritat tvÄ förslag till planlösningar för ett nytt stall. De bÄda förslagen har mycket gemensamt nÀr det gÀller utfodringsstrategier och mjölkning. Jag har valt att planera för ett mjölkningssystem med fiskbensgrop som har plats för 2x7 kor.

Titel: Kommunernas ?pensionsbomb? ? en fallstudie i fyra skĂ„nska kommunerSeminariedatum: 29 maj 2008Ämne/Kurs: FE6190, Kandidatuppsats, 10 poĂ€ng, 15 hp.Författare: AndrĂ© Andersson och Marcus FrondaHandledare: Leif Holmberg och Nils-Gunnar RudenstamFem nyckelord: Pensionsskuld, kommuner, demografisk utveckling, kapitalförvaltning, försĂ€kringSyfte: Uppsatsens syfte Ă€r att se hur kommunerna förbereder sig för framtida pensionsutbetalningar. Syftet Ă€r Ă€ven att ta reda pĂ„ vilka Ă„tgĂ€rder som kommunerna tillĂ€mpar för att klara finansieringen av pensionsĂ„tagandena. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats dĂ„ syftet Ă€r att göra en fallstudie, d.v.s. undersöka ett fĂ„tal fall pĂ„ djupet.Teori: För att ge en förklaring till varför kommunen valt att agera pĂ„ ett visst sĂ€tt i frĂ„gan om pensionshanteringen kommer vi att anvĂ€nda oss av beslutsteori och intressentteori.Empiri: Det empiriska materialet bestĂ„r i huvudsak av information hĂ€mtad genom intervjuer med personer kunniga i Ă€mnet i Eslöv, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad.

Det finns stora skillnaderna mellan vÀstvÀrldens trÀdgÄrdstradition och den japanska trÀdgÄrdskonsten med sin starka koppling till religion, filosofi och den japanska kulturen. Det gör det komplicerat nÀr vi vill hÀmta inspiration och applicera den japanska trÀdgÄrdskonsten i Sverige. Detta arbete behandlar nÀr och hur den japanska trÀdgÄrdskonsten introducerades i Sverige. Arbetet visar ocksÄ exempel pÄ hur nÄgra olika trÀdgÄrdsarkiteketer förhÄllit sig till, inspirerats av och applicerat den japanska trÀdgÄrdskonsten vid gestaltning av trÀdgÄrdsrum i södra Sverige. Ett avsnitt i arbetet berör sÀrskilt hur Ulla Molin inspirerats av den japanska trÀdgÄrds konsten. Hennes betydelse för spridandet av kunskap om den japanska trÀdgÄrdskonsten i Sverige betonas ocksÄ. Litteraturstudier har kompletterats med platsstudier och intervjuer. Platsstudier har genomförts i 6 olika japanskinspirerade trÀdgÄrdar i södra Sverige.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Uppsatsen syftar till att utreda hur balanserat styrkort och budget kommer till anvĂ€ndning inom den offentliga sektorn samt utreda vilka faktorer som pĂ„verkar deras anvĂ€ndning. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för studien kĂ€nnetecknas av en kvalitativ forskningsmetod med influenser av sĂ„vĂ€l en induktiv som deduktiv forskningsansats. Även inslag av Grundad teori förekommer i samband med datainsamling och analys. Som teoretisk utgĂ„ngspunkt behandlas utvecklingen frĂ„n traditionell till modern verksamhetsstyrning. DĂ€refter utgörs den teoretiska referensramen av Otleys "contingency theory", en teori om verksamhetsstyrning, Otleys teori om hur ett styrverktyg kan analyseras samt Sven Modells teori om faktorer som inverkar pĂ„ organisationers verksamhetsstyrning.

