Integrerat växtskydd innefattar alla tänkbara åtgärder för att ha kontroll på skadedjur och sjukdomar inom odlingen. Detta samtidigt som den kemiska bekämpningen hålls till ett minimum. Enligt EU-direktivet 2009/128/EG ska alla EUs medlemsländer, inklusive Sverige, tillämpa integrerat växtskydd från och med år 2014. Arbetet behandlar integrerat växtskydd i svenska jordgubbsodlingar. Både åtgärder som i dagsläget används av odlarna, liksom vilka åtgärder inom IPM som finns beskrivna inom litteraturen. Rådgivare aktiva inom jordgubbsodlingen delar i arbetet med sig av sina tankar kring integrerat växtskydd. Den huvudsakliga slutsatsen är att ökad kunskap behövs på flera olika plan.

Regler om fridlysning av djur- och växtarter har sedan länge funnits i svensk Lagstiftning och de flesta människor i Sverige har redan som små hört talas om att vissa djur och växter är fridlysta. Om en djurart är fridlyst är det bl.a. förbjudet att avsiktligt döda djuret, förstöra deras viloplatser och ta bort deras bon. Vilka slags åtgärder som kan hindras med stöd i fridlysningsreglerna är inte helt klart eftersom det är möjligt att reglernas räckvidd har förändrats på grund utav EG-rätten. Uppsatsen syfte är att utreda de svenska fridlysningsreglernas räckvidd, särskilt i belysning av fågeldirektivets och habitatdirektivets regler.

Borgen är ett avtal där en eller flera personer, gentemot en annan, åtar sig infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har ådragit sig. Gällande lagstiftning härrör sig från 1734. Merparten av de regler gällande borgen vilar på oskriven rätt. Den rättspraxis som tidigare har funnits, har varit ganska gammal, men på senare år har HD avgjort ett flertal mål som rör borgen och borgensåtaganden. I Sverige finns det ett flertal olika typer av borgen, vanligast förekommande är proprieborgen.

Polislagen 20 a § är relativt ny, lagen trädde i kraft 1 juli, 2006. PL 20 a § ger polismannen på fältet möjlighet, att under vissa omständigheter och med eget beslut, undersöka ett eller flera fordon efter vapen och andra farliga föremål på samma sätt som man tidigare endast kunnat göra på personer genom kroppsvisitation. Polislagens tillägg tillkom efter att man upptäckt att det ute i samhället finns stort omlopp av illegala vapen, speciellt i kriminella kretsar. Vapenhanteringen har även sjunkit i åldrarna, man har gjort vapenbeslag på personer som är ner till 16-17 år. De kriminella personer och grupper som innehar illegala vapen rör sig oftast i fordon och över hela landet, fordonen används ofta som förvaringsplats för vapen då det innan PL 20 a § tillkomst behövts beslut från en förundersökningsledare och även en misstanke om brott.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande.

Syftet med denna uppsats är att belysa vad vi har för vittnesskydd i svensk Lagstiftning och om skyddet är tillräckligt med tanke på de eventuella hot som kan förekomma mot vittne i samband med förundersökningar och rättegångar. Titeln på uppsatsen är ?Vittnesskydd?. Syftet är också att reda ut om det skulle vara möjligt att vittna anonymt, utan att sätta rättssäkerheten ur spel, eller om det finns någon annan möjlighet att skydda personer som skall vittna. Jag har använda mig av en traditionell juridisk metod, lagtext, praxis, proposition och doktrin.

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt.

De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur på tillsynsansvaret samt resursbrist har visat att det krävs en belysning av ämnet för att kartlägga de ansvarsfördelningar som åläggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus på tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgått från en rättsvetenskaplig metod genom att utgå från gällande Lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har används för bekräftelse av tolkningen av lagtext.

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tätortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om tätortsstudien som planinstrument är ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan på ett effektivt sätt hantera samma frågor och problem som en tätortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign är fallstudie, fallet som valts är Hälleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som använts är dokumentstudie, kvalitativ innehållsanalys och intervju.

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.

Bakgrunden till denna framställning är att det antagits ny lagstiftning på kemikalieområdet inom EU som förkortas REACH. Huvudsyftet med den nya lagstiftningen är att få fram information/kunskap om kemikalier. Den nya lagstiftningen innebär att de svenska kraven på området måste ses över. Vad innebär då dessa nya krav på kunskap för svensk del? Hur kommer dessa krav att påverka företagen? Syftet med framställningen är att med fokus på det kunskapskrav som uppställs i den nya kemikalieregleringen REACH utreda vilka skillnaderna är jämfört med kunskapskravet i miljöbalken (SFS 1998:808).

Syftet med uppsatsen är att beskriva när revisorernas oberoende kan stå i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förståelse för hur revisorerna ser på oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rättvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vår hjälp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte använder vi agentteorin och populationsekologisk teori. Utifrån dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och världsarv verka självklart, enkelt och okomplicerat.

Uppsatsen Mission Impossible - Jämställdhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhängande bild av hur vi kan förstå varför Lunds universitets jämställdhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgått från existerande jämställdhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgängligt empiriskt material bekräfta att jämställdhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skäl att misstänka att jämställdhet som fråga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av våra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte räcker för att beskriva fenomenet vi ställs inför. Den yttersta makten, hör och häpna, återfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammanträdesrummet. Vad vi visar är att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjänster, policybeslut på Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jämställdhet, genus..

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning från lärares perspektiv på konflikter på gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom området för att kunna ställa det i jämförelse med studien. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där två kvinnliga samt två manliga lärare intervjuades. De deltagande har arbetat som lärare i minst fem år och de är verksamma inom två olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar båda att det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka utvecklingen av en konflikt mellan lärare och elev. Brist på kommunikation då lärare och elever kan missförstå varandra är en orsak.