Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rättsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhälleliga konsekvenser kom till stånd. För att nå denna avsikt har EG ? rätt, aktuell Lagstiftning och uppkommen praxis belysts. Samhälleliga konsekvenser som uppmärksammats har diskuterats utifrån de rättsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mån samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nå en högre validitet i arbetet.

Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

Det finns många olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dåligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhäva hur företag gagnas av samarbetet. Mellanhänder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En ändrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krävs en utvecklad sponsringsrelation som är ömsesidigt värdeskapande och där parterna uppfyller alla nivåer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring påverkas mer av kulturinstitutioners storlek än av företags..

Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde.

SammanfattningElektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten.

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestämmelser, att få sin asylansökan prövad här. Syftet är också att undersöka huruvida Sverige, när vi följer Dublinförordningens bestämmelser i hanteringen av asylärenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de åtaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. Frågeställningarna är: Hur ser möjligheterna, baserat på uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 år, som omfattas av Dublinförordningen, att få stanna i Sverige? Vilka faktorer påverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av ämnet i media någon betydelse för möjligheten att påverka asyllagstiftningen? Följer vi våra åtaganden gentemot Barnkonventionen om vi återsänder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras på fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylärenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för ämnet aktuella, tidningsartiklar, samt för ämnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrån ett rättsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vår undersökning visar att det finns mycket begränsat utrymme att göra undantag från Dublinförordningens bestämmelser och följaktligen små möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestämmelser att få sin asylansökan prövad i Sverige.

Världen blir allt mer globaliserad och den internationella handeln ökar i betydelse. Detta ökar behovet av en fungerande internationell lagstiftning. Ett sätt att kontrollera hur väl den internationella lagstiftningen fungerar och vad olika länder gör för att följa dem är att välja ett par länder och göra en komparativ studie. I denna uppsats kommer länderna USA och Kina att tjäna som studieobjekt. Frågeställningen som behandlas i uppsatsen är vilken roll ILO (International Labor Organisation) spelar och hur dess framtid ser ut.

Servitut som inte uppfyller något ändamål eller inte använts under väldigt lång tid kallas onyttiga servitut. Ett onyttigt servitut försvinner inte automatiskt från Fastighetsregistret utan kvarstår och skapar en onödig belastning. Syftet med examensarbetet är att utreda hur hanteringen av servitut kan förbättras för att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret.De metoder som används är en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien undersöks svensk Lagstiftning och juridisk litteratur. Utdrag ur Fastighetsregistret och förrättningsakt visas för att ge praktiska exempel.

Uppsatsen har två delsyften. För det första avser vi analysera och utvärdera de operativa risker som finns i samband med banktjänster via Internet och hur bankerna hanterar dessa. Vårt andra delsyfte är att undersöka hur skadeståndsansvaret fördelas mellan bank och kund. Vi avser även att diskutera och analysera om bankernas friskrivningsklausuler från skadestånd uppfyller de krav som ställs enligt svensk rätt. Uppsatsen bygger på en kvalitativ arbetsmetod som till största delen baseras på textstudier.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området.

I denna intervjustudie har utrymning uppåt i höga trappschakt studerats. Syftet har varit att studera vilken Lagstiftning och vilka bakomliggande krav som styrt utformningen, huruvida utmattningsproblematiken vid utrymning uppåt analyserats samt klarlägga räddningstjänstens syn på problematiken med utrymning uppåt och insats nedåt.Undermarksanläggningar så som vägtunnlar, tågtunnlar och tunnelbana blir allt vanligare i dagens samhälle och vid en olycka i dessa sker utrymning ibland uppåt i trappschakt. Det finns dock en brist på forskning och utförda studier kring utrymning uppåt och den utmattningsproblematik som kan uppstå. Ett problem för räddningstjänsten då de går ner i dessa trappschakt är att de riskerar att möta de utrymmande och hälsofarliga brandgaser. Detta skapar en farlig miljö vilket försvårar räddningstjänstens insatsförmåga och möjlighet att bistå utrymningen.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området.

Bakgrund & Problem: SOX är en lagstiftning i USA som uppkom som ett svar på de finansiella företagsskandaler som uppstod i landet i början på 2000-talet. Denna lagstiftning kom till med syfte att återställa investerares förtroende för finansmarknaderna och kom att påverka alla företag som har värdepapper på den amerikanska finansmarknaden. Därmed berördes även en del svenska företag. Vi har dock märkt av att flertalet av dessa företag nu har valt att lämna den amerikanska börsen. SOX har fått utstå mycket kritik sedan det infördes med tanke på det komplicerade regelverk det är, det ökade ansvar ledningen har fått och de ökade kostnader det har inneburit för företag att implementera.Syfte & Frågeställning:Med bakgrund av problemdiskussionen vill vi undersöka hur företag i Sverige uppfattar SOX.

Varje suverän stat bestämmer sin beskattningsrätt, de subjekt och objekt som staten ålägger skatt. Om två skilda staters beskattning träffar samma person och transaktion, uppstår in-ternationell juridisk dubbelbeskattning. Eftersom dubbelbeskattning kan leda till en mycket hög beskattning av en enskild, och därmed verka som ett hinder för internationell handel, ingår stater skatteavtal i vilka rätten att beskatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar därmed en inskränkning av den rätt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal skatteavtal med olika länder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.