Medarbetares kompetens gÄr inte att vÀrdesÀtta i kronor för företag men det finns andra sÀtt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i Ärsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för Ären 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gÀllande humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar bankerna lÀmnar i respektive Ärsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta omrÄde vi har anvÀnt oss av har alla förslag pÄ olika mÄtt om hur humankapital kan redovisas. Dessa mÄtt och de som finns i gÀllande regelverk har vi sedan tillsammans med vÄr egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehÄllsanalysen av Ärsredovisningarna.

Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av revisorn och den lagstiftning som revisorn mÄste följa. Vi beskriver de rekvisit som mÄste uppnÄs för att ansvar skall kunna krÀvas. FortsÀttningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rÄdgivning. Denna typ av rÄdgivning Àr försÀkrad genom revisorns obligatoriska ansvarsförsÀkring. Koncentrationen ligger slutligen pÄ den fristÄende rÄdgivningen.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.

Denna teoriutvecklande studie syftade till att svara pÄ frÄgan: Hur kan terroristorganisationer fortleva i demokratiska stater? Genom att applicera befintliga teorier pÄ de tvÄ empiriska fallen; konflikten mellan Storbritannien och IRA och konflikten mellan Spanien och ETA Àmnade studien att analysera och förklara vilka aspekter i den demokratiska staten som resulterar i terroristorganisationers fortlevnad. Det empiriska material som anvÀnts Àr frÀmst teorier om rÀttfÀrdigande eller icke-rÀttfÀrdigande av terrorism, teorier som förklarar var organisationen och den enskilde terroristen finner motivation samt teorier om hur stater kan förebygga och motarbeta terrorism och vilka dilemman detta medför. DÄ teorierna tillÀmpats pÄ de empiriska fallen har utfallet visat att nÀr kampen kan anses vara rÀttfÀrdigad samt terroristorganisationen och dess medlemmar funnit tillrÀcklig motivation utgör detta en av fortlevnadens tvÄ baser. Den andra basen utgörs av staternas svÄrighet att vÀlja mellan att agera eller inte agera samt att vÀga mellan hÄrd lagstiftning och upprÀtthÄllandet av en demokratisk rÀttsstat.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsÀttningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vÄr studie anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. Arbetet har analyserats utifrÄn teoretiska perspektiv sÄ som stigmatisering och skam.Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmÀrksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och SocialtjÀnstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv sÄ som icke funktionshindrade i samhÀllet.

Syftet med arbetet Àr att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltÀckande DNA-register skulle kunna innebÀra. Dagens lagstiftning innebÀr att DNA-prov fÄr tas pÄ alla som Àr skÀligen misstÀnkta för brott, Àven om det inte Àr nödvÀndigt för utredningen av brottet. LagÀndringen innebÀr dessutom att DNA-prov Àven skall fÄ tas pÄ personer som inte Àr skÀligen misstÀnkta för brott om syftet Àr att underlÀtta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fÀngelse. Ett heltÀckande register skulle innebÀra att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstÀnkta utan direkt kunna jÀmföra spÄr frÄn en brottsplats mot det heltÀckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gÄng har de som varit negativt instÀllda till ett heltÀckande register förutspÄtt att det skulle vara ett hot mot vÄr integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Sverige genomförde vid Ärsskiftet 2012/2013 ytterligare en sÀnkning av bolagsskatten. Denna gÄng frÄn 26,3 till 22 procent. MÄlet med sÀnkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivÄ vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lÄgskattelÀnder. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsÀttningsgrad.I teorin sjunker vÀrdet pÄ skatteskölden vid en bolagsskattesÀnkning och dÀrmed ocksÄ vÀrdet pÄ företagen.

Renskötande samer upplever hinder för att söka hjÀlp för psykisk ohÀlsa.Förtroendet för sjukvÄrden Àr lÀgre Àn i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vÄrden. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohÀlsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien Àr att belysa behandlares erfarenheter och förestÀllningar kring samers liv ochhÀlsa och hur dessa pÄverkar den terapeutiska alliansen, som Àr en viktig faktor förbehandlingsframgÄng. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehÄllsanalys.

VÀrdetransportrÄnen i Sverige ligger pÄ ett rÄn i veckan. Finland har endast haft fyra rÄn mot vÀrdetransporter pÄ en sexÄrsperiod. Med denna rapport vill vi försöka förstÄ vad som skiljer mellan Sverige och Finland gÀllande vÀrdetransportrÄn. Vi tittar pÄ om problemet ligger i skillnader gÀllande lagstiftning och straffsatser. Man se att pÄföljden för rÄn och grovt rÄn inte skiljer mycket mellan lÀnderna.

