Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleåldern är särskilt lite studerad. Målet med examensarbetet är att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrån dess inverkan på barnens lek och att som blivande Landskapsarkitekt vinna större förståelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien är att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek på förskolegården med särskilt fokus på den fysiska miljöns betydelse för fantasin så som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frågeställningar har väglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element använder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek återfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse får naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fältarbete som genomförts på en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex år har studerats genom observation och gåtur.

Att arbeta som Landskapsarkitekt innebär att möta många olika människor med olika önskemål och krav. Det innebär att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ inställning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lärande som uppstår vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger på det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess på väg fram till målet, snarare än på själva målet.Syftet med detta examensarbete är att belysa, undersöka, samt främja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillämpning och resultatpåverkan inom Landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som främst behandlas i detta arbete är den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringar i det rurala landskapet i Norrbotten och undersöka och analysera hur människor upplever dessa. Undersökningen är gjord genom en fallstudie med byn Armasjärvi som utgångspunkt. Fallstudien består av tre delar, litteratur- kart- och intervjustudie. Litteraturstudien behandlar Norrbottens och Armasjärvis rurala landskapshistoria som sedan drygt 1000 år är präglad av jordbruk. Litteraturstudien behandlar även människors relation till landskapet, som är unik och beror av bland annat värderingar och erfarenheter, vilket sedan speglar synen på land-skapsförändringar.

Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan.

Hållbarhet är ett begrepp som varje Landskapsarkitekt ofrånkomligen tvingas att förhålla sig till. Frågan för denna kandidatuppsats är på vilket sätt det görs. Målet är att undersöka Landskapsarkitektens förhållande till och tillämpning av hållbarhet och hållbar design, för att på så sätt bidra till att lyfta en diskussion kring vilken roll Landskapsarkitekten spelar inom arbetet för att skapa ett mer hållbart samhälle. Genom granskning och analys av litteratur samt genom en intervju ämnar uppsatsen svara på tre huvudsakliga frågeställningar: den första handlar om begreppet hållbarhet, om hur det uppstått och hur det används inom Landskapsarkitekturen; den andra frågeställningen gäller tillämpningen av hållbar design; och den tredje rör värdering och analys av hållbar Landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks och beskrivs både metoder för att uppnå hållbarhet, hållbarheten som färdig produkt, samt inställningen inom Landskapsarkitekturen till hållbarhet och hållbar design i stort. Resultatet visar på ett komplicerat förhållande, ofta speglat i hållbarhetsbegreppets komplexitet, vilket också i stor utsträckning påverkar tillämpningen av hållbar design inom Landskapsarkitekturen och metoder för värdering och analys av hållbarhet. Själva komplexiteten framträder genom uppsatsen som en drivande kraft och öppnar för en fortsatt diskussion kring både utmaningar och möjligheter med tillämpning av hållbar Landskapsarkitektur i framtiden..

Underhållsskuld är ett relativt nytt begrepp som används av SLU Movium och i detta examensarbete. Det finns en växande underhållsskuld inom fastighetsbranschen och i de gröna utemiljöerna. Motverkas inte dessa skulder kan det leda till reinvesteringar och den ursprungliga idén med fastigheten eller anläggningen förstörs. Landskapsarkitekter kan bidra med kunskap för att påverka omfattningen av en framtida underhållsskuld från planeringsstadiet till skötsel och underhåll i den färdiga anläggningen. En fallstudie genomfördes i Motala för att applicera ett verkligt exempel där det kommer att ske ett driftövertagande av skötseln längs den nuvarande genomfarten av riksväg 50.

Inom Landskapsarkitekturen används digitala verktyg frekvent och den mänskliga kroppen används allt mindre i arbetet. När vi rör oss mindre ute på platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förståelsen för utemiljöer att gå förlorad. Den här uppsatsen undersöker exempel på hur dans kan bidra med förståelse och kunskap om de utemiljöer en trädgårdsingenjör arbetar med. Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och Landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av Landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. När hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhållas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster på offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.

While studying at the landscape architect program in Uppsala I found stress to play a major roll in the education. To help myself and others to handle the negative stress within the profession and the education I choose to write my thesis about landscape architects' work cultures. Swedish Association of Architects is in second place in the SACO study on long-term sickness for fatigue syndrome, stress and depression. The issue needed to be addressed. My purpose with the thesis has been to study the work cultures in the landscape profession and training and to study and find ways to manage negative stress in the profession and in education.

Stage Design is design for action and contains décor, side-scenes and properties, as well as costume and grease-paint. The one responsible for this is the Stage Designer, who together with the Director, creates the best conditions for the actors to perform in. The stage, where the play takes place, could be either in a theater, an auditorium, or in another sort of room, at another place, inside or outside, and where the place itself inspires to theatrical performance and expressions. This type of theater is called Site-specific theatre. Two examples of this is the workshop ?Skogen sjunger? (eng.

