Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Barn och ungdomar kan lÀra sig matematik pÄ mÄnga olika sÀtt. Att lÀra in matematik utomhus Àr för mÄnga frÀmmande, men kan fungera utmÀrkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare Är. Syftet med detta arbete Àr att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete Àr i huvudsak byggda pÄ resultat frÄn sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i vÀstra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik.

The physical environment is constructed of materials. The materiality of different places contributes to how places can be distinguished and the material can contribute to the construction of place identity. For architects with different orientations the material is one of the principal means by which they can express their idea. The material remains when the design process is finished and instead the material becomes a precondition for how people will perceive and deal with the place. The literature study of the essay examines how the concept of place and materiality is dealt with in different disciplines and how these descriptions are linked to the concept of place identity.

Risk- och beredskapsfrĂ„gor Ă€r idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur kĂ€nslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd pĂ„verkade dessa upplevelser. Studien baserades pĂ„ enkĂ€ter byggda pĂ„ frĂ„geformulĂ€ren QPS-Nordic 34+, 13 frĂ„gors KASAM samt egna frĂ„gor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhĂ„llande till den upplevda risken.

Risk- och beredskapsfrĂ„gor Ă€r idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur kĂ€nslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd pĂ„verkade dessa upplevelser. Studien baserades pĂ„ enkĂ€ter byggda pĂ„ frĂ„geformulĂ€ren QPS-Nordic 34+, 13 frĂ„gors KASAM samt egna frĂ„gor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhĂ„llande till den upplevda risken.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur taktrÀdgÄrdar kan fungera och gestaltas vid Àldreboenden. FramstÀllningen tar sÀrskilt fasta pÄ kunskap om utevistelsens positiva hÀlsoeffekter i relation till Àldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om taktrÀdgÄrdar som utemiljö för de Àldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. GrönomrÄden i anslutning till bostaden ökar tillgÀngligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar pÄ taktrÀdgÄrdar kan utnyttja byggda konstruktioner och pÄ lÄng sikt ge sociala, miljömÀssiga, estetiska och ekonomiska fördelar.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Sammanfattning Energieffektivisering av tre flerbostadshus frÄn 50-talet Detta arbete redovisar vilka ÄtgÀrder som Àr lönsamma ur ekonomisk synvinkel och kan leda till minskad energianvÀndning hos flerbostadshusen pÄ Ystadsgatan 12-18 i Helsingborg. Eftersom dessa flerbostadshus Àr uppförda under 1950-talet och kan anses vara typexempel för flerbostadshus byggda under detta decennium kan detta arbete ge inspiration Ät andra bostadsrÀttsföreningar och hyresrÀttsÀgare som ocksÄ funderar pÄ att göra besparingsÄtgÀrder i sina 50-tals hus. Huvudtanken med arbetet har varit att fÄ ner den specifika energianvÀndningen och inte Àndra de boendes beteende vad gÀller individuell hushÄllsel. Att minska den specifika energianvÀndningen innebÀr att ÄtgÀrder mÄste göras inom följande omrÄde: styr och reglerteknik, installationsteknik och byggnadsteknik. VÄra ÄtgÀrdsförslag Àr tillÀggsisolering av vindsbjÀlklaget och vindsvÄningarna, samt installation av ett solvÀrmesystem.

I den hÀr studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslÀgenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrÄgan om att delta i en webbenkÀt har 1009 hushÄll i hus byggda fr.o.m. Är 2010 getts möjlighet att berÀtta varför de valt, eller inte valt, att bosÀtta sig dÀr de gjort. Utöver enkÀtundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut frÄn de olika omrÄdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för fÄ en mer djupgÄende bild. Det studierna visade Àr att över hÀlften av de svarande i enkÀtundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrÀtter inom Malmö.

Skolfartyget M/S Calmare Nyckel, som Àgs och opereras av Sjöfartshögskolan i Kalmar anvÀnds i utbildningssyfte av bÄde blivande nautiker och maskinbefÀl. Driften av NOHAB-dieseln, som anvÀnds som generator, har varit problemfylld med stÀndiga och oförklarliga stopp. Det larmsystem som installerades av Oskarshamnsvarvet var högst bristfÀlligt. Larmsystemet var personfarligt dÄ det var byggd pÄ 230volt, dessutom var larmpunkterna byggda i serie med endast en stoppindikering. Avsaknaden av elritningar över systemet gjorde att bristerna i larmsystemet inte kunde felsökas. Dessutom fanns ingen indikering i kontrollrummet utan endast lokalt vid NOHAB-dieseln. Vi har gjort en nyinstallation av larmsystemet pÄ mer personsÀkra 24VDC, med samtliga larmpunkter parallella och med tillhörande indikering pÄ panel, bÄde lokalt vid NOHAB-dieseln samt i pulpeten för god översyn av systemet.