De stora fotbollsligorna i Europa spelar höst till vÄr, medan vi i Sverige spelar vÄr till höst. DÄ vi i Sverige kan se problematik med lÄg tÀckningsgrad och slitna grÀsmattor under vÄr sÀsong, vad hÀnder om vi skulle spela mellan höst till vÄr? UEFA stÀller krav pÄ att fotbollsplanen skall vara spelbar för alla matcher under sÀsongen. Problematiken pÄ svenska fotbollsarenor under vintern Àr den lÄga temperaturen och dÄlig ljustillgÄng kombinerat med mekaniskt slitage. Syftet Àr dÄ att belysa problematiken med att upprÀtthÄlla en tillfredstÀllande spelkvalitet pÄ naturgrÀs i fotbollsarenor. Uppsatsen avgrÀnsar sig genom att behandla problematiken i Skandinavien och frÀmst södra Sverige. Ekonomi, konstgrÀsbanor, drÀnering och vÀrmetillförsel berörs endast ytligt.

Stadsdelar med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil planlĂ€ggs runt om i Sverige och övriga vĂ€rlden, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stĂ„tt högt pĂ„ den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet dĂ„ Sverige skulle bli ett föregĂ„ngsland inom hĂ„llbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts pĂ„ hĂ„llbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil varav VĂ€stra Hamnen i Malmö med start i Bo01- omrĂ„det, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg Ă€r bland de största pilotprojekten. Det som omrĂ„dena har gemensamt Ă€r att de alla Ă€r centralt belĂ€gna pĂ„ industrimark med byggnader av miljövĂ€nliga material och diverse ekosystemtjĂ€nster finns pĂ„ omrĂ„det. Stadsdelarna anses hĂ„llbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara, trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet Àr att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade stÀder som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förÀndringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella övervÀganden var inte sÄ stora som jag förvÀntat mig, dÄ Àven kommunen i praktiken Àr driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. StrÀvan efter socialt blandade stÀder bottnar i en strÀvan efter en mÄngfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). PÄ lÄng sikt Àr arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsÀttningar mellan olika grupper i samhÀllet. Fördelarna med en social blandning Àr dock mer komplexa Àn vad man kan tro, dÄ konsekvenserna av att göra nedgÄngna omrÄden mer attraktiva kanske inte nödvÀndigtvis gynnar de boende utan i vÀrsta fall tvingar dem att flytta ifrÄn sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemÀrkelsen att man kan frÀmja funktionsblandning som i sig Àr en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det Àr dock inte lika sÀkert att blandstaden Àr det mest effektiva verktyget för att Ästadkomma en social blandning. DÀrför Àr mitt förslag pÄ fortsatt kunskapsutveckling inom omrÄdet att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att frÀmja social mÄngfald som ?Social Housing?..

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

Denna uppsats behandlar hur stÀder styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta fÄr för stadens invÄnare. Ambitionen Àr att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förstÄelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan sÄledes sÀgas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedÄtgÄende trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förÀndringar i vÀstvÀrlden skett.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till mÀnniskors mentala och fysiska hÀlsa har fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Det Àr emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hÀlsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begrÀnsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de nÀrmaste Ären aktualiseras förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mÄr bra. En litteraturgenomgÄng visar att chefers förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap Àr understuderat.En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlÀgga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor pÄverkar ett hÄllbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

Stadsdelar med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil planlĂ€ggs runt om i Sverige och övriga vĂ€rlden, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stĂ„tt högt pĂ„ den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet dĂ„ Sverige skulle bli ett föregĂ„ngsland inom hĂ„llbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts pĂ„ hĂ„llbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil varav VĂ€stra Hamnen i Malmö med start i Bo01- omrĂ„det, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg Ă€r bland de största pilotprojekten. Det som omrĂ„dena har gemensamt Ă€r att de alla Ă€r centralt belĂ€gna pĂ„ industrimark med byggnader av miljövĂ€nliga material och diverse ekosystemtjĂ€nster finns pĂ„ omrĂ„det. Stadsdelarna anses hĂ„llbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.