Bakgrund: Sedan den första januari Ă„r 2005 ska alla svenska börsnoterade koncerner till följd av EU-lagstiftning följa de internationella redovisningsreglerna IAS/IFRS. En av de redovisningsstandarder som finns i IFRS Ă€r IFRS 3 Business combinations som behandlar rörelseförvĂ€rv. ÖvergĂ„ngen till IFRS har lett till att det stĂ€lls högre krav pĂ„ den information som företagen lĂ€mnar i samband med sina Ă„rsredovisningar jĂ€mfört med tidigare regler.Syfte: Att studera om det har skett en förbĂ€ttring 2012 jĂ€mfört med 2006 av de upplysningar som ska lĂ€mnas enligt IFRS 3 av företagen noterade pĂ„ Nasdaq OMX Stockholm. Vidare se om det finns nĂ„got samband mellan upplysningsgrad och storlek pĂ„ företagen.Metod: En kvantitativ metod har tillĂ€mpats dĂ€r sekundĂ€rdata har samlats in frĂ„n Ă„rsredovisningar för Ă„r 2006 och Ă„r 2012. Tre separata Chi2-test har sedan utförts för att se om det finns nĂ„got samband.Empiri: Empirin visar att det har skett en viss förbĂ€ttring mellan Ă„r 2006 och 2012, detta kan dock inte styrkas med Chi2-testet.

Hur förÀndras energibehovet vid orientering av byggnader efter vÀderstrecken?Detta examensarbetets syfte Àr att ta fram ett bostadsomrÄde pÄ ca 10 ha innehÄllande 70-90 bostÀder i form av tre olika smÄhustyper med ambitionen att vara sÄ energisnÄla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser pÄ befintliga bostadsomrÄden i Sverige och en omfattande energiberÀkning har gjorts. Vanliga faktorer som pÄverkar energibehovet har undersökts som tillexempel vÀderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i tvÄ olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som Àr orienterade efter tvÄ olika vÀderstreck, norr-söder respektive öster-vÀster. En energi-berÀkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. PÄ arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergÄng frÄn industrisamhÀlle till tjÀnstesamhÀlle vilket ocksÄ ledde till förÀndrade arbetsförhÄllanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrÄgan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrÄgan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som anvÀnds för att förklara den omvandling som skett i samhÀllet frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle med en dominerande tjÀnstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhÄllandena i arbetslivet har förÀndrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrÄgan.

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

UtlÀnningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirÀttslig. Sedermera har lagstiftningen fÄtt Ànnu ett ÀndamÄl, nÀmligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL Àr tillÀmplig pÄ envar, som inte Àr svensk medborgare och sÄledes Àven pÄ statslösa. Den svenska UtlL vill dock sÄ lÄngt som möjligt tillförsÀkra utlÀnningar en rÀtt att komma in i landet och vistas hÀr. Lagen anger bl.a.

Antalet och andelen Àldre ökar i vÄrt land och störst Àr ökningen bland dem över 80 Är. I dessa Äldrar Àr det vanligare Àn bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsÀttningar och ha behov av hjÀlp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lÀgger ansvaret för att Àldre och funktionshindrade fÄr det stöd de behöver pÄ samhÀllet men den hjÀlp som ges av anhöriga till Àldre som bor hemma Àr till omfattningen mer Àn dubbelt sÄ stor som den som ges av samhÀllet och tycks dessutom öka. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn och blir ofta ensamstÄende i slutet av livet. Syftet med denna studie Àr att beskriva Àldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och nÀrstÄendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsstÀllelsen.

Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

Bakgrund: Ideella föreningar Àr mycket vanliga i det svenska samhÀllet men det saknas en civilrÀttslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsÀttning och stora tillgÄngar. Det ska vara skattemÀssigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gÀllande regelverk och praxis pÄverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. SÀrskilt sÄdana ideella föreningar som ingÄr i eller har nÀra samverkan med en koncern. Syftet Àr vidare att redogöra för de faktorer som pÄverkar företrÀdarna i ideella föreningar till att lÀgga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.

MiljötÀnkande och samhÀllsansvar fÄr allt större uppmÀrksamhet i dagens samhÀlle. UtifrÄn det tvingas företag till en större medvetenhet betrÀffande dess samhÀllsansvar. Till följd av det upprÀttar allt fler företag separata hÄllbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhÀllsansvar kan fÄ ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstÄtt en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att pÄ detta sÀtt uppnÄ en konkurrensfördel har lett till att mÄnga hÄllbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer Àn redovisningar som genomgÄtt en oberoende granskning.

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.

PÄ senare Är har etableringen av 3D-applikationer pÄ internet, för att visualisera geografiska omrÄden och platser blivit allt vanligare. Exempel pÄ sÄdana applikationer Àr tjÀnsterna Google Earth och Street View, som levereras av företaget Google. Den snabba utvecklingen av 3D-tjÀnsterna har medfört bÀttre bildupplösning och mer detaljerade satellitbilder. Detta har i sin tur fört med sig att integritets- och sÀkerhetsrelaterade frÄgestÀllningar relaterade till 3D-applikationerna har aktualiserats. FrÄn flera hÄll i vÀrlden har Google stött pÄ ifrÄgasÀttanden och protester.

Sedan 1996 stÄr biogas för över hÀlften av den anvÀnda fordonsgasen i Sverige. Det blir sÄledes allt mer angelÀget att framstÀlla biogas. Biogasprojektet Biogas i BrÄlanda har för avsikt att framstÀlla biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia frÄn en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen ÄterstÄr ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna. Uppsatsens huvudfrÄga Àr huruvida biogödseln frÄn projektet Biogas i BrÄlanda fÄr anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.