Syftet med uppsatsen har varit att utifrĂ„n perspektivet att socionomer inom olika verksamheter Ă€r i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor kĂ€nner sig bemötta i samhĂ€llet ta reda pĂ„ just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i Ă„ldern 20 till 45 Ă„r. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhĂ€llets attitydförĂ€ndringar. De senare Ă„rens lagar har ocksĂ„ av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även Ă„lder och generation verkar kunna spela roll nĂ€r det gĂ€ller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

Syftet med denna uppsats Ă€r att konstatera hur reglerna om lufttransportörens ersĂ€ttningsansvar för försenade och instĂ€llda flyg vid personbefordran tolkas och tillĂ€mpas samt vad ersĂ€ttningen innefattar. Ett delsyfte Ă€r att framlĂ€gga en utredning om vilken lagstiftning som Ă€r aktuell, innebörden av vissa begrepp, transportörens ansvar för instĂ€llda och försenade flyg, kompensationen och dess omfattning samt övriga relevanta aspekter. Vidare Ă€r avsikten med uppsatsen Ă€ven att faststĂ€lla hur reglerna om lufttransportörens ersĂ€ttningsansvar för försenade och instĂ€llda flyg bör tolkas och vad som passagerare av sĂ„dana flyg bör ersĂ€ttas för. ÄndamĂ„let Ă€r Ă€ven att undersöka huruvida det finns anledning att revidera nĂ„gon aktuell regel och i sĂ„dant fall pĂ„ vilket sĂ€tt..

Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..

I studien har handlÀggare frÄn en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och dÀr samtliga handlÀggare vid intervjutillfÀllet arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjÀlp av handlÀggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjÀlp av att intervjua Ätta handlÀggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handlÀggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handlÀggare. Resultatet av studien visade att de pÄverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handlÀggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv pÄ arbetsplatsen.

Kommunen har möjlighet att med hjÀlp av en detaljplan reglera anvÀndningen av mark- och vattenomrÄden. Detaljplanens planbestÀmmelser Àr rÀttsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som fÄr regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet Àr uttömmande vilket betyder att endast det som stÄr upprÀknat dÀr fÄr regleras. Kapitlet ger Àven krav pÄ planbestÀmmelsernas tydlighet. I PBL finns Àven att lÀsa att det Àr en kommunal angelÀgenhet att planlÀgga mark och vatten vilket leder till att kommunen har planmonopol. I de fall kommunen anvÀnder sig av planbestÀmmelser i en detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebÀr det att gÀllande lagstiftning ej följs.

För att frÀmja mÄlet om hÄllbar utveckling krÀvs det att alla samarbetar bÄde nationellt och internationellt. I miljörÀtt har alla en viktig roll att fylla för att sÀkerstÀlla rÀtten till en hÀlsosam och godtagbar miljö. DÄ Àr det viktigt att alla fÄr komma till tals eftersom det bÀst frÀmjar miljöskyddet. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda vilka möjligheter enskilda och miljöorganisationer har till deltagande i miljöbeslutsprocesser. FrÄgorna har klarlagts med utgÄngspunkt frÄn svensk lagstiftning samt rÀttsakter frÄn internationellt- och europeiskt hÄll.

Vid första anblicken kan Avtalslagen (AvtL), pÄ grund av sin Älder och sprÄkbruk, framstÄ som förÄldrad i dagens informationssamhÀlle. PÄ grund hÀrav har vi studerat frÄgan samt utvalda avtalsrÀttsliga begrepp och upptÀckt att AvtL, p.g.a. sin allmÀnna reglering och den praxis som utbildats genom Ären, fortfarande fullt ut Àr relevant. Det i AvtL:s regler som, enligt vÄr uppfattning, behöver anpassas till dagens kommunikationsteknik Àr ej sÄ omfattande att ny lagstiftning nödvÀndigtvis Àr enda sÀttet att reglera detta. Vi har framstÀllt förslag för hur tolkning skall ske av dessa olika avtalsrÀttsliga regler för att omfatta Àven dagens ?nya? kommunikationsverktyg.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhÀllsekonomin. Ett företagsförvÀrv pÄ aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter sÄsom arbetstagare och aktieÀgare.Det Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ att aktiemarknaden prÀglas i mÄngt och mycket av sjÀlvreglering. Det Àr sÄledes aktörerna pÄ marknaden som etablerar lÀmpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering Àr ett avsteg frÄn Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det Àr sedermera intressant till vilken grad det Àr gynnsamt med en kombination av dels sjÀlvreglering, dels lagstiftning.

Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning sÄvÀl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och Àr nÄgot som diskuterats flitigt i svensk media under Är 2013. Syftet för denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande Àr en omstridd frÄga i Sverige eftersom att debatten Àr stagnerad, de ideologiska grunderna och jÀmstÀlldhetsperspektiven skiljer sig Ät. En ytterligare bidragande faktor Àr den reproduktion av genusordningen som bÄde motstÄndare och föresprÄkare bidrar till.

Syftet med detta arbete Àr att, dels ur ett fastighetsrÀttsligt perspektiv, dels ett folkrÀttsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sÀgas ha förvÀrvat en ÀganderÀtt till marken i Lappland enligt svensk rÀtt, eller om detta enbart handlar om en bruksrÀtt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gÀller det fastighetsrÀttsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrÀttslig stÀllning pÄ 1600- och 1700-talet. DÄ behandlades samernas lappskatteland som sÄdan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvÀrvade full ÀganderÀtt till. SÄ skedde dock inte för samernas del. I stÀllet trÀngdes de undan frÄn stora delar av sina ursprungliga marker pÄ grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvÀrdering av nomadkulturen.

Svensk redovisningslagstiftning bygger pÄ grundtanken att alla bolag skall kunna anvÀnda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte anvÀnder den finansiella informationen pÄ likartat sÀtt, mÄste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag Àr oftast mer komplex Àn i mindre bolag, dÀr informationen oftast anvÀnds för interna beslut. BokföringsnÀmnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fÄtt i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgÄngspunkt frÄn förslaget har BokföringsnÀmnden utarbetat ett utkast till allmÀnna rÄd avseende mindre aktiebolag.

Denna rapport skrivs som ett fördjupningsarbete vid polisutbildningen i UmeÄ. Rapportens huvudsakliga syfte Àr att belysa hur ett förhör med barn skall genomföras ur polisiÀr synvinkel för att bli sÄ tillförlitligt som möjligt. Rapporten inriktar sig pÄ förhörssituationer med barn i Äldrarna tvÄ till sju Är och som misstÀnks ha utsatts för sexuella övergrepp. Genom att studera svensk lagstiftning, utvecklingspsykologi och förhörsmetodik har vi vidareutvecklat en intervjuguide för hur ett barnförhör kan genomföras pÄ bÀsta sÀtt. För att fördjupa kunskaperna i praktiskt polisarbete har intervjuer med Äklagare och barnutredare gjorts, dÀrefter har det teoretiska underlaget jÀmförts med resultatet av dessa intervjuer.

Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Denna uppsats redogör för den rÀttsliga situationen gÀllande mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl i Sverige 2010. Uppsatsen redovisar ocksÄ delvis hur handeln med mÀnniskor i Sverige och Europa gÄr till, vem som rekryteras och hur organisationerna bakom handeln ser ut. UtgÄngspunkten för arbetet Àr den tillÀmpningsproblematik som följde pÄ mÀnniskohandelsbestÀmmelsens införande i svensk rÀtt i juli 2002 och de Àndringar som gjorts för att komma till rÀtta med problemen.I arbetet redogörs för den tillÀmpningsproblematik som följt av de i bestÀmmelsen utformade objektiva rekvisiten. SÀrskilt fokus har satts pÄ att reda ut begreppen kring kontrollrekvisitet och otillbörlighetsrekvisitet och de frÄgor som uppstÄtt kring rÀttstillÀmpningens hantering av bevisfrÄgorna knutna till dessa rekvisit. FrÄgestÀllningen för uppsatsen utgÄr sedan till stora delar frÄn det faktum att 4 kap.

ResuméI uppsatsen diskuterar författaren huruvida 13 kap 1 § sista stycket i Lag (2007:528) om vÀrdepappersmarknaden (?VpmL?) Àr börslagstiftning i ?fel riktning?. Uppsatsen Àr uppdelad i fyra delar. Under den första delen diskuteras regeln i ljuset av motiv för finansiell reglering. I andra delen görs en genomgÄng av befintlig lagstiftning för att utreda om det sedan tidigare finns reglering som fyller samma funktion som VpmL 13 kap 1 § sista stycket.