För att upprÀtthÄlla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer stÀller det krav pÄ fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgÄng till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebÀr att olika parter har olika information om vÀrdet pÄ tillgÄngar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras stÀllning i sitt bolag eller att de fÄtt tillgÄng till vÀrdefull information som inte Àr offentlig.

Titel: PrivatrÄdgivarens arbete - en kvalitativ studie av tvÄ bankerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Stridh och Maria SundstenHandledare: Stig SörlingDatum: 2010-JuniSyfte: Syftet med denna uppsats Àr ge en djupare inblick i hur finansiella rÄdgivare arbetar. Vi vill undersöka hur de rÄdgivarna hanterar sin roll som rÄdgivare till kunden kontra sÀljare för företaget, och hur kundens intressen bevaras.Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fyra rÄdgivare. Vi har studerat olika teorier i Àmnet som vi sedan analyserat tillsammans med det empiriska materialet.Resultat & slutsats: VÄr studie visar att de finansiella rÄdgivarna inte ser nÄgon konflikt i sina roller som försÀljare kontra rÄdgivare. Enligt vÄra respondenter arbetar de alltid för kundens bÀsta. Vi kan Àven konstatera att kundens intressen bevaras frÀmst med hjÀlp av de lagkrav som finns, dÄ dessa regler Àr vÀl inarbetade i bankernas system.Förslag till fortsatt forskning: Vi finner att det skulle vara intressant att Àven undersöka hur kunderna ser pÄ rÄdgivningssituationen? KÀnner de till sina rÀttigheter? En annan intressant studie vore att undersöka hur bankerna arbetar med finansiell rÄdgivning jÀmfört med företag som kallar sig för "oberoende rÄdgivare".

MÄlet om ett lÄngsiktigt ekologiskt hÄllbart Sverige kan inte nÄs utan en hÄllbar transportpolitik och infrastruktur. JÀrnvÀgen ses generellt som ett mer miljövÀnligt transportslag och ett ökat nyttjande av denna Àr dÀrmed viktigt. Det leder dock till ett ökat behov av drift, underhÄll och viss nybyggnation, samt till behovet av att se till dess miljöpÄverkande faktorer. En miljöanpassad offentlig upphandling, sÄledes en hÄllbar upphandling av dessa entreprenader Àr ett steg nÀrmare en hÄllbar utveckling. Syftet med miljökrav vid upphandling Àr att minska jÀrnvÀgssektorns negativa miljö- och klimatpÄverkan, och att frÀmja miljöarbetets utveckling.

Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer mÄlet har vÀntats utgöra ett efterlÀngtat besked kring problemen med grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Genom en prejudicerande verkan Àr domen betydelsefull för samtliga lÀnder som tillÀmpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och pÄverkar hÀrmed Àven svenskt rÀttssystem.Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjÀmna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gÀller ett utlÀndskt dotterbolag. Marks & Spencer begÀrde att fÄ göra just ett sÄdant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rÀtt.Metod: Uppsatsen tillÀmpar den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, varmed avsikten Àr att beskriva, förklara och analysera gÀllande rÀtt.Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskrÀnkning Àr berÀttigad dÄ syftet Àr legitimt och motiverat av tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag dÄ det utlÀndska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dÄtid, nutid och framtid.Domen efterlÀmnar ett tvetydigt budskap dÀr den Europeiska Unionens önskvÀrda utveckling pÄvisas samtidigt som en mycket lÄngtdragen rÀttfÀrdigandebedömning stÀrker medlemsstaternas suverÀna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.NÄgon omfattande revidering av svensk lagstiftning Àr inte aktuell utöver vad som gÀller de mycket begrÀnsade situationer som EG-domstolen anger. PÄstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, Àven skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vÀgen för en önskvÀrd utveckling som medlemsstaterna nu sjÀlva ansvarar för..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och hur pÄverkad man som lÀsare blir, av massmediernas eventuella vinkling av begÄngna brott och rÀttsfall i nyhetsrapporteringen. Mina konkreta frÄgestÀllningar lyder: PÄverkar media den allmÀnna uppfattningen om straffnivÄn, samt den allmÀnna uppfattningen om syftet med straff? Hur ser förhÄllandet ut mellan den allmÀnna uppfattningen om syftet med straff och vald pÄföljd?I avsnittet om tidigare forskning redovisar jag resultat i forskningsomrÄdet hur media pÄverkar allmÀnheten, dÄ det finns mycket liten forskning i just de frÄgestÀllningar som jag berör. Gemensamt för samtliga författare Àr att medias rapportering av brott inte stÄr i proportion till hur mÄnga, eller vilken typ av brott som egentligen begÄs. Detta fÄr i sig betydelse för allmÀnhetens rÀdsla för brott, kriminalpolitiska förÀndringar och allmÀnhetens syn pÄ och kunskap om rÀttsvÀsendet i stort.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Problembakgrund: Varje Är förlorar skatteverket miljarder pÄ byggföretag som smiter undan sin skyldighet att betala skatt. Detta skattefusk drabbar inte enbart skatteverket utan ocksÄ de seriösa byggföretag som fÄr svÄrt att konkurrera vad det gÀller prisanbud gentemot de oseriösa företagen. Riksdagen har beslutat att införa omvÀnd momsredovisning i Sverige för byggsektorn frÄn och med den 1 juli 2007. Studiens huvudproblem Àr: Hur pÄverkar införandet av omvÀnd momsredovisning stora och smÄ byggföretag i Sverige vad gÀller konkurrens och svartarbete? Hur har denna lagstiftning pÄverkat konkurrensen och svartarbetet bland byggföretagen i Tyskland dÀr omvÀnd momsredovisning redan implementerats?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka reaktionerna pÄ det kommande införandet av omvÀnd momsredovisning hos byggföretagen i Sverige.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angÄende vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, bÄde i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det Àr vitalt att revisorn stÄr i en oberoende stÀllning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn sÀkerstÀller oberoendet gentemot klienten och sin omvÀrld.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur revisorerna sÀkerstÀller sin oberoende stÀllning gentemot sina klienter. Vi kommer lÀgga fokus pÄ fyra stora revisionsbyrÄer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn sÀkerstÀller sin oberoendestÀllning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i sÀkerstÀllningen av revisorns oberoende och hur konsultationer pÄverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie för att fÄ en djupgÄende förstÄelse för respondenternas Äsikter och synpunkter pÄ den stÀllda problemformuleringen. Den primÀra datan till empirin har samlats in genom intervjuer, dÀr respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.

