Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

Hydraulisk sprÀckning ? i debatten omnÀmnd som fracking ? Àr en kontroversiell energiteknik som vÀckt starka kÀnslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan pÄföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt brÀnsle i en tid nÀr vÀrlden stÄr i behov av att lÀmna den fossila eran. Tekniken har mellan Ären 2010-2013 pÄverkat den globala energisituationen i allmÀnhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förĂ€ndrats över tiden i förhĂ„llande till lagstiftning gĂ€llande anmĂ€lningsplikten och revisionsplikten?NivĂ„:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhĂ€llet gĂ€llande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell pĂ„verkan pĂ„ utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen Ă€ven belysa hur utökade krav pĂ„ anmĂ€lningsplikt och revisionsplikt har pĂ„verkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som Ă€r centralt i denna uppsats Ă€r tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrĂ„n ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det Ă€r tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell pĂ„verkan, rollen Ă€r mycket styrd av lagar och regler. Det har förts bĂ„de för- och motargument i relation till lagförĂ€ndringar gĂ€llande revisorns anmĂ€lningsplikt och revisionsplikten. I förlĂ€ngningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell pĂ„verkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primĂ€r data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits nĂ„gon information om hur bland annat revisorer och företagsĂ€gare ser pĂ„ dessa frĂ„gor idag.

Detta examensarbetes syfte Àr att fördjupa vÄra kunskaper om ledningsrÀtt och alternativa upplÄtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa anvÀnds i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplÄtelseformerna: servitut, ledningsrÀtt och olika typer av nyttjanderÀtter. Servitut och ledningsrÀtt Àr upplÄtelseformer som Àr obegrÀnsade i tid, medan nyttjanderÀttsupplÄtelserna lÀgenhetsarrende, anlÀggningsarrende och annan nyttjanderÀtt Àr begrÀnsade pÄ kortare eller lÀngre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsÀgarperspektiv. DÀrefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplÄtelseformer som föredras av olika intressenter.

This thesis aims to study whether the Swedish corporate law is in need of additional rules regarding the composition of the board of directors from a gender equality point of view. Sweden is internationally a state that is far ahead when it comes to creating equal opportunities for all its citizens. The Swedish labour market consist of men and women to an equal degree, although this is a phenomena that is not reflected on the leading positions in the larger limited corporations listed on the stock exchange. This is a trend that definitely needs to be attended to, since women can provide crucial knowledge that is important not only to the individual corporation but also to the society as a whole. This is strengthened by the fact that demographic differences in boards stimulates creative solutions and well reasoned suggestions.The opponents to legal measures regarding affirmative action base their arguments on the fact that the shareholders right of ownership is limited as a result of such measures and also that rules regarding self-regulation through corporate governance is preferable.

Miljö- och hÄllbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att anvÀnda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hÄllbarhetsredovisning finns ett ramverk som Àr upprÀttat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk Àr idag det mest fullstÀndiga och anvÀnds av företag som vill förmedla sin miljö- och hÄllbarhetsinformation pÄ ett seriöst sÀtt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att anvÀnda nÄgot ramverk för miljö- och hÄllbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan vÀlja om de vill följa nÄgot ramverk eller inte.

Sammanfattning - ?FrÄn allmÀnnyttigt till affÀrsmÀssigt ? en studie av effekterna pÄ redovisningen efter att den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag trÀtt i kraft?Datum: 2012-05-30NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15hpInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Martin Davidsson (martinmartin400@gmail.com)Ida Wallén Ehrstrand (ida.wallenehrstrand@comhem.se)Titel: FrÄn allmÀnnyttigt till affÀrsmÀssigt ? en studie av effekterna pÄ redovisningen efter att den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag trÀtt i kraft  Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: AllmÀnnyttan, affÀrsmÀssiga principerFrÄgestÀllning: EU direktiv har initierat en ny lagstiftning som innebÀr att de kommunala bostadsaktiebolagen ska drivas pÄ affÀrsmÀssiga grunder. Vi frÄgar oss: Vad innebÀr egentligen affÀrsmÀssiga principer för de kommunala bostadsaktiebolagen? Vilken skillnad blir det att driva kommunala bostadsaktiebolag enligt den nya lagen? Vilken pÄverkan fÄr applicerandet av affÀrsmÀssiga principer pÄ kommunala bostadsaktiebolags externredovisning?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det innebÀr för de kommunala bostadsaktiebolagen nÀr dessa mÄste drivas enligt affÀrsmÀssiga principer och vilka konsekvenserna blir. Metod: En kvalitativ studie Àr vald för att fÄ ett bredare perspektiv för problemet. Information har samlats in genom databaser, webbsidor och en personlig intervju.