Problemet med hembrÀnd sprit i Sverige Àr inget nytt. Problemet började redan pÄ 1400 talet nÀr man började tillverka sprit. HembrÀnt Àr ett problem över hela landet och Boden Àr inget undantag. PÄ grund av att hembrÀnt Àr sÄ billigt och lÀttillgÀngligt sÄ blir det för ungdomar ofta en tidig inkörsport till sprit och andra droger. Som det ser ut idag sÄ har polisen i Boden inte nog med resurser för att jobba riktat mot detta problem utan man jobbar mest utifrÄn tips.

Sverige prÀglas av en underrepresentation av kvinnor pÄ högre positioner. Alla formella hinder Àr i stort sÀtt borta genom en vÀl utvecklad lagstiftning. Trots det kvarstÄr en rad kulturella och strukturella hinder som förhindrar kvinnorna att nÄ dessa poster. Syftet med uppsatsen Àr att Àr att fÄ en djupare förstÄelse för fenomenet genom att lÀgga fokus pÄ rekryteringsprocessen, rekryteringsgruppen samt organisationskulturen. Vi vill ta reda pÄ vilket sÀtt dessa faktorer pÄverkar fenomenet.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förÀndras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, stÀlls ocksÄ krav pÄ revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhÄllanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvÀrld harlett till ett behov av effektiviseringar, nÄgot som gjorts möjligt med hjÀlp avinformationsteknologi, men Àven ett behov av harmoniserad lagstiftning dÄ företagverkar globalt över landsgrÀnserna.Denna harmoniserade lagstiftning har pÄ senare tid influerats starkt av det ökade fokuspÄ interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhÀllspÄverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fÄtt större fokus irevisionen, och dels börjat prÀglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,frÀmst i form av IT-system. Det Àr naturligt att revisorerna sjÀlva inte besitter dentekniska detaljkunskap som mÄnga gÄnger krÀvs för att pÄ ett tillrÀckligt grundligt ocheffektivt sÀtt utvÀrdera dessa IT-system, varpÄ man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen stÀlls dock utförliga krav pÄ att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta dÄ det alltjÀmt Àr ordinarierevisor som Àr ansvarig för revisionen och dess resultat. VÄr frÄga Àr sÄledes omrevisorn har tillrÀcklig kunskap och förstÄelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvÀrdera dennes arbete.Syftet med denna frÄgstÀllning Àr att, med regleringen pÄ omrÄdet som grund, fÄ klarheti vad som faktiskt krÀvs av revisorn gÀllande förstÄelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt stÀller vi oss frÄgande till vad som faktiskt kan krÀvas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen Àr avgrÀnsad till att endast behandla de förhÄllanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av nÄgon av Big Four-byrÄerna.Vi har anvÀnt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fÄtt, och fÄ respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter pÄomrÄdet utan att bli styrda och hÀmmade av precisa frÄgestÀllningar frÄn vÄr sida.

KvinnovÄld har blivit ett mer öppet problem som har resulterat i lagstiftning mot kvinnovÄld. Att det finns mÀn som slÄr och krÀnker sina kvinnor som de lever ihop med Àr ett faktum. Denna handling kÀnns frÀmmande och uppfattas för de flesta i vÄrt samhÀlle som ett onormalt beteende i ett parförhÄllande. Men för kvinnan som lever med en man som misshandlar henne Àr detta inget onormalt, orsaken Àr att hon har mÄnga gÄnger övertagit mannens förstÄelse av situationen och ser verkligheten med hans ögon. Detta kallas normaliseringsprocessen.

Barnets bÀsta beskrivs av forskare som ett svÄrdefinierat begrepp. Trots detta Àr begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vÄrdnad, boende och umgÀnge. Syftet med studien har varit att undersöka GÀvle tingsrÀtts diskussion av barnets bÀsta i vÄrdnads-, boende- och umgÀngesdomar under Ären 1992, 2002 och 2012 samt om det skett nÄgon förÀndring över tid. En form av textanalys anvÀndes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rÀttssociologisk teori. Det mest framtrÀdande resultatet var att tingsrÀttens diskussion kring barnets bÀsta oftast skett indirekt, dÀr ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation Àr till barnets bÀsta eller inte.