Detta Àr en beskrivande uppsats vars syfte Àr att undersöka och vÀrdera hur kommuner presenterar sin landsbygd. Vid observation av hur kommuner pÄ sina hemsidor beskriver sina landsbygdsomrÄden synliggörs vilka vÀrden som tillskrivs landsbygden. Dessa vÀrden och vilket utrymme landsbygden tar ger oss indikationer om det offentligas relation till landsbygden. Observationerna har kompletterats med enkÀtundersökning och intervjuer dÀr tjÀnstemÀn med ansvar för landsbygdsfrÄgor har fÄtt uttrycka sina Äsikter om landsbygdens plats pÄ de kommunala hemsidorna. Resultatet av studien visar pÄ en diskrepans mellan tjÀnstemÀnnens visioner om hur landsbygden bör presenteras och hur den i dagslÀget Àr presenterad pÄ hemsidorna.

Detta examensarbete har genomförts genom en akt- och intervjustudie dÀr syftet varit att se hur mÄnga överstora bostadsfastigheter, som inom fem distrikt, bildats under tre Är samt till vilka ÀndamÄl..

I ett samhÀlle dÀr mÀnniskor blir allt mer miljömedvetna, vÀxer efterfrÄgan pÄ nÀrproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden stÀller höga krav pÄ vÄra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gÄrdar lÀggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut pÄ grund av import frÄn andra lÀnder. Ett socialt och ekologiskt hÄllbart lantbruk Àr viktigt för den svenska landsbygden. MÀnniskor som tillsammans verkar pÄ landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus pÄ ekologiska lantbrukare och syftet Àr att visa pÄ vilket sÀtt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstÄ lantbrukarens vardagsverklighet som stÀndigt Àr under pÄverkan av politiken. Uppsatsen Àr indelad i tre delar dÀr den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att kartlÀgga och analysera hur lagstiftningen gÀllande landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS) tillÀmpas, genom att studera lÀnsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, FÀrgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-omrÄden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det Àr lÀnsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas pÄ ett oacceptabelt sÀtt.Ett antal lÀnsstyrelser i Sverige har tagit fram rÄd för hur kommunerna ska gÄ till vÀga vid utpekandet av LIS-omrÄden. Dessa rÄd skiljer sig nÄgot Ät, bÄde vad gÀller omfattning och innehÄll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero pÄ att lÀnsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutÀndan Àr möjligt att en prövning, oavsett lÀnsstyrelse, skulle ge samma resultat.Det Àr tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. LÀnsstyrelserna betonar, i sina rÄd, vikten av lÄngsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-omrÄden inte ska göras lÀttvindigt.

SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gÀller för alla strÀnder, oavsett storlekpÄ vattendraget. StrandskyddsomrÄdet Àr normalt 100 meter frÄn strandlinjen, bÄdeupp pÄ land och ut i vattnet, men lÀnsstyrelsen kan utöka avstÄndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet Àr att skydda vÀxt- och djurliv samt att tryggaallmÀnhetens tillgÄng till strÀnder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-omrÄden, omrÄden förlandsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge. De LIS-omrÄden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillÀgg till denna. Förutom de sÀrskilda skÀlför att bevilja dispens frÄn eller upphÀva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som sÀrskilt skÀl i LIS-omrÄden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.

Stora delar av vÀrlden genomgÄr idag en omfattande urbanisering, dÀr allt fler flyttar frÄn land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hÄllbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rÄdande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömÀssig hÄllbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare Àn att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövÀnliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förstÄelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömÀssigt hÄllbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömÀssig hÄllbarhet (och icke-hÄllbarhet) i staden respektive pÄ landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region SkÄne förhÄller sig till de miljömÀssiga fördelar en stÀrkt relation mellan stad och landsbygd innebÀr.

Vilhelmina Àr en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vÀnda trenden krÀvs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att ÄtervÀnda till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnÀra boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhÀlsan och trivseln i alla Äldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjÀlp av en innehÄllsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som Àr viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen pÄ ett hÄllbart sÀtt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjÀlp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv pÄ skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har anvÀnts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mÄngbruk.DÀrefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan Ästadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig mÄlgrupp och i konkret planering satsa pÄ attraktivt boende med beaktande av skogsskötselÄtgÀrder för estetiska och sociala vÀrden i naturmiljöerna, samt förbÀttrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Vilka aktörer Ă€r viktiga för Lekebergs utveckling? Det Ă€r den frĂ„gestĂ€llningen som kommer ligger till grund för denna uppsats i landsbygdsutveckling, vars syfte Ă€r att undersöka hur samarbetet mellan kommun och invĂ„nare pĂ„verkar utvecklingen i bygden. Lekeberg kommun Ă€r en utprĂ€glad landsbygdskommun som Ă€r belĂ€gen tvĂ„ mil utanför Örebro. Lekeberg tillhörde tidigare Örebro kommun men Ă€r sedan 1995 en sjĂ€lvstĂ€ndig kommun pĂ„ frammarsch. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och ett aktivt nĂ€ringsliv varför jag anser att det finns ett intresse i att studera kommunen. Materialet för studien har tagits fram med tvĂ„ olika metoder. Jag har dels intervjuat tjĂ€nstemĂ€n i Lekebergs kommun som Ă€r viktiga för kommunens utveckling, nĂ€mligen kommundirektören, förvaltningschefen, verksamhetsledaren för Leader Mellansjölandet, samordnaren för fiber i Lekeberg samt enhetschefen som Ă€r ansvarig för landsbygds- och nĂ€ringslivsfrĂ„gor pĂ„ lĂ€nsstyrelsen i Örebro lĂ€n.

Arvidsjaur Àr en tÀtort med Ärlig tillvÀxt och Àr av denna anledning i behov av förtÀtning av bostadsbestÄndet. BÄthusviken Àr en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning Àr ett vÀlkÀnt omrÄde för bland annat sitt fiskevatten men ocksÄ för den biltestanlÀggning som finns dÀr. Idag finns det bebyggelse i BÄthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen Àr av varierande kvalité.

MÄnga lever idag med drömmen om ett hem vid vattnet och efterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor. TillgÄngen av de samma Àr dock begrÀnsad. Det som begrÀnsar tillgÄngen Àr strandskyddet. Skyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet och utvecklats ett par gÄnger dÀrefter. Undersökningar i början av 2000-talet visade att det fanns brister i strandskyddsreglerna och att det mÄnga gÄnger tillkom bebyggelse planlöst och i strid med dessa regler.

Arvidsjaur Àr en tÀtort med Ärlig tillvÀxt och Àr av denna anledning i behov av förtÀtning av bostadsbestÄndet. BÄthusviken Àr en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning Àr ett vÀlkÀnt omrÄde för bland annat sitt fiskevatten men ocksÄ för den biltestanlÀggning som finns dÀr. Idag finns det bebyggelse i BÄthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen Àr av varierande kvalité.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.