Idag, 2014, Àr det vanligt förekommande att med hjÀlp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D gÄr fort och har bl.a. fÄtt konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer stÀller högre krav pÄ tillgÄng till information. För en kommun Àr det viktigt att tillgÀngliggöra information framförallt inom planprocessen dÀr presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjÀlp inför samrÄd. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrÄn ett kommunalt perspektiv. MÄlsÀttningen Àr att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

I denna uppsats utreds varumÀrkesrÀttens tillÀmpning pÄ domÀnnamnstvister i USA och Norden. FrÄgan om denna tillÀmpning Àr enhetlig med den traditio-nella varumÀrkesrÀtten, och om denna traditionella rÀtt Àr tillrÀcklig eller lÀmp-lig för att hantera domÀnnamnstvister, belyses.Det grundlÀggande syftet inom bÄde nordisk och amerikansk varumÀrkesrÀtt Àr skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av anvÀndning av förvÀx-lingsbart varumÀrke, och skyddandet av det upparbetade vÀrdet i vÀlkÀnda va-rumÀrken. Trots rÀttsenhetlighet inom dessa tvÄ lÀror har USA ocksÄ utvecklat en lÀra om initial intresseförvÀxling, vilket inte finner nÄgon motsvarighet i Norden. Denna lÀra fokuserar pÄ risken för en förvÀxling före köpet som skingras innan detta genomförs.DomÀnnamn finnes vara lÀtta att registrera och ha en sÀrskiljande funktion lik-nande varumÀrkens. Detta har lett till ett antal domÀnnamnstvister i frÀmst USA, men Àven Danmark har haft flertalet dylika tvister.

Min uppsats handlar om bevisvÀrdering i vÄldtÀktsmÄl. Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram vÄldtÀktsbrottet i förhÄllande till en dess sÀrskilda bevisproblematik. Syftet Àr vidare att jÀmföra nuvarande lagstiftning med en samtyckesbaserad lagstiftning och den norska modellen dÀr grov oaktsam vÄldtÀkt Àr kriminaliserad. UtifrÄn dessa olika modeller har bevisproblematiken belysts och kommenterats. Syftet mynnar ut i frÄgestÀllningarna; Vilka bevis krÀvs för en fÀllande dom i vÄldtÀktsmÄl? Hur pÄverkas bevisvÀrderingen om vi skulle införa ett samtyckesrekvisit? Hur skulle bevisvÀrderingen pÄverkas om vi enligt den norska modellen kriminaliserade grov oaktsam vÄldtÀkt?Kvinnan har inte alltid haft en sjÀlvklar rÀtt till sin egen kropp och sexualitet.

PÄ senare tid har det framkommit flera företagsskandaler pÄ grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav pÄ revisorers oberoende och sjÀlvstÀndighet. Det Àr vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte pÄverkar dennes omdöme, för att upprÀtthÄlla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags rÀkenskaper Àven innefatta rÄdgivning. Det innebÀr att det kan uppkomma svÄra grÀnsdragningar mellan vad som Àr tillÄtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.

Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.