I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

I undersökningen har en kvalitativ studie anvÀnts bestÄende av postenkÀter. Syftet med studien Àr att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer Àr byggda under tre olika Ärtionden. FörskolegÄrdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkÀter till pedagogerna. I postenkÀten har pedagogerna fÄtt besvara hur de upplever den egna förskolegÄrdens fasta material.

Sverige och EU har man som mÄl att halvera energianvÀndningen fram till 2050 och det arbetet mÄste starta nu. Det Àr 15 miljoner kvm byggyta som mÄste halvera sin energianvÀndning varje Är och i 40 Är framÄt. Redan idag Àr 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebÀr att Àven om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte rÀcka för att nÄ mÄlet. Det Àr alltsÄ en stor utmaning att halvera energianvÀndningen till 2050. En jÀmförelsestudie har genomförts mellan tvÄ vÀrmeÄtervinningssystem.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.

MÄnga golfbanor i Sverige byggda pÄ 1980- och 1990-talet, behöver bygga om sina greener för livslÀngden Àr begrÀnsad. I beslutsunderlagen saknas ofta greenanalyser. De laboratorier som erbjuder standardiserade ackrediterade analyser av sÄbÀddsmaterial, anvÀnder metoder som inte Àr direkt utvecklade för att studera en greens Äldrande med ostörda prover. Analysen av det organiska materialet i golfgreener Àr starkt begrÀnsad. NÄgra analysresultat frÄn laboratorierna har sÄ stora mÀtosÀkerheter att nyttan av dem Àr tveksam. Vissa laboratorier har anpassat sina mÀtmetoder för ostörda prover, men det Àr ofta oklart pÄ vilket sÀtt och hur stora felfaktorerna Àr.

FörstÀrkning med kolfiberkompositer, CFRP, Àr relativt nytt. Stora betongkonstruktioner Àr vanliga i det moderna samhÀllet. Exempelvis Àr majoriteten av broarna i Sverige byggda av betong och dessa blir allt Àldre. Broarna stÀlls ocksÄ inför nya krav. Större laster och högre trafikhastigheter Àr exempel pÄ detta.

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar och taktrÀdgÄrdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgÄrd pÄ ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolÀr sjukdom.Bakgrund: HÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vÄrd och kan frÀmja den fysiska, psykiska och emotionella hÀlsan. MÄnga stÀder har under de senaste Ärtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med taktrÀdgÄrdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus Àr ofta byggda pÄ höjden, inte sÀllan finns tak och atriumgÄrdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och nÀrstÄende om de utformas för att bli gröna hÀlsofrÀmjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom omrÄdena hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrd, bipolÀr sjukdom och takodling, taktrÀdgÄrd, tillsammans med enkÀt till avdelningen och inspirationsresor till atriumgÄrd och takodling har anvÀnts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar pÄ vilka komponenter som bidragit till att det gÄr att förena riktlinjer för hÀlsofrÀmjande trÀdgÄrdar med riktlinjer för taktrÀdgÄrdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsÀttningar och delvis efter mÄlgrupperna.

I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Denna studie fokuserar pÄ vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning bestÄr utav. Studien tar sin utgÄngspunkt i att globaliseringens omvÀrldsförÀndringar förÀndrat mÀnniskors möjligheter till identitet, och att bloggning Àr del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola pÄ nÀtet framtagen av tre kvinnliga framgÄngsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lÀra bloggare hur man bÀst ska framstÀlla sig sjÀlv för att synas och expandera pÄ nÀtet, samt göra bloggen till en lyckad affÀrsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förstÄelsen för hur samtidens framtrÀdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och dÀrmed identitet.

I en stor del av arbetsolyckor som anmÀls Àr en truck inblandad. För att undvika att fotgÀngare blir pÄkörda av industrifordon anvÀnds ofta pÄkörningsskydd. PÄ Volvo Group Truck Operations i Skövde anvÀnds idag pÄkörningsskydd i fabrikerna för att avgrÀnsa fotgÀngare frÄn fordonstrafiken. Volvos pÄkörningsskydd Àr en helsvetsad stÄlkonstruktion som Àr fÀst i betonggolvet med expanderbultar. Dessa pÄkörningsskydd Àr byggda efter platsen de monteras pÄ och Àr dÀrför svÄra att ÄteranvÀnda och reparera.

Syftet med denna uppsats har varit att fĂ„ svar pĂ„ hur pensionĂ€rerna som spenderar sinadagar pĂ„ dagverksamheter upplever besöken frĂ„n Svenska kyrkan och varför de vĂ€ljeratt delta. Vidare ligger syftet pĂ„ att ta reda pĂ„ vad som driver vissa anstĂ€llda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom Ă€ldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest pĂ„ de intervjuer jag genomfört byggda pĂ„ kvalitativaforskningsmetoder med pensionĂ€rer som deltog vid en andakt pĂ„ en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar pĂ„ dagverksamheten dĂ€randakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en prĂ€st har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom Ă€ldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanstĂ€llts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad pĂ„ etiska teorier för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning Ă€r att de flesta avpensionĂ€rerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sĂ€tt att fĂ„ utloppför sin tro, utan ser dem som underhĂ„llning. Anledningen till att de deltar i besöken Ă€rför de flesta av pensionĂ€rerna ser det som ett kul ?avbrott? i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anstĂ€llda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar.

Uppsatsen handlar dels om hur det ser ut i dagens  klassrum och hur lÀrare upplever att de sjÀlva och eleverna pÄverkas av klassrummets fysiska miljö. Dels om hur lÀrares tankar och idéer gÀllande ett idealt klassrum. Syftet med studien var att jÀmföra det nuvarande klassrummet med lÀrares visioner av ett idealt klassrum utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. I arbetet med insamling av data gjordes fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare verksamma pÄ mellanstadiet samt observationer av deras klassrum. Resultatet visade att  klassrummens planlösningar var slÄende lika.

Det blir allt vanligare att man anvÀnder digitalt framstÀllda visionsbilder nÀr man ska presentera olika förÀndringsprocesser av den byggda miljön, vilket kan leda till höga förvÀntningar av det som senare ska byggas. Dessa digitala visionsbilder av staden blir allt mer fotorealistiska och verklighetstrogna, vilket gör att man lÀtt glömmer bort att en fotorealistisk visionsbild inte behöver vara mer bearbetad eller verklighetstrogen Àn en bild skissad för hand. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur Malmö stad presenterar sina framtidsvisioner av staden med text och bild och hur man som sekundÀr mottagare kan uppleva och tolka dessa visionsbilder. Studiematerialet vi har valt bestÄr av plan? och strategiprogram för tre MalmöomrÄden som stÄr inför förÀndring: VÀstra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri.

Balkonger har funnits i Sverige i över 200 Är och Àr nu pÄ modet. De Àr i allmÀnhet utsatta för stora pÄfrestningar och orsakar ofta en vanlig typ av köldbrygga. I synnerhet de balkonger som byggdes till flerbostadshus i betong under miljonprogrammet mÄste renoveras. De Àr byggda med dÄtidens teknik vilket innebÀr att de bildar en köldbrygga.Denna rapport Àr till för att vÀgleda fastighetsÀgare vid en renovering av utanpÄliggande balkonger i betong. Metoder pÄ marknaden har undersökts med hjÀlp av intervjuer och litteraturstudier.