Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat frÄn vÀstvÀrlden till lÄglönelÀnder har det blivit en aktuell frÄga hur vi omhÀndertar de övergivna industriomrÄden som lÀmnats kvar. En trend som vuxit sig stark Àr att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkomrÄden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och VÀstra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi vÀljer att anvÀnda ?ekologiska? koncept och lösningar nÀr de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgÄngspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och vÀsterlÀndsk natursyn drar jag paralleller mellan vÄr förÀndrade syn pÄ industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrÄgor fÄtt en central plats i politik och samhÀllsplanering har ocksÄ synen pÄ industri förÀndrats. FrÄn att ha symboliserat framtidstro och vÀlfÀrd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot mÀnniskans och jordens existens.

Dagens datorspel innehÄller en mÀngd effekter som försöker ge spelaren en kÀnsla av en interaktiv vÀrld. MÄnga av dessa effekter simuleras med hjÀlp av partikelsystem. Exempel pÄ sÄdana effekter Àr explosioner, rök och blodfontÀner.TyvÀrr Àr de flesta partikelsystem byggda sÄ att de existerar i en egen ?dimension? med varken uppfattning av dess omgivning eller omgivningens beskaffenhet. Detta resulterar i att partikelsystemen ibland kan verka, i vissa situationer, orealistiska och opassande.Detta arbete presenterar dÀrför en metod att tillfoga realism genom att ge ett partikelsystem och dess partiklar möjligheten att interagera dynamisk med sin omvÀrld.

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att anvÀnda oss av reklamklipp frÄn det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vÄrt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys nÀrmare pÄ reklamklippen.Genom vÄr analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn Àr pÄtaglig könsstereotyp och skapar förvÀntningar pÄ barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förvÀntas inneha. Vi fann ocksÄ att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen dÄ samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat pÄ Àr byggda pÄ en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfÀren, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

RuinkvarteretTyresö gymnasium har gjort sitt som funktion av en skola. Byggnaden har gjort sitt för att stÄ pall för mÀnniskan och naturen. Nu har den börjat förfalla. Fuktskador, otÀta fönster och allmÀnt slitage har gjort att Tyresö kommun har besÀtmt sig för att renovera eller bygga om skolan till bostÀder.Ett nytt bostadskvarter i ett naturlandskap dÀr bebygelsen ligger som öar utan att förhÄlla sig till varandra med endast naturen som sammanbinder dem. DÀr det byggda Àr symbol för mÀnniskas exelllence Àr det förfallna en symbol för mÀnniskans misslyckande.

Denna rapport behandlar miljöaspekterna vid anvÀndning av blyammunition pÄ skjutbanor och vid jakt. 1998 beslutade regeringen om ett totalt blyförbud vid jakt och sportskytte. Ett beslut som nu skrivits om för att pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt minska anvÀndningen av bly utan att riskera skadeskjutning och negativ pÄverkan pÄ skog. Rapporten tar upp olika alternativ pÄ ammunition som tagits fram för att ersÀtta den befintliga blyammunitionen och vilka egenskaper som skiljer dessa Ät. MÀngden miljökulfÄng har ökat i Sverige pÄ grund av denna lag och dÀrför jÀmförs Àven skillnader pÄ miljökulfÄng och de traditionella kulfÄng som byggts.

I den hÀr studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslÀgenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrÄgan om att delta i en webbenkÀt har 1009 hushÄll i hus byggda fr.o.m. Är 2010 getts möjlighet att berÀtta varför de valt, eller inte valt, att bosÀtta sig dÀr de gjort. Utöver enkÀtundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut frÄn de olika omrÄdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för fÄ en mer djupgÄende bild. Det studierna visade Àr att över hÀlften av de svarande i enkÀtundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrÀtter inom Malmö.

The intention of this study was to examine the interaction between authorities. More specifically it had a purpose to look at the ongoing cooperation between social workers and staff of special homes of closed institutional youth care. The sanction system for young offenders? reform of 1999 where young people between the ages of 15-17 who have committed serious crimes, can be sentenced to secure institutional treatment instead of prison, aims to counteract the harm which can result from a stay in prison. The social welfare board in the young personÂŽs local authority and the national board of institutional care shall cooperate during the youth?s placement at the special home of closed institutional youth care.

Fastighetsmarknaden i Stockholms innerstad Àr nÄgot som berör. RÀntorna Àr för nÀrvarande oerhört lÄga vilket har gjort att priserna har skjutit i höjden. Vidare talas det mycket om de sÄ kallade lockpriserna, dÀr budgivningarna ibland har gjort att köparen av en bostadsrÀtt har kÀnslan av att de har blivit lurade in i nÄgot de inte kommer att klara av. Denna uppsats syftar dÀrmed till att fÄ en djupare inblick i bostadsrÀttspriserna i Stockholms innerstad och hitta förklaringar till prisskillnader. Till grund för undersökningen ligger 64 stycken lÀgenheter; ett respektive tre rum och kök, som sÄlts under 2005 i Vasastan, byggda mellan Ären 1859 ? 1944.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

HÀlsa och samhÀllsplanering Àr naturligt sammanlÀnkade. Strategier för att frÀmjahÀlsa och vÀlmÄende hos invÄnare i stÀder har dock varit olika genom tiderna. I denbyggda miljön Àr tillgÀnglighet, sÀkerhet och attraktiva miljöer tillsammans medtillgÄng pÄ arbete och stödjande sociala nÀtverk förutsÀttningar för att frÀmja hÀlsa. Idagens samhÀllsplanering kan begreppet blandstad ses som ett ideal. Studien avser attbelysa dagens stadsideal och stadsutveckling i förhÄllande till folkhÀlsa.

Idag pÄpekas mer och mer att anvÀndaren skall vara delaktig vid utvecklandet av in-formationssystem. Ett systemutvecklingsprojekt kan generellt sÀgas ha ett antal faser: En förstudie, en genomförandedel och nÄgon form av efterarbete. Fokus i denna rap-port riktas mot förstudien dÀr det görs en analys av problemdomÀnen. Eftersom beslut som tas i senare delar av projektet Àr vÀldigt beroende av hur vÀl problemdomÀnen Àr beskriven Àr det viktigt att mycket tid lÀggs ned pÄ att se till att denna beskrivning Àr korrekt. För att kunna beskriva problemdomÀnen har systemutvecklaren en mÀngd beskrivningstekniker till sin hjÀlp.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Att bebygga delar av parkomrÄden Àr ett alltmer vanligt sÀtt att förtÀta staden. I det hÀr sÀttet att bygga ingÄr ofta ambitionen att utnyttja nÀrheten till parken som en stor tillgÄng och en huvudkvalitet hos de nya bostÀderna. Den nya bebyggelsen innebÀr att ett nytt nyttjande lÀggs till vars ambitioner förutsÀtter det gamla nyttjandet. Syftet Àr att ge en förklaring till problematiken och visa exempel pÄ hur den kan undvikas. UtgÄngspunkten ligger i en studie av begreppet territorialitet, hur territorier uppstÄr och fungerar.

Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltÀthet. De flesta förskolor idag Àr byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begrÀnsade möjligheter att utveckla lekmiljön pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger nÀring till leken. DÀrför Àr det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartlÀggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förÀndrar i den inre miljön.