År 1987 trĂ€dde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnĂ€mndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute pĂ„ arbetsplatsen. Efter lagĂ€ndringen beror den slutgiltiga kvaliteten pĂ„ en byggnad i större utstrĂ€ckning pĂ„ byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, Ă€r det inte alltid sjĂ€lvklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gĂ€llande till exempel egenskapskrav pĂ„ energihushĂ„llning och vĂ€rmeisolering utförs tillfredsstĂ€llande.Med ovanstĂ„ende i Ă„tanke undersökte vi fyra flerbostadshus, tvĂ„ i VĂ€rnamo kommun samt tvĂ„ i Kristianstad.

I detta examensarbete behandlas historien bakom vitlöken och vilka olika hÀlsoeffekter vitlöken har pÄ vÄr kropp. En stor del av arbetet bestÄr av förutsÀttningarna för hur odling av vitlök gÄr till, det behandlas ocksÄ en del olika egenskaper hos olika sorter.De olika momenten som jordbearbetning och plantering behandlas. LÀmpliga metoder för gödsling, vÀxtskydd, liksom skörd och lagring beskrivs.Nackdelen med vitlöksodlingen Àr att mycket arbete fortfarande utförs förhand och det blir bÄde en dyr och fysiskt krÀvande gröda att odla. De största odlarna har maskiner till de olika momenten som i vissa fall Àr inköpta frÄn utlandet, oftast Frankrike men mÄnga maskiner Àr byggda av lantbrukarna sjÀlva.Till sist tar jag upp lite hur jag skulle vilja marknadsföra vitlöken om jag skulle sÀlja den i gÄrdsbutiken hemma pÄ min förÀldragÄrd.Jag tror att vitlöken kan vara en intressant gröda att odla för mig i framtiden hemma pÄ gÄrden, vi har ex jordart som skulle fungera och en gÄrdsbutik som behöver fÄ ett utökat sortiment för att behÄlla kunderna. Men man skall nog inte ha mer areal Àn att man kan sÀlja det i gÄrdsbutiken, odla till grossister Àr nog inte lönsamt med tanke pÄ att man bör kunna leverera vitlök Äret runt till dem och det kan bli svÄrt..

De stÀndigt stigande energipriserna har enligt intervjuade mÀklare fÄtt Àgare av smÄhus att bli allt mer uppmÀrksamma pÄ fastighetens driftskostnader. Eftersom uppvÀrmningskostnaderna Àr störst av driftskostnaderna faller fokus pÄ uppvÀrmningssystemen dÄ det i slutÀndan Àr de som bestÀmmer brÀnslekostnaderna. Ett byte av uppvÀrmningssystem Àr relativt kostsamt och man kan dÀrför anta att smÄhusÀgaren som övervÀger att konvertera Àr intresserad av hur investeringen pÄverkar fastighetens vÀrde. Ur samhÀllsmÀssig synpunkt Àr det av stort vÀrde att se hur uppvÀrmningssystemen vÀrderas eftersom detta Àr en indikation pÄ hur införda avgiftssystem pÄverkar marknaden. Undersökningar gjorda i detta arbete pÄvisar att energipriserna fÄr genomslag i vÀrderingen av vissa uppvÀrmningssystem och att anmÀrkningsvÀrt mÄnga fastigheter byggda under Ättiotalet har elvÀrme, det system som Àr förknippat med högst energikostnader.

Syftet med undersökningen var att klargöra hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Jag har utgÄtt frÄn tidigare teorier om hur skönlitteratur kan anvÀndas i undervisningen, bÄde genom lÀsning och genom samtal. Det Àr en survey undersökning baserad pÄ enkÀter och intervjuer frÄn ett antal lÀrare verksamma pÄ samma skola. FrÄgorna fokuserade pÄ varför lÀrarna anvÀnde sig av skönlitteratur, hur de valde böcker och om och hur de sedan samtalade om böckerna de lÀst. Resultatet visade att bÄde skönlitteraturen och samtalen var naturliga inslag i undervisningen, men de var inte alltid genomtÀnkta eller byggda pÄ en tydlig struktur.

Sverige har som mÄl att Är 2020 reducera energianvÀndningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till Är 2050. För att mÄlen ska uppnÄs fordras fler energisnÄla nybyggnationer och energieffektivisering pÄ ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige Àr mindre Àn 1 procent energisnÄla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den lÄga marknadsutvecklingen för lÄgenergihus beror pÄ att lÄgenergihus Àr generellt mellan 2 till 10 procent dyrare Àn traditionellt byggda hus. Andra orsaker Àr att mÄnga byggherrar inte kÀnner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har Àven visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmÄgan att tÀnka lÄngsiktigt vilket har bidragit att mÄnga byggherrar inriktar sig pÄ kortsiktiga ekonomiska resultat istÀllet för hela byggnadens livscykel.Syftet med den hÀr rapporten var att berÀkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.