The aims of this project were to describe the circumstances around dogs being left alone in cars, to investigate owners? knowledge of the risks associated with leaving dogs in cars and the relevant legislation and, finally, to study how changes in the air temperature and air composition in the car affect the dog. The project consisted of a survey of the literature, a questionnaire part and an experimental part. An important conclusion is the importance of the level of knowledge of owners, since there are several ways in which an owner can prevent their dog from heat stroke and, in the case of an eventual accident, their action can have direct consequences in minimizing the long-term damage to the dog and even whether or not it survives. Fewer than half of the owners in the study knew that for a dog suffering heat stroke, the most important thing is to bring the body temperature down. Only a third of dog owners knew that if a dog is left in a warm car and showing signs of heat stress, then the police should be contacted and the dog quickly helped out of the car.

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning Àndrats vid tvÄ tillfÀllen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivförÀldrar och för lesbiska par att fÄ barn med hjÀlp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvÄrden. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien Àr att nÀrmare undersöka och skapa en fördjupad förstÄelse för Sveriges Psykologförbunds stÀllningstaganden i frÄgor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen bestÄr av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att homosexuella familjer framstÀlls som problematiska med hjÀlp av tvÄ diskurser, vilka i sin tur Àr relaterade till vilken frÄga som behandlas. En diskurs om svÄrigheter som tillförs familjen utifrÄn, i form av negativa samhÀllsattityder till homosexualitet, Àr retoriskt anvÀndbar i argumentation mot homoadoptioner.

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som anvÀndes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkÀtundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkÀtundersökningen pÄvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillÀmpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: ? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgrÀnsade samtliga riksintressen enligt lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjÀnstemÀnnen angav att kvaliteten pÄ lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfÀllig i flera avseenden. ? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillÀmpades i den översiktliga planeringen. ? De statliga myndigheterna, lÀnsstyrelserna och kommunerna saknade tillrÀckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillÀmpa riksintressesystemet. ? Riksintressesystemet och tillÀmpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gÀllande lagstiftning..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ mer kunskap om vad det innebÀr att fÄ vÀxa upp i vÄldets nÀrhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som Àr lÀmpliga frÄn skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhÄllanden och vilka effekter vÄldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhÄllande som rÄder dÀr. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvÄld i familjen, Àr upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning frÄn specialpedagog och rektors stöd behövs för att försÀkra barnet en sÄ fungerande tillvaro som möjligt.

I ett alltmer internationaliserat samhÀlle Àr företagens betydelse sÄsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig dÀrför i koncerner med bolag verksamma i flera lÀnder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnÄ neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsÀttningar tillÄta resultatutjÀmning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkÀnns dock endast företag dÀr mottagaren av bidraget Àr skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige mÄste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rÀttens fördragsstadgade krav pÄ fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rÀttsfall underkÀnt medlemslÀndernas lagstiftning angÄende grÀnsöverskridande förlustutjÀmning sÄsom oförenlig med EU-rÀtten.

Syftet med denna studie Ă€r att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvĂ„ngsvĂ„rd pĂ„verkar arbetet med missbrukare. Studien Ă€r komparativ och jĂ€mför arbetet med missbrukare pĂ„ Åland som tillĂ€mpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frĂ„gor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förvÀntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förvÀntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker ocksÄ om ettförvÀntningsgap existerar mellan revisionsbyrÄer och deras anstÀllda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie dÀr godkÀnda och auktoriserade revisorer pÄKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundlÀggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. DÀr presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförvÀntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.FörvÀntningsgapet Àger rum nÀr bestÀllare av revision har en annan uppfattning Àn revisornom vad revisionen innebÀr, dess rÀckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förvÀntningsgapet Àr kommunikation ett viktigt instrument.

Vilhelmina Àr en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vÀnda trenden krÀvs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att ÄtervÀnda till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnÀra boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhÀlsan och trivseln i alla Äldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjÀlp av en innehÄllsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som Àr viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen pÄ ett hÄllbart sÀtt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjÀlp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv pÄ skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har anvÀnts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mÄngbruk.DÀrefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan Ästadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig mÄlgrupp och i konkret planering satsa pÄ attraktivt boende med beaktande av skogsskötselÄtgÀrder för estetiska och sociala vÀrden i naturmiljöerna, samt förbÀttrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt Àr en allmÀn rÀttsgrundsats som kan hÀrledas till Decemberkompromissen Är 1906. DÄ kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rÀtt att fritt anstÀlla. Denna rÀtt har sedan begrÀnsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestÀmmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anstÀllning Àr det rÀtta sÀttet att tillmötesgÄ detta behov. Inför ett slutgiltigt bestÀmmande om anstÀllning mÄste dock arbetsgivaren beakta ett antal rÀttsfrÄgor.

KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gÀllande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller förÀldrarna. Forskning visar att förÀldrars önskan om befrielse frÄn specifika undervisningsinslag för sina barn Àr ett vÀxande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis frÄn Skolverkets hÄll. Detta resulterar i att förÀldrar vÀljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor dÀr befrielse utdelas godtyckligt och lÀttvindigt för att kringgÄ problematiken, nÄgot som bemöts med bÄde ris och ros frÄn forskarnas hÄll.UtifrÄn ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmÀrksammas olika lösningar av ovanstÄende problem med utgÄngspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rÀttigheter som vÀger tyngst.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning stÄr nu i begrepp att förÀndras efter tryck frÄn sÄvÀl nationellt som internationellt hÄll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem Ären. Under Ären som gÄtt har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlÀmna betÀnkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för nÀringslivets sjÀlvreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att trÀda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehÄller ett flertal reformer dÀr bl.a.

SammanfattningFör att vÀnda den globala uppvÀrmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att pÄ olika sÀtt Ästadkomma minskade utslÀpp av vissa vÀxthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nulÀget Àr aktiv, Àr handeln med utslÀppsrÀtter som hÀnför sig till utslÀppen av koldioxid.Eftersom EU Àr part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens rÄd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnÄ de Ätaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rÀtt genom lag (2004:1199) om handel med utslÀppsrÀtter. Innehavet av en utslÀppsrÀtt medför en rÀtt att slÀppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utslÀppsrÀtterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivÄer av utslÀpp.