SAMMANFATTNINGVi har inspirerats av en förelĂ€sning av Jennifer Gibson frĂ„n University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man dĂ€rigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde pĂ„ den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att fĂ„ acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svĂ„ra prioriteringar, sĂ„ kallade wicked-issues.Syftet med uppsatsen var att ta reda pĂ„ om och hur deliberativa metoder Ă€r ett sĂ€tt att hantera wicked-issues. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Vilka kĂ€nnetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgĂ„ngsrik? För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens lĂ€ns landsting och Landstinget i Östergötland.

Är strĂ€ngare krav och eventuell lagstiftning, avseende miljöredovisning, att vĂ€nta för samtliga företag i Sverige, inte enbart de statliga? Vilka Ă„tgĂ€rder krĂ€vs för att fler svenska företag i framtiden skall framstĂ€lla en extern miljöredovisning och för att miljöinformationen ska vara vĂ€rdefull?Syftet med uppsatsen var att undersöka hur framtidens krav pĂ„ svenska företags miljöredovisning kan komma att se ut och vilka Ă„tgĂ€rder som krĂ€vs för att fler svenska företag i framtiden skall framstĂ€lla en extern miljöredovisning av vĂ€rde.Rapporten bygger pĂ„ en explorativ undersökning. Vi har valt att anvĂ€nda en kvalitativ inriktad forskning med ett helhets- och framtidsperspektiv. Information och data har samlats in frĂ„n sĂ„vĂ€l dokument som muntliga kĂ€llor för analys och utifrĂ„n detta har vi skapat en teori om framtida Ă€ndringar vilket benĂ€mns induktion. Medvetet har vi valt att fokusera pĂ„ och lĂ€gga tyngd vid aktuella rapporter och information frĂ„n olika organisationers hemsidor dĂ„ rapporten behandlar framtida eventuella Ă€ndringar.Det inledande avsnittet behandlar begreppet ?hĂ„llbar utveckling?, följs av dagens olika krav pĂ„ företagens miljöarbete, bĂ„de lagkrav och marknadens krav.

Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrÄn internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption Àn the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). DÄ det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition Àr nödvÀndig. Korruption pÄverkar Àven rÀtten till att bli prövad av en sjÀlvstÀndig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rÀttighet Àr the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).

Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav pÄ att skolmÄltider som serveras i grundskolan ska vara nÀringsriktiga börja tillÀmpas. I och med den nya lagen Àr det viktigare Àn nÄgonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten pÄ skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssÀkring av skolmÄltider. MÄlet Àr att verktyget, som bestÄr av enkÀter, ska anvÀndas som stöd för att leverera bra skolmÄltider utifrÄn nÀring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmÄltider. Sverige och Finland Àr de enda lÀnderna i vÀrlden med en lagstiftning om nÀringsriktiga och kostnadsfria skolmÄltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagslÀget finns det inget system för kvalitetssÀkring av skolmÄltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mÀta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie dÀr 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog.

Syftet med studien Àr att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gÀllande beslut om barns Äterförening med sina förÀldrar, som tidigare bedömts ha en bristande förÀldraförmÄga.Min frÄgestÀllning bestÄr av tre frÄgor: Vilka faktorer kan pÄverka ett beslut om ett Äterkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhÄller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av förÀldraförmÄgan efter placering? Hur stor andel av förÀldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fÄtt omhÀndertagandet Äterkallat?FrÄgorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. TvÄ av informanterna intervjuades tillsammans.För analys av empirin har studien anvÀnt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras förÀldrar.Resultatet visade en tvetydighet gÀllande socialsekreterarnas tillÀmpning av lagar; ett övervÀgande fokus pÄ vÄrdnadsöverflyttningar och bristfÀlliga insatserna kring Äterförening.

Under senare Är har verkstÀllande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkstÀllande direktörer fÄr ta allt större ansvar för utvecklingen pÄ börsen. Marknaden i sin tur vÀrdesÀtter den verkstÀllande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkstÀllande direktören pÄverkar hur marknaden vÀrdesÀtter honom/henne.Syfte: UtifrÄn teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar pÄ successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen Àr genomförd.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.