Att gestalta med hållbarhet i åtanke är en uppgift som blivit alltmer efterfrågad inom Landskapsarkitektur. Enligt kalkyler från FN beräknas andelen människor som lever i städer att kraftigt öka under kommande årtionden, vilket med förestående miljö- och klimatproblematik gör hållbarhetsfrågan mycket aktuell. Biomimik är en ny vetenskap där naturen studeras som modell, mått och mentor och vars lösningar på hållbarhetsproblem översätts till den mänskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder år av evolution har naturen utvecklat en i det närmaste idealbild av hur hållbarhet kan gestaltas, och bör således värderas som en viktig inspirations- och kunskapskälla för samtliga aktörer inom den samhällsbyggande kåren, inte minst bland Landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka biomimikens tillämpningsmöjligheter inom Landskapsarkitektur, med målet att främja en hållbar samhällsutveckling. Målgruppen är i första hand Landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig även till andra med ett intresse för en hållbar samhällsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.

En innergård i staden; ett andrum, en plats för eftertanke, en frodig oas, en upplevelse som väcker sinnena, en plats för möten och evenemang. Går det att skapa en sådan, och på endast 200 m2? Det var denna fråga som jag ställde mig när jag först började arbeta med examensarbetet ?En Kyrkoträdgård i Staden?. Och visst går det, men ibland så måste man kompromissa, hitta på egna lösningar eller åtgärda oförberedda problem och svårigheter. Examensarbetet handlar om de val och ställningstaganden som jag gjort under det pågående arbetet med att formge en innergård med temat ?Sinnenas Trädgård? åt S:t Petri församling i Malmö.

Syftet med kandidatarbetet är att, med utgångspunkt i Jan Gehls teorier och metoder för främjande av sociala aktiviteter i städer, utveckla ett övergripande gestaltningsförslag för Västertorg i Eriksberg, Uppsala. Ämnet är aktuellt då en utveckling och upprustning av Eriksberg är planerad och en vision för området har tagits fram. Eriksbergs invånare önskar en naturlig mötesplats i området, vilket ställer ökade krav på Västertorg som stadsdelstorg och central punkt i Eriksberg. Torget domineras idag av en parkeringsplats, och målet med gestaltningsförslaget är ett torg som inbjuder Eriksbergs invånare till möten, interaktion och socialt umgänge. En litteraturstudie genomfördes där material skrivet av Jan Gehl studerades.

Att planera för ett hållbart samhälle blir allt viktigare och att som Landskapsarkitekt känna till olika verktyg som stödjer ett sådant planeringsarbete är därför relevant. Grönytefaktor är ett planeringsverktyg som används vid utformning av gårdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden där den anpassats till att stödja omgivande naturvärden. Syftet med uppsatsen är att undersöka verktyget och presentera en anpassning för Rosendalsfältet i Uppsala. För att få ökad förståelse för hur Grönytefaktorn är uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. Här beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande Landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

Målet med denna uppsats är att studera hur regleringen kring användningen av offentliga rum påverkar tillgängligheten till offentliga rum för uteliggare i den svenska och den nordamerikanska kontexten. Jag undersöker och diskuterar hur en ökande reglering och övervakning påverkar uteliggare i stadens offentliga rum samt vilka skäl som tas upp för att driva ut dem. Arbetet lyfter också upp vilka strategier som finns i Sverige och Nordamerika för att driva bort uteliggare från de offentliga rummen i staden och på vilket sätt strategierna skiljer sig åt. Undersökningen av de offentliga rummen i staden, görs med utgångspunkt från uteliggares situation eftersom det ställer frågan om vem de offentliga rummen är till för på sin spets. Vem det offentliga rummet är tillgängligt för är en fråga jag tycker är både viktig och intressant. Uppsatsens ämne och frågeställningar är intressanta för mig som Landskapsarkitekt då Landskapsarkitekten för det första måste förhålla sig till den regleringen kring de offentliga rummen som finns och för det andra planerar och utformar stadens offentliga rum. Landskapsarkitekter är alltså både påverkade av de strategier som finns för att exkludera uteliggare från allmänna platser och påverkar, genom sin yrkesroll, uteliggarnas situation. Genom litteraturstudier av den svenska och den nordamerikanska kontexten och en lagtextstudie av svenska lagar försökte jag finna svar på mina frågeställningar och förstå de strategier som används för att hantera uteliggare i stadens offentliga rum. Resultatet av studien visar på hur uteliggare i både Nordamerika och Sverige drivs bort från de offentliga rummen och osynliggörs för att städerna ska uppfattas som städade och locka turister och